TRIBUNALENS DOM (första avdelningen)
Den 10 maj 2016(*)
”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Vitryssland – Frysning av tillgångar och ekonomiska resurser – Restriktioner för inresa till eller transitering genom unionen – Bibehållande av sökandens namn på förteckningen över berörda personer – Journalist – Rätten till försvar – Motiveringsskyldighet – Oriktig bedömning”
I mål T‑693/13,
Aliaksei Mikhalchanka, Minsk (Vitryssland), företrädd av advokaten M. Michalauskas,
sökande,
mot
Europeiska unionens råd, företrätt av J.-P. Hix och F. Naert, båda i egenskap av ombud,
svarande,
angående en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring av rådets beslut 2013/534/Gusp av den 29 oktober 2013 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (EUT L 288, 2013, s. 69) och rådets genomförandeförordning (EU) nr 1054/2013 av den 29 oktober 2013 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (EUT L 288, 2013, s. 1),
meddelar
TRIBUNALEN (första avdelningen),
sammansatt av ordföranden H. Kanninen (referent) samt domarna I. Pelikánová och E. Buttigieg,
justitiesekreterare: handläggaren G. Predonzani,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 12 november 2015
följande
Dom(1)
Bakgrund till tvisten
1 Sökanden, Aliaksei Mikhalchanka, är medborgare i Vitryssland och journalist på den statliga televisionskanalen Obshchenatsional’noe Televidenie (ONT).
2 Det framgår av rådets gemensamma ståndpunkt 2006/276/Gusp av den 10 april 2006 om restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2004/661/Gusp (EUT L 101, 2006, s. 5) att till följd av personers försvinnande i Vitryssland, oegentligheter i val och en folkomröstning, allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna genom angreppen på fredliga demonstranter i efterdyningarna av valet och folkomröstningen, beslutade rådet att vidta restriktiva åtgärder, såsom att förhindra inresa till eller transitering genom Europeiska unionen och att tillåta frysning av penningmedel och ekonomiska resurser, gentemot olika personer från Vitryssland.
3 Unionens genomförandebestämmelser togs in i rådets förordning (EG) nr 765/2006 av den 18 maj 2006 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (EUT L 134, 2006, p. 1). Bestämmelserna ändrades därefter ett flertal gånger. I artikel 8a.1 i förordning nr 765/2006, i dess ändrade lydelse, föreskrivs att om Europeiska unionens råd beslutar att göra fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ till föremål för sådana åtgärder som avses i artikel 2.1, ändrar rådet i enlighet därmed den bilaga i vilken förteckningen med den personens namn återfinns.
4 De restriktiva åtgärder som anges i gemensam ståndpunkt 2006/276 förlängdes till den 15 mars 2010 genom rådets gemensamma ståndpunkt 2009/314/Gusp av 6 april 2009 om ändring av gemensam ståndpunkt 2006/276 och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2008/844/Gusp (EUT L 93, 2009, s. 21). De reserestriktioner som riktar sig mot vissa företrädare för Vitryssland upphävdes emellertid tillfälligt fram till den 15 december 2009, med undantag för de personer som var inblandade i försvinnandena 1999–2000 samt ordföranden i den centrala valkommissionen.
5 Den 15 december 2009 antog rådet beslut 2009/969/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot vissa tjänstemän i Vitryssland enligt gemensam ståndpunkt 2006/276 och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2009/314 (EUT L 332, 2009, s. 76). Rådet förlängde såväl de restriktiva åtgärderna i gemensam ståndpunkt 2006/276 som det tillfälliga upphävandet av de reserestriktioner som ålagts vissa ledande personer i Vitryssland till den 31 oktober 2010.
6 På grundval av en omprövning av gemensam ståndpunkt 2006/276 förnyade rådet genom beslut 2010/639/Gusp av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (EUT L 280, 2010, s. 18) såväl de restriktiva åtgärderna i gemensam ståndpunkt 2006/276 som upphävandet av de reserestriktioner som ålagts vissa ledande personer i Vitryssland, till den 31 oktober 2011.
7 Genom rådets beslut 2011/69/Gusp av den 31 januari 2011 om ändring av beslut 2010/639 (EUT L 28, 2011, s. 40), upphörde upphävandet av reserestriktionerna att gälla och det beslutades även att andra restriktiva åtgärder skulle vidtas med beaktande av oegentligheterna i samband med presidentvalet den 19 december 2010 och de våldsamma repressalierna mot den politiska oppositionen, det civila samhället och företrädare för oberoende massmedier i Vitryssland. Följande tillägg gjordes till artikel 1.1 i beslut 2010/639:
”d) åsidosättandet av internationella normer för genomförande av val vid presidentvalet i Vitryssland den 19 december 2010 och repressalierna mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen, och de personer som är associerade med dem, enligt med förteckningen i bilaga IIIA.”
8 Beslut 2011/69 har ersatt artikel 2 i beslut 2010/639 enligt följande:
”Artikel 2
1. Alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av personer som är ansvariga
…
b) för åsidosättandet av internationella normer för genomförande av val i samband med presidentvalet i Vitryssland den 19 december 2010 och repressalierna mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen, och de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är associerade med dem enligt förteckningen i bilaga IIIA,
… ska frysas
…”
9 Sökandens namn nämns i bilaga V till beslut 2011/69, som lägger bilaga IIIA till beslut 2010/639. Sökandens namn, som anges under nr 77, föregås av uppgifterna ”Högt uppsatt och inflytelserik journalist vid den statliga TV-kanalen ONT”.
10 Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 84/2011 av den 31 januari 2011 om ändring av förordning (EG) nr 765/2006 (EUT L 28, s. 17) har bland annat artikel 2 i förordning nr 765/2006 ersatts med följande text:
”Artikel 2
1. Alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som förtecknas i bilaga I eller i bilaga IA ska frysas.
2. Inga tillgångar eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt ställas till förfogande för eller göras tillgängliga till förmån för de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som förtecknas i bilaga I eller i bilaga IA.
…
5. Bilaga IA ska omfatta de fysiska och juridiska personer, enheter och organ som avses i artikel 2.1 b i rådets beslut 2010/639 … i dess ändrade lydelse.”
11 Genom genomförandeförordning nr 84/2011 har sökandens namn tagits upp, med de uppgifter som anges ovan i punkt 9, i förordningens bilaga II (bilaga IA i förordning nr 765/2006 som innehåller förteckningen över de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som avses i artikel 2.1, 2.2 och 2.5).
12 Den 2 februari 2011 offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning ett meddelande till de personer som de åtgärder som föreskrivs i beslut 2011/69 och i genomförandeförordning nr 84/2011 är tillämpliga på (EUT C 33, 2011, s. 17).
13 Genom rådets genomförandebeslut 2011/174/Gusp av den 21 mars 2011 om genomförande av beslut 2010/639 (EUT L 76, 2011, s. 72), ersattes bilagorna I–III, III A och IV till beslut av den 2010/639 av bilagorna I–V i genomförandebeslutet. Sökandens namn angavs i bilaga IV med den befattning som angetts ovan i punkt 9.
14 Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 271/2011 av den 21 mars 2011 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 765/2006 (EUT L 76, 2011, s. 13), ersattes bilagorna I och I A till förordning nr 765/2006 av bilagorna I och II till genomförandeförordningen. Sökandens namn angavs i bilaga II med den befattning som angetts ovan i punkt 9.
15 Genom rådets beslut 2012/642/Gusp av den 15 oktober 2012 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland (EUT L 285, 2012, s. 1), förlängde rådet de ikraftvarande restriktiva åtgärderna till den 31 oktober 2013 och samlade de åtgärder som var införda i beslut 2010/639 i en enda rättsakt. I artikel 3.1 i det beslutet anges följande:
”Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra inresa till eller transitering genom deras territorium för de personer som
a) är ansvariga för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter eller repressalier mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen, eller vars verksamhet i övrigt allvarligt undergräver demokratin eller rättsstatsprincipen i Vitryssland, eller personer som är associerade med dem,
b) drar nytta av eller stöder Lukasjenkoregimen,
enligt förteckningen i bilagan.”
16 I artikel 4.1 i beslut 2012/642 föreskrivs följande:
”Alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av
a) personer, enheter eller organ som är ansvariga för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter eller repressalier mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen, eller vars verksamhet i övrigt allvarligt undergräver demokratin eller rättsstatsprincipen i Vitryssland, eller fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är associerade med dem, samt juridiska personer, enheter eller organ som ägs eller kontrolleras av dem,
b) fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som drar nytta av eller stöder Lukasjenkoregimen samt juridiska personer, enheter eller organ som ägs eller kontrolleras av dem,
enligt förteckningen i bilagan ska frysas.”
17 I bilagan till beslut 2012/642 anges sökandens namn, som finns under nr 138, på följande sätt:
”Inflytelserik journalist vid den statliga tv-kanalen ONT. Är programledare för tv-programmet ’Så är det’, ett statligt tv-propagandainstrument som stöttar och försvarar förtrycket av den demokratiska oppositionen och det civila samhället. Oppositionen och det civila samhället framställs med hjälp av förfalskad information systematiskt på ett negativt och nedsättande sätt. Var särskilt aktiv efter det att de fredliga demonstrationerna den 19 december 2010 och därefter hade slagits ner.”
18 I förordning (EU) nr 1014/2012 av den 6 november 2012 (EUT L 307, 2012, s. 1) ändrade rådet förordning nr 765/2006. Artikel 2 i förordning nr 765/2006 ändrades enligt följande:
”1. Alla tillgångar och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av fysiska eller juridiska personer, enheter och organ och förtecknas i bilaga I ska frysas.
2. Inga tillgångar eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt ställas till förfogande för, eller göras tillgängliga till förmån för, de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som förtecknas i bilaga I.
3. Det ska vara förbjudet att medvetet och avsiktligt delta i verksamhet vars syfte eller verkan är att direkt eller indirekt kringgå de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2.
4. Bilaga I ska bestå av en förteckning över de fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som, i enlighet med artikel 4.1 a i [beslut 2012/642], av rådet har fastställts som ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller förtryck av det civila samhället och den demokratiska oppositionen, eller vars verksamhet på annat sätt allvarligt undergräver demokratin och rättsstatsprincipen i Vitryssland, eller alla fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som är associerade med dessa, liksom även juridiska personer, enheter eller organ som ägs eller kontrolleras av dessa.
5. Bilaga I ska även bestå av en förteckning över fysiska eller juridiska personer, enheter och organ som, i enlighet med artikel 4.1 b i beslut 2012/642 … av rådet har fastställts dra nytta av eller stödja Lukasjenkoregimen, liksom även juridiska personer, enheter och organ som ägs eller kontrolleras av dessa.”
19 Vidare har hänvisningarna till ”bilagorna I, I A och I B” eller hänvisningarna till ”bilagorna I eller I A” i förordning nr 765/2006, i dess ändrade lydelse, genom förordning nr 1014/2012 ersatts av hänvisningar till ”bilaga I”.
20 Genom genomförandeförordning (EU) nr 1017/2012 av den 6 november 2012 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning nr 765/2006 (EUT L 307, 2012, s. 7) ersatte rådet bilagorna I, I A och I B i förordning nr 765/2006 med en enda bilaga. I den bilagan återfinns sökandens namn med samma uppgifter som de som anges i punkt 17 ovan.
21 Genom skrivelser av den 7 november 2012 delgavs sökanden och hans ombud beslut 2012/642, förordning nr 1014/2012 och genomförandeförordning nr 1017/2012.
22 Ett meddelande till de personer och enheter som omfattas av de restriktiva åtgärder som föreskrivs i de tre texter som avses ovan i punkt 21, offentliggjordes samma dag i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 339, 2012, s. 9).
23 Genom beslut 2013/534/Gusp av den 29 oktober 2013 om ändring av beslut 2012/642 (EUT L 288, 2013, s. 69), förlängde rådet de ikraftvarande restriktiva åtgärderna till den 31 oktober 2014 och ersatte bilagan till beslut 2012/642. Sökandens namn, som återfinns i punkt 132 i bilagan till beslut 2013/534, angavs på samma sätt som i punkt 17 ovan.
24 Genom genomförandeförordning (EU) nr 1054/2013 av den 29 oktober 2013 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning nr 765/2006 (EUT L 288, 2013, s. 1), ändrade rådet bilagan till förordning nr 765/2006. Sökandens namn, som återfinns i punkt 132 i bilagan till beslut 2013/534, angavs även på samma sätt som i punkt 17 ovan.
25 Genom dom av den 23 september 2014, Mikhalchanka/rådet (T‑196/11 och T‑542/12, ej publicerad, EU:T:2014:801), ogiltigförklarade tribunalen beslut 2011/69, genomförandebeslut 2011/174, genomförandeförordning nr 271/2011, beslut 2012/642 och genomförandeförordning nr 1017/2012, i den mån de avsåg Aliaksei Mikhalchanka.
Förfarandet och parternas yrkanden
26 Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 31 december 2013, väckte Aliaksei Mikhalchanka talan och yrkade att domstolen ska
– ogiltigförklara beslut 2013/534, i den mån det avser honom,
– ogiltigförklara genomförandeförordning nr 1054/2013, i den mån den avser honom, och
– förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
27 I handling som även inkom till tribunalens kansli den 31 december 2013 ingav Aliaksei Mikhalchanka en ansökan om rättshjälp med stöd av artiklarna 94 och 95 i tribunalens rättegångsregler av den 2 maj 1991.
28 Rådet ingav svarsskrivelse till tribunalens kansli den 18 mars 2014 och har yrkat att tribunalen ska
– ogilla talan, och
– förplikta Aliaksei Mikhalchanka att ersätta rättegångskostnaderna.
29 Den 6 maj 2014 ingav Aliaksei Mikhalchanka sin replik och den 18 juni 2014 ingav rådet sin duplik.
30 Genom beslut av den 11 december 2014, Mikhalchanka/rådet (T‑693/13, ej publicerat, EU:T:2014:1098), beviljades Aliaksei Mikhalchanka rättshjälp.
31 Genom handlingar som inkom till tribunalens kansli den 8 och den 16 juni 2015, besvarade rådet och Aliaksei Mikhalchanka en fråga, som ställdes som en processledningsåtgärd, om vilka slutsatser som i förevarande mål skulle dras av tribunalens överväganden i domen av den 23 september 2014, Mikhalchanka/rådet (T‑196/11 och T‑542/12, ej publicerad, EU:T:2014:801). I sitt svar begärde rådet att tribunalen skulle fastställa att det saknades anledning att döma i saken. I andra hand ansåg rådet att det inte av domen framgick att beslut 2013/534 och genomförandeförordning nr 1054/2013 var rättsstridiga i förevarande fall.
32 I handling som inkom till tribunalens kansli den 24 juli 2015 yttrade sig Aliaksei Mikhalchanka över begäran att tribunalen skulle fastställa att det saknades anledning att döma i saken.
33 Genom handlingar som inkom till tribunalens kansli den 16 och 22 oktober 2015, besvarade Aliaksei Mikhalchanka och rådet tribunalens fråga, som ställdes som en processledningsåtgärd, vars syfte var att avgöra om Aliaksei Mikhalchanka hade fått kännedom om skälen i beslut 2013/534 och i genomförandeförordning nr 1054/2013 innan rättsakterna antogs, med beaktande av att beslut 2012/642 och genomförandeförordning nr 1017/2017 ogiltigförklarades, i den mån de avsåg Aliaksei Mikhalchanka, genom domen av den 23 september 2014, Mikhalchanka/rådet (T‑196/11 och T‑542/12, ej publicerad, EU:T:2014:801).
Rättslig bedömning
34 Aliaksei Mikhalchanka har åberopat fyra grunder till stöd för sin talan. Den första grunden avser åsidosättande av rätten till försvar. Som andra grund har Aliaksei Mikhalchanka åberopat otillräcklig motivering. Den tredje grunden rör en oriktig bedömning. Som fjärde grund har Aliaksei Mikhalchanka gjort gällande att den åtgärd som berörde honom var oproportionerlig.
35 Eftersom rådet har begärt att tribunalen ska fastställa att det saknas anledning att döma i saken ska denna begäran prövas inledningsvis.
[utelämnas]
Aliaksei Mikhalchankas första grund: Åsidosättande av rätten till försvar
44 Aliaksei Mikhalchanka har i huvudsak hävdat att han inte i förväg informerades om förlängningen av de restriktiva åtgärder som infördes genom beslut 2013/534 och genomförandeförordning nr 1054/2013. Enligt Aliaksei Mikhalchanka delgavs han inte rättsakterna förrän den 30 oktober 2013, det vill säga efter antagandet, trots att rådet kände till hans adress. Den möjlighet som rådet gav honom att begära en ny prövning i efterhand kan inte likställas med det kontradiktoriska förfarande som ska föregå varje sanktion. Vid förhandlingen preciserade Aliaksei Mikhalchanka att det hade varit lämpligt med ett kontradiktorisk förfarande innan rättsakterna antogs för att bedöma om omständigheterna motsvarade de faktiska omständigheterna, vilka för övrigt hade ändrats sedan de första restriktiva åtgärder som berörde honom antogs.
[utelämnas]
46 Det framgår av rättspraxis att när det gäller ett förfarande för att anta ett beslut om att uppta eller behålla en persons namn i förteckningen i bilagan till en rättsakt om restriktiva åtgärder innebär rätten till försvar och rätten till ett effektivt domstolsskydd att den behöriga unionsmyndigheten har en skyldighet att underrätta den berörda personen om de uppgifter som den förfogar över beträffande de omständigheter som lagts personen till last och som har utgjort grunden för myndighetens beslut. Det är nödvändigt för att personen i fråga ska kunna ta till vara sina rättigheter under bästa möjliga förutsättningar och, med kännedom om samtliga omständigheter, kunna avgöra huruvida det finns anledning att väcka talan vid unionsdomstolen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 111).
47 I samband med underrättelsen ska den behöriga unionsmyndigheten bereda personen i fråga tillfälle att på ett ändamålsenligt sätt ge sin ståndpunkt till känna beträffande de skäl som har åberopats mot honom eller henne (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 112).
48 När det rör sig om ett beslut om att behålla den berörda personens namn i förteckningen i bilagan till rättsakten om restriktiva åtgärder krävs det – till skillnad från vad som är fallet vid det inledande beslutet om upptagande – att denna dubbla skyldighet vad gäller handläggningen fullgörs innan beslutet antas (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 juli 2013, kommissionen m.fl./Kadi, C‑584/10 P, C‑593/10 P och C‑595/10 P, EU:C:2013:518, punkt 113).
49 Domstolen har slagit fast att vid efterföljande beslut om frysning av penningmedel, enligt vilka namnet på en person eller enhet som redan finns med i förteckningen ska behållas i denna, behövs inte längre överraskningseffekten för att säkerställa åtgärdens effektivitet. Berörda personer eller enheter ska således i princip underrättas om de uppgifter som anförs mot dem, samt beredas möjlighet att yttra sig, innan ett sådant beslut antas (dom av den 21 december 2011, Frankrike/People’s Mojahedin Organization of Iran, C‑27/09 P, EU:C:2011:853, punkt 62).
50 Rätten att beredas tillfälle att yttra sig i förhand ska iakttas om rådet anför nya uppgifter mot den person som omfattas av den restriktiva åtgärden och som ska behållas i den aktuella förteckningen (dom av den 13 september 2013, Makhlouf/rådet, T‑383/11, EU:T:2013:431, punkt 43. Se även, för ett liknande resonemang, dom av dem 21 december 2011, Frankrike/People’s Mojahedin Organization of Iran, C‑27/09 P, EU:C:2011:853, punkt 63).
51 I förevarande fall, vad gäller de särskilda skäl som avser Aliaksei Mikhalchanka, behölls hans namn i förteckningen över de personer som omfattades av de aktuella restriktiva åtgärderna, i beslut 2013/534 och i genomförandeförordning nr 1054/2013.
52 Det framgår att dessa skäl är samma som de återfinns i beslut 2012/642 och i genomförandeförordning nr 1017/2012, vilket det erinras om ovan i punkterna 23 och 24. Det framgår dessutom av punkt 21 ovan att Aliaksei Mikhalchanka underrättades om beslut 2012/642 och genomförandeförordning nr 1017/3012. Därigenom fick han tillfälle att ge sin ståndpunkt till känna beträffande de aktuella skälen.
53 Under dessa omständigheter anförde inte rådet några nya uppgifter mot Aliaksei Mikhalchanka när det antog beslut 2013/534 och genomförandeförordning nr 1054/2013. I enlighet med den rättspraxis som det erinras om ovan i punkterna 46–50, var inte rådet skyldigt att underrätta Aliaksei Mikhalchanka om de aktuella skälen före antagandet.
54 Detta konstaterande påverkas inte av att tribunalen i domen av den 23 september 2014, Mikhalchanka/rådet (T‑196/11 och T‑542/12, ej publicerad, EU:T:2014:801, punkterna 74 och 75) ogiltigförklarade beslut 2012/642 och genomförandeförordning nr 1017/2012 i den mån de avsåg Aliaksei Mikhalchanka, på grund av att Aliaksei Mikhalchanka inte hade underrättats om dessa rättsakter innan de antogs och att Aliaksei Mikhalchanka således inte kunde ge sin ståndpunkt till känna innan rättsakterna antogs.
55 Varken Aliaksei Mikhalchanka eller rådet har hävdat att ogiltigförklaringen beslut 2012/642 och genomförandeförordning nr 1017/2012 hade några konsekvenser för den tidpunkt då Aliaksei Mikhalchanka fick kännedom om de skäl som angavs i rättsakterna och som återgavs i beslut 2013/534 och i genomförandeförordning nr 1054/2013.
56 Vidare ska det framför allt anges att även om unionsdomstolen, i enlighet med artikel 264 första stycket FEUF, ska förklara den berörda rättsakten ogiltig om en talan om ogiltigförklaring är välgrundad och även om det följer av fast rättspraxis att det härav följer att unionsdomstolens dom om ogiltigförklaring medför att den angripna rättsakten retroaktivt upphör att gälla gentemot de enskilda (dom av den 1 juni 2006, P&O European Ferries (Vizcaya) och Diputación Foral de Vizcaya/kommissionen, C‑442/03 P och C‑471/03 P, EU:C:2006:356, punkt 43 och dom av den 12 februari 2008, CELF och ministre de la Culture et de la Communication, C‑199/06, EU:C:2008:79, punkt 61), har dock inte den omständigheten att beslut 2012/642 och genomförandeförordning nr 1017/2012, i den mån de avsåg Aliaksei Mikhalchanka, upphörde att gälla retroaktivt sedan domen av den 23 september 2014, Mikhalchanka/rådet (T‑196/11 och T‑542/12, ej publicerad, EU:T:2014:801) meddelades, någon verkan på den tidpunkt då Aliaksei Mikhalchanka fick kännedom om skälen i rättsakterna.
57 Ogiltigförklaringen av beslut 2012/642 och genomförandeförordning nr 1017/2012 medförde nämligen inte, såsom rådet har påpekat, någon ogiltigförklaring av offentliggörandet av rättsakterna, meddelandet avseende rättsakterna eller det individuella underrättandet som gjordes genom skrivelse som skickades till Aliaksei Mikhalchanka och hans ombud. De faktiska omständigheter som förelåg när Aliaksei Mikhalchanka fick kännedom om skälen i rättsakterna påverkades således inte av domen av den 23 september 2014, Mikhalchanka/rådet (T‑196/11 och T‑542/12, ej publicerad, EU:T:2014:801).
58 Det följer härav att Aliaksei Mikhalchanka blev underrättad om skälen innan beslut 2013/534 och genomförandeförordning nr 1054/2013 antogs och han kunde således framföra sina yttranden till rådet i detta hänseende.
59 Talan kan följaktligen inte vinna bifall på den första grunden.
[utelämnas]
Den tredje grunden: Oriktigt bedömning
[utelämnas]
109 Av vad som anförts ovan följer att talan ska bifallas på den tredje grunden och att beslut 2013/534 och genomförandeförordning nr 1054/2013 ska ogiltigförklaras i den mån de avser Aliaksei Mikhalchanka, utan att det är nödvändigt att pröva den fjärde grunden, som Aliaksei Mikhalchanka har åberopat.
[utelämnas]
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (första avdelningen)
följande:
1) Europeiska unionens råds begäran att tribunalen ska fastställa att det saknas anledning att döma i saken avslås.
2) Följande rättsakter ogiltigförklaras i den mån de avser Aliaksei Mikhalchanka:
– Rådets beslut 2013/534/Gusp av den 29 oktober 2013 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder mot Vitryssland,
– Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1054/2013 av den 29 oktober 2013 om genomförande av artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 765/2006 om restriktiva åtgärder mot Vitryssland.
3) Rådet ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Aliaksei Mikhalchankas rättegångskostnader.
Kanninen | Pelikánová | Buttigieg |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 10 maj 2016.
Underskrifter