Överklagande ingett den 8 december 2011 av Harald Mische av den dom som personaldomstolen meddelade den 29 september 2011 i mål F-93/05, Mische mot parlamentet
(Mål T-642/11 P)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Harald Mische (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna R. Holland, J. Mische och M. Velardo)
Övriga parter i målet: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd
Yrkanden
Klaganden yrkar att tribunalen ska
upphäva personaldomstolens dom av den 29 september 2009 i mål F-93/05, Mische mot parlamentet, och, i den mån som det är möjligt på grundval av de omständigheter som framkommit vid den domstolen, döma i målet, och
ogiltigförklara parlamentets beslut av den 4 oktober 2004 i den mån som det fastställer klagandens placering i lönegrad,
förplikta parlamentet att gottgöra eventuell skada (inklusive skada vad avser klagandens karriär, lagstadgad och korrekt lön, immateriell skada, jämte ränta etcetera),
förplikta parlamentet att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande förfarande och de kostnader som uppkommit i förfarandet vid personaldomstolen.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tre grunder.
Första grunden: Personaldomstolen fastställde felaktigt att talan inte kunde tas upp till prövning med anledning av att den inte hade väckts inom fristen.
Andra grunden: Personaldomstolen fastställde felaktigt att talan inte kunde tas upp till prövning med anledning av att den inte kunde medföra några fördelar för klaganden som därför saknade intresse av att få saken prövad.
Tredje grunden: Personaldomstolen gjorde sig skyldig till ett fel när den inte prövade de grunder som hade anförts till stöd för talan, särskilt grunden om ett åsidosättande av artikel 41.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och/eller artikel 5.5 i tjänsteföreskrifterna.
____________1 - Rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (EUT L 124, s. 1).