BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 5 mars 2014

Mål F‑77/13

DC

mot

Europeiska polisbyrån (Europol)

“Personalmål – Europols personal – Invaliditet – Invaliditetsersättning – Beräkning av ränta – Yrkande om ersättning – Uppenbart att talan ska avvisas”

Saken:      Talan enligt artikel 270 FEUF, genom vilken DC i huvudsak yrkar att Europeiska polisbyrån (Europol) ska förpliktas att betala ränta på de belopp som utbetalats som ersättning för att sökanden drabbats av partiell permanent invaliditet.

Avgörande:      Talan avvisas, eftersom det är uppenbart att den inte kan prövas i sak. DC ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska polisbyråns rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Domstolsförfarande – Talans upptagande till sakprövning – Framställande av en invändning om rättegångshinder – Domstolen får meddela ett beslut med stöd av artikel 76 i personaldomstolens rättegångsregler

(Personaldomstolens rättegångsregler, artiklarna 76 och 78)

2.      Tjänstemän – Social trygghet – Olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring – Ersättning för invaliditet som uppkommit till följd av en olycka – Felaktig handläggning av ett ärende rörande en tjänsteman vid Europol – Yrkande om kompensationsränta – Tillämpliga bestämmelser

(Tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol, artikel 57)

3.      Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – I informationssyfte lämnad Redogörelse för de belopp som ska betalas till sökanden med anledning av dennes invaliditet – Omfattas inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91) (Tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol, artikel 57)

4.      Talan väckt av tjänstemän – Föregående administrativt klagomål – Talan som väcks innan fristen för att ta ställning till klagomålet har löpt ut – Avvisning

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91) (Tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol, artikel 93.2)

1.      Tribunalen får meddela beslut med stöd av artikel 76 i rättegångsreglerna om det är uppenbart att talan ska avvisas, även när svaranden genom en särskild handling har framställt en invändning om rättegångshinder med stöd av artikel 78 i personaldomstolens rättegångsregler och sökanden har yttrat sig över denna invändning.

(se punkt 27)

Hänvisning till

Personaldomstolen: 30 oktober 2008, Ortega Serrano mot kommissionen, F‑48/08, punkt 23

2.      Ett yrkande om kompensationsränta på belopp som utbetalats enligt artikel 57 i tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol, vilket framställs av en tjänsteman vid Europol för att få ersättning för fel som Europol begått vid handläggningen av ärendet rörande hans invaliditet och för den försening som detta medfört, ska anses utgöra ett yrkande om skadestånd, på vilket de allmänna reglerna om talan om utomobligatoriskt skadeståndsansvar är tillämpliga.

(se punkt 30)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 15 december 1999, Latino mot kommissionen, T‑300/97, punkt 99

3.      En redogörelse för de belopp som ska betalas med anledning av att en tjänsteman vid Europol drabbats av partiell permanent invaliditet enligt artikel 57 i tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol, vilken enbart lämnas i informationssyfte och som utgörs av en tabell som härrör från en myndighet beträffande vilken det inte har styrkts att den handlade i Europols direktörs namn, kan inte anses utgöra en rättsakt som går tjänstemannen emot vilken klart kan förändra dennes rättsliga ställning.

(se punkt 37)

4.      Enligt artikel 93.2 i tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol får talan väckas endast om, bland annat, sökanden har anfört klagomål över det beslut som denne yrkar ogiltigförklaring av och klagomålet har avslagits, antingen uttryckligen eller tyst. En talan som väcks innan ett sådant avslagsbeslut har meddelats eller ska anses ha meddelats har väckts för tidigt och ska därför avvisas.

(se punkt 39)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 7 februari 1991, Tagaras mot domstolen, T‑18/89 och T‑24/89, punkterna 50 och 51