Language of document : ECLI:EU:T:2014:26

TRIBUNALENS DOM (avdelningen för överklaganden)

den 23 januari 2014

Mål T‑174/13 P

Europeiska kommissionen

mot

BO

”Överklagande – Personalmål – Kontraktsanställda – Social trygghet – Ersättning för transportkostnader– Transportkostnader av språkskäl – Artikel 19.2 i de gemensamma reglerna om sjukförsäkring för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna– Punkt 2.5 i kapitel 12 i avdelning II i de allmänna genomförandebestämmelserna för återbetalning av sjukvårdskostnader”

Saken:      Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) meddelade den 15 januari 2013 i målet BO mot kommissionen (F‑27/11) och i vilket har yrkats att nämnda dom ska upphävas.

Domslut:      Överklagandet ogillas. Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som åsamkats BO i tribunalen.

Sammanfattning

Tjänstemän – Social trygghet – Sjukförsäkring – Transportkostnader av språkskäl – Återbetalning– Omfattas inte – Ersättning för transportkostnader för medicinsk behandling förutsätter att ett språk har använts som patienten talar– Tillåtet – Villkor

(Reglerna om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring, artikel 19)

Det följer av artikel 19 i de gemensamma reglerna för olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomsförsäkring för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och av artikel 2.5 i kapitel 12 i avdelning II i de allmänna genomförandebestämmelserna för återbetalning av sjukvårdskostnader att den omständigheten att unionens sjukförsäkringssystem täcker medicinska kostnader inte ger upphov till en motsvarande rätt för transportkostnader.

I en situation där transportkostnaderna förefaller ha uppkommit som en följd av ett val, förvisso i enlighet med principen om rätt att fritt välja läkare i de gemensamma reglerna om sjukförsäkring, med innebörden att den förmånsberättigade i det gemensamma sjukförsäkringssystemet föredrar att anlita medicinska tjänster eller genomgå en behandling på ett språk han behärskar, trots att detta språk inte utgör en del i själva behandlingen och nödvändiga behandlingar finns på den förmånsberättigades bostads- eller tjänstgöringsort, är det uteslutet att vid val av läkare som skett enbart utifrån språkskäl ersätta transport- och medföljandekostnader.

Detta gäller emellertid inte när transportkostnaderna inte har uppkommit av bekvämlighetsskäl utan är nödvändiga för att den förmånsberättigade ska kunna följa en behandling eller ta del av vård som inte finns på bostads- eller tjänstgöringsorten, eftersom det språk som behandlingen eller vården ges på utgör ett viktigt villkor för denna. Så är fallet när användandet av ett språk som den förmånsberättigade talar är en del av och är oskiljbart förbunden med behandlingen, bland annat vid psykoterapi.

(se punkterna 37–41)