Mål C‑372/16

Soha Sahyouni

mot

Raja Mamisch

(begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht München)

”Begäran om förhandsavgörande – Området för frihet, säkerhet och rättvisa – Förordning (EU) nr 1259/2010 – Fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad – Erkännande av privat äktenskapsskillnad som meddelats av en religiös domstol i ett tredjeland – Förordningens tillämpningsområde”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 20 december 2017

1.        Begäran om förhandsavgörande – Domstolens behörighet – Bestämmelser i unionsrätten som enligt nationell rätt är direkt och ovillkorligt tillämpliga i situationer som inte omfattas av bestämmelsernas tillämpningsområde – Omfattas

(Artikel 267 FEUF; rådets förordning nr 1259/2010)

2.        Civilrättsligt samarbete – Tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad – Förordning (EU) nr 1259/2010 – Tillämpningsområde – Erkännande av äktenskapsskillnad som meddelats efter ensidig viljeförklaring inför en religiös domstol i ett tredjeland – Omfattas inte

(Rådets förordning nr 1259/2010, artikel 1)

1.      Se domen.

(se punkterna 27‐34)

2.      Artikel 1 i rådets förordning (EU) nr 1259/2010 av den 20 december 2010 om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad ska tolkas så, att en äktenskapsskillnad som har meddelats av en religiös domstol efter en ensidig förklaring från en av makarna, såsom den ifrågavarande äktenskapsskillnaden i det nationella målet, inte omfattas av det materiella tillämpningsområdet för denna förordning.

Vad i första hand beträffar lydelsen av artikel 1 i förordning nr 1259/2010 anges endast i punkten 1 i denna artikel att förordningen ska tillämpas i situationer där det föreligger en lagkonflikt i samband med äktenskapsskillnad eller hemskillnad. Av lydelsen av artikel 1 i förordning nr 1259/2010 framgår således inga användbara uppgifter om hur ”äktenskapsskillnad” i den mening som avses i artikeln ska definieras.

Vad i andra hand beträffar sammanhanget för artikel 1 i förordning nr 1259/2010 erinrar EU-domstolen inledningsvis om att ingen annan bestämmelse i förordningen innehåller en definition av begreppet äktenskapsskillnad i den mening som avses i förordningen. Det är visserligen riktigt att privat äktenskapsskillnad inte uttryckligen utesluts från tillämpningsområdet för förordning nr 1259/2010, såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 60 i sitt förslag till avgörande. Hänvisningarna till ingripande av en ”domstol” som återfinns i flera av förordningens bestämmelser, bland annat artiklarna 1.2, 5.2 och 5.3, 8, 13 och 18.2 i denna, visar emellertid att förordningen uteslutande avser äktenskapsskillnad som meddelats av en statlig domstol eller av en myndighet, eller under denna myndighets kontroll. Enligt skäl 10 i förordning nr 1259/2010 bör det materiella tillämpningsområdet och bestämmelserna i denna förordning slutligen överensstämma med förordning (EG) nr 2201/2003.

Vad i tredje hand beträffar de mål som eftersträvas genom förordning nr 1259/2010 föreskrivs i denna förordning, vilket framgår av dess rubrik, ett fördjupat samarbete mellan deltagande medlemsstater om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 65 i sitt förslag till avgörande var det i de medlemsstater som deltog i detta fördjupade samarbete, vid antagandet av denna förordning, endast offentliga organ som fick anta rättsligt giltiga beslut på området. Även om ett flertal medlemsstater i sina rättsordningar, efter antagandet av förordning nr 1259/2010, visserligen har inkluderat möjligheten att äktenskapsskillnad kan meddelas utan ingripande av en statlig myndighet skulle, såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 66 i sitt förslag till avgörande, en inkludering av privata äktenskapsskillnader i tillämpningsområdet för denna förordning kräva sådana anpassningar som enbart ankommer på unionslagstiftaren.

Mot bakgrund av den definition av begreppet ”äktenskapsskillnad” som återfinns i förordning nr 2201/2003 framgår det av de mål som eftersträvas med förordning nr 1259/2010 att tillämpningsområdet för denna endast omfattar äktenskapsskillnad som meddelats av en statlig domstol eller en myndighet, eller under denna myndighets kontroll.

(se punkterna 37‐40, 44, 45 och 47‐49 samt domslutet)