Överklagande ingett den 14 januari 2008 av Marta Andreasen av den dom som personaldomstolen meddelade den 8 november 2007 i mål F-40/05, Andreasen mot kommissionen

(Mål T-17/08 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Marta Andreasen, Barcelona (Spanien) (ombud: advokaten B. Marthoz)

Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att förstainstansrätten skall

upphäva personaldomstolens dom av den 8 november 2007 i mål F-40/05 och själv avgöra tvisten genom att bifalla klagandens yrkanden i första instans, däri inbegripet yrkandet om skadestånd,

förplikta motparten i överklagandet att ersätta rättegångskostnaderna,

förplikta kommissionen att ersätta samtliga utgifter och rättegångskostnader,

i andra hand, upphäva personaldomstolens dom av den 8 november 2007 i mål F-40/05, återförvisa målet till personaldomstolen och förklara att beslut om rättegångskostnader skall komma att meddelas senare.

Grunder och huvudargument

Klaganden yrkar i sitt överklagande upphävande av personaldomstolens dom, i vilken hennes talan dels om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 30 oktober 2004 att tillämpa den disciplinåtgärd mot henne som innebär avsättning från tjänsten utan minskning av pensionen, dels om skadestånd ogillas.

Klaganden har åberopat fem grunder till stöd för sitt överklagande.

För det första har hon gjort gällande att personaldomstolen har överträtt artikel 10 i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna, genom att underlåta att kontrollera lagenligheten och proportionaliteten av det beslut som ifrågasattes i första instans när det gäller tillämpningen av nämnda bestämmelse och med beaktande av omständigheterna i förevarande fall och den speciella situation som klaganden befann sig i, vilken står i samband med karaktären av de uppgifter hon hade att utföra.

Den andra grunden avser ett åsidosättande av principerna om gemenskapsrättsakters lagenlighet, om tillämpningen i tiden av gemenskapsrättsakter och om rättssäkerhet, såtillvida att personaldomstolen inte har motiverat sin dom på de punkter som handlar om tillämpningen i förevarande fall av bestämmelserna i de äldre och i de nya tjänsteföreskrifterna.

Klaganden har dessutom kritiserat personaldomstolen för att ha missuppfattat anförda omständigheter som den har haft att bedöma.

Klaganden har vidare gjort gällande en oriktig bedömning och att personaldomstolen har överträtt artiklarna 11, 12, 17 och 21 i tjänsteföreskrifterna, genom att inte rättsligt motivera sin dom i den mån som den godkände att dessa bestämmelser tillämpades så som skedde i det beslut som ifrågasattes i första instans.

Slutligen har klaganden hävdat att förstainstansrätten även har åsidosatt de principer som erkänns i artiklarna 6.1 och 13 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och artiklarna 41 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

____________