PERSONALDOMSTOLENS DOM
(tredje avdelningen)

den 14 december 2010

Mål F-67/05 RENV

Christos Michail

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tjänstemän – Återförvisning till tribunalen efter upphävande – Rapport om karriärutveckling – Bedömningsförfarandet för år 2003 – Talan om ogiltigförklaring – Skadeståndstalan ”

Saken: Talan enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA, väckt av Christos Michail, om ogiltigförklaring av hans karriärutvecklingsrapport avseende perioden 1 april–31 december 2003 och av beslutet av den 15 april 2005 om avslag på hans klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen.

Avgörande: Sökandens karriärutvecklingsperiod avseende perioden 1 april–31 december 2003 ogiltigförklaras. Kommissionen förpliktas att utge skadestånd till sökanden med 1 000 euro. Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Upprättande – En tjänsteman som under referensperioden inte har utfört några arbetsuppgifter som kan vara föremål bedömning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

2.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Upprättande – En tjänsteman som under referensperioden inte har utfört några arbetsuppgifter som kan vara föremål bedömning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

3.      Tjänstemän – Betygsättning – Betygsrapport – Motiveringsskyldighet – Omfattning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

4.      Tjänstemän – Talan – Skadeståndstalan – Administrativt förfarande – Olika handläggning beroende på huruvida det föreligger en rättsakt som går någon emot eller inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

1.      En rapporterande tjänsteman får i samband med upprättandet av en karriärutvecklingsrapport grunda sig på tidigare karriärutvecklingsrapporter avseende den bedömde tjänstemannen för att tilldela meritpoäng, om det i ett undantagsfall – uteslutande orsakat av administrationen – inte är möjligt att sätta något betyg till följd av att det saknas underlag för en bedömning. Den rapporterande tjänstemannen är skyldig fatta ett beslut som tar hänsyn till den bedömde tjänstemännens intressen och får därför med stöd av sin omsorgsplikt göra det rimliga antagandet att den bedömde tjänstemannen – om han eller hon hade tilldelats arbetsuppgifter under referensperioden – skulle ha utfört dem med i vart fall samma kompetens, resultat och uppförande som under den period som bedömts i tidigare karriärutvecklingsrapporter.

(se punkt 56)

2.      Om en tjänsteman under referensperioden inte har utfört några arbetsuppgifter som kan vara föremål för bedömning, saknar frågan om vem som har befogenhet att upprätta karriärutvecklingsrapporten betydelse. I ett sådant fall får administrationen besluta att rapporten ska upprättas av den person som den anser vara lämplig för uppdraget.

(se punkt 62)

3.      Administrationen är skyldig att lämna en tillräcklig och utförlig motivering till betygsrapporten och bereda den bedömde tjänstemannen tillfälle att yttra sig över motiveringen. I en betygsrapport ska motiveringen i princip återfinnas under rubriken ”Sammanfattande bedömning” i formuläret. I motiveringen ska det i tre punkter redogöras för kompetensen, resultatet och uppförandet i tjänsten, vilka motsvarar det bedömningsschema som finns i formuläret. Allmänna omdömen ska, tillsammans med bedömningarna enligt schemat, göra det möjligt för den bedömde tjänstemannen att få underlag att bedöma huruvida rapporten är välgrundad och för unionsdomstolen att göra sin prövning. Det är därför av betydelse att bedömningarna och omdömena till stöd för dem överensstämmer.

(se punkt 80)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 10 maj 2005, Piro mot kommissionen, T‑193/03, REGP 2005, s. I‑A‑121 och II‑547, punkt 41; 25 oktober 2005, Micha mot Kommissionen, T‑50/04, REGP 2005, s. I‑A‑339 och II‑1499, punkt 61; 13 december 2005, Cwik mot kommissionen, T‑155/03, T‑157/03 och T‑331/03, REGP 2005, s. I‑A‑411 och II‑1865, punkt 80

4.      Det framgår av fast rättspraxis att en skadeståndstalan, som utgör en självständig form av talan i förhållande till talan om ogiltigförklaring, enligt det rättsmedelssystem som har införts genom artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna endast kan tas upp till sakprövning om den har föregåtts av ett administrativt förfarande i enlighet med bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna. Detta förfarande varierar beroende på om den skada för vilken det yrkas ersättning har förorsakats av en rättsakt som går någon emot, i den mening som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, eller av ett agerande av administrationen som inte utgör ett beslut. I det förstnämnda fallet måste den berörda personen inom föreskriven tidsfrist ge in ett klagomål mot rättsakten i fråga till tillsättningsmyndigheten. I det senare fallet måste det administrativa förfarandet däremot inledas med en begäran om skadestånd enligt artikel 90.1 i tjänsteföreskrifterna. Det är bara ett uttryckligt eller underförstått avslag på en sådan begäran som kan utgöra ett beslut som går sökanden emot mot vilken ett klagomål får framställas, och det är först när detta klagomål uttryckligen eller underförstått avslås som talan om skadestånd får väckas vid personaldomstolen.

(se punkt 112)

Hänvisning till

Personaldomstolen: 11 maj 2010, Nanopoulos mot kommissionen, F‑30/08, punkt 83 och där angiven rättspraxis