Language of document : ECLI:EU:F:2016:102

Preliminär utgåva

BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL (tredje avdelningen)

den 4 maj 2016

Mål F‑42/12

Florence Bouvret

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tjänstemän – Pensioner – Artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna – Pensionsrättigheter som förvärvats enligt ett nationellt pensionssystem före inledandet av tjänstgöringen för Europeiska unionen – Överföring till unionens pensionssystem – Förslag avseende tillgodoräknande av tjänsteår, som godtagits av den berörda, på grundval av nya allmänna genomförandebestämmelser – Invändning om rättegångshinder – Begreppet akt som går någon emot – Artikel 83 i rättegångsreglerna”

Saken:      Talan enligt artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Florence Bouvret har yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara det beslut som meddelades av Europeiska kommissionens tillsättningsmyndighet den 1 augusti 2011, genom vilket tillsättningsmyndigheten slutligen fastställde de pensionsrättigheter som sökanden intjänat innan hon tillträdde sin tjänst på unionsinstitutionen.

Avgörande:      Talan avvisas. Florence Bouvret ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Förslag till tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår för att till unionssystemet överföra pensionsrättigheter som förvärvats innan vederbörande trädde i unionens tjänst – Omfattas inte – Beslut om tillgodoräknande av pensionsgrundande tjänsteår vilket fattats efter det att det skett en överföring av det kapital som motsvarar förvärvade pensionsrättigheter – Omfattas

(Artikel 270 FEUF; tjänsteföreskrifterna, artikel 91.1 och bilaga VIII, artikel 11.2)

2.      Talan väckt av tjänstemän – Talan mot beslutet att avslå klagomålet – Upptagande till sakprövning – Skyldighet att pröva yrkandena avseende beslutet att avslå klagomålet – Yrkanden som saknar eget innehåll eller beslut som endast utgör en bekräftelse – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

1.      I ett sådant förfarande om överföring av pensionsrättigheter som föreskrivs i artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna är det beslutet som antas av tillsättningsmyndigheten, efter det att det skett en överföring av det kapital som motsvarar sökandens förvärvade pensionsrättigheter före tillträdandet av tjänsten på unionsinstitutionen, som utgör en rättsakt som går någon emot och kan bli föremål för talan enligt artikel 270 FEUF och artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna. Ett förslag om tillgodoräknande av pensionsrättigheter utgör emellertid inte en rättsakt som går någon emot och som kan bli föremål för en talan enligt artikel 270 FEUF och artikel 91.1 i tjänsteföreskrifterna.

Tillgodoräknandet av tjänsteår kan nämligen endast ske när tjänstemannen ger sitt samtycke till överföring till unionens pensionssystem av det kapital som motsvarar de pensionsrättigheter som sökanden tidigare förvärvat i ett annat pensionssystem. Dessförinnan ger tillsättningsmyndigheten tjänstemannen ett förslag angående hur många tjänsteår som ska tillgodoräknas på grundval av ett provisoriskt kapitalbelopp som angetts av den nationella pensionsmyndigheten i fråga.

När institutionen i fråga lämnar förslaget om tillgodoräknande av pensionsrättigheter åtar den sig endast att på den berördes situation korrekt tillämpa artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna och de allmänna tillämpningsföreskrifterna. Denna skyldighet följer direkt av de ifrågavarande bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna, även i avsaknad av ett uttryckligt åtagande från kommissionens sida.

Av ett sådant åtagande i ett förslag om tillgodoräknande av tjänsteår följer således varken en ny skyldighet för institutionen i fråga eller, som en följd därav, en förändring av den berördes situation i rättsligt hänseende. Även när den berörde ger sitt samtycke till överföringen till unionens pensionssystem av pensionsrättigheter som denne förvärvat i ett annat pensionssystem har den institution som lämnat förslaget inte en motsvarande skyldighet, när överföringen väl skett av det kapitalbelopp som angetts av den nationella pensionsmyndigheten, att automatiskt tillerkänna den berörde det antal pensionsgrundande tjänsteår som angetts i det ursprungliga förslaget, mot bakgrund av vilket tjänstemannen bekräftat sin vilja att överföra kapitalet till unionens pensionssystem.

(se punkterna 28-32)

Hänvisning till

Europeiska unionens tribunal: dom av den 13 oktober 2015, kommissionen/Verile och Gjergji, T‑104/14 P, EU:T:2015:776, punkterna 50, 52, 53 och 74; dom kommissionen/Cocchi och Falcione, T‑103/13 P, EU:T:2015:777, punkt 66, och dom Teughels/kommissionen, T‑131/14 P, EU:T:2015:778, punkterna 37, 46, 48, 49, 58 och 70

2.      I enlighet med principen om processekonomi kan domstolen emellertid fastställa att det saknas anledning att särskilt besluta om de yrkanden som avser beslutet att avslå klagomålet när den konstaterar att nämnda yrkanden saknar självständigt innehåll och i själva verket flyter ihop med yrkandena avseende det beslut mot vilket klagomålet riktas. Så kan till exempel vara fallet när unionsdomstolen konstaterar att beslutet om avslag på klagomålet uteslutande bekräftar det beslut som utgjorde föremål för klagomålet och detta beslut inte utgör en rättsakt som går någon emot i den mening som avses i artikel 90 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 35)

Hänvisning till

Europeiska unionens tribunal: dom av den 21 september 2011, Adjemian m.fl/kommissionen, T‑325/09 P, EU:T:2011:506, punkt 33

Personaldomstolen: dom av den 19 november 2014, EH/kommissionen, F‑42/14, EU:F:2014:250, punkt 85