TRIBUNALENS DOM (nionde avdelningen)
den 21 december 2022 (*)
”Socialpolitik – Bidrag till åtgärder för att främja initiativ på området för företagsstyrning – Förslagsinfordran VP/2020/008 – Uteslutande av europeiska företagsråd som inte har någon rättskapacitet – Artikel 197.2 c i förordning (EU) 2018/1046”
I mål T‑330/21,
EWC Academy GmbH, Hamburg (Tyskland), företrätt av H. Däubler-Gmelin, avocate,
sökande,
mot
Europeiska kommissionen, företrädd av R. Pethke och B.-R. Killmann, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
TRIBUNALEN (nionde avdelningen),
vid överläggningen sammansatt av ordföranden M.J. Costeira samt domarna T. Perišin och P. Zilgalvis (referent),
justitiesekreterare: handläggaren P. Cullen,
efter den skriftliga delen av förfarandet
med beaktande av att en annan domare utsetts för att komplettera avdelningen, på grund av att en av dess ledamöter var förhindrad att tjänstgöra,
efter förhandlingen den 8 september 2022,
följande
Dom
1 Sökanden, EWC Academy GmbH, har väckt talan med stöd av artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut av den 14 april 2021 att avslå den bidragsansökan som EWC Academy GmbH ingett i egenskap av samordnare för ett konsortium inom ramen för förslagsinfordran VP/2020/008 avseende arbetstagarnas deltagande i företagsstyrningen (nedan kallat det angripna beslutet).
Bakgrunden till tvisten
Förslagsinfordran
2 Den 2 juni 2020 offentliggjordes förslagsinfordran VP/2020/008 (information, consultation and participation of representatives of undertakings) (nedan kallad förslagsinfordran) avseende beviljande av bidrag till åtgärder för att främja initiativ på området för företagsstyrning.
3 Detta offentliggörande skedde inom ramen för kommissionens beslut C(2019) 6522 final av den 16 september 2019 om antagande av 2020 års arbetsprogram för bidrag och kontrakt avseende särskilda rättigheter och befogenheter för generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering och som är likvärdigt med finansieringsbeslut.
4 Enligt punkt 2.1 i förslagsinfordran är de tillgängliga anslagen avsedda att finansiera åtgärder som gör det möjligt för arbetsmarknadens parter och aktörer att sätta sig in i Europeiska unionens lagstiftning och politik som rör arbetstagarmedverkan i företag och att arbeta för att tillhandahålla konkreta svar på de utmaningar som denna medverkan medför och att genomföra dessa. De prioriteringar som fastställts för räkenskapsåret 2020 avsåg bland annat främjandet av det transnationella samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, utbyte och spridning av kunskap och bästa praxis samt utveckling av åtgärder för att stödja transnationella mekanismer och organ för information, samråd och deltagande, med inbegripande av europeiska företagsråd.
5 I detta sammanhang preciseras i punkt 6.1 b i förslagsinfordran att sökandena, huvudsökandena och medsökande som har rätt att delta i denna förslagsinfordran bland annat ska vara juridiska personer eller arbetstagarrepresentanter, såsom företagsråd. På samma sätt är de av arbetsmarknadens parter som inte är juridiska personer enligt tillämplig nationell rätt berättigade att inge en ansökan i enlighet med artikel 197.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 2018, s. 1) (nedan kallad budgetförordningen), under förutsättning att villkoren i den förordningen är uppfyllda.
6 Enligt punkt 8.1 i förslagsinfordran ska sökandena, huvudsökandena och medsökandena ha en solid ekonomisk förmåga för att kunna upprätthålla sin verksamhet under den tid åtgärden pågår och vid behov bidra till finansieringen av den.
Det administrativa förfarandet
7 Sökanden är ett utbildnings- och rådgivningsbolag specialiserat i frågor om arbetstagarrepresentation i gränsöverskridande sammanhang.
8 Sökanden och de europeiska företagsråden i bolagen Mayr-Melnhof Packaging och DS Smith plc bildade ett konsortium för att inge en ansökan med anledning av förslagsinfordran. Konsortiets projekt avsåg i huvudsak utveckling och genomförande av workshops, konferenser och utbildningar riktade till arbetstagare inom förpackningsindustrin.
9 Den 30 juli 2020 ingav sökanden en bidragsansökan och utsåg de europeiska företagsråden för Mayr-Melnhof Packaging och DS som medsökande (nedan kallade de medsökande företagsråden). Ansökan åtföljdes bland annat av en förklaring på heder och samvete från ordförandena för nämnda företagsråd, i vilken det intygades att de hade den ekonomiska och operativa förmåga som krävdes, i enlighet med de villkor som angavs i förslagsinfordran.
10 Den 14 september 2020 begärde kommissionen att sökanden skulle lägga fram bevis för att de medsökande företagsråden hade registrerats hos nationella myndigheter.
11 Den 15 september 2020 svarade sökanden att dessa var europeiska företagsråd som inte behövde registreras och att de företräddes av företagsrådens respektive ordförande.
12 Genom skrivelse av den 20 januari 2021 meddelade kommissionen sökanden att konsortiets ansökan hade klarat förfarandet för utvärdering i sak och anmodade sökanden att inkomma med ytterligare handlingar, bland annat blanketten med rubriken ”Juridisk enhet”.
13 Den 25 januari 2021 förklarade sökanden för kommissionen att de medsökande företagsråden inte var juridiska personer och att någon sådan handling följaktligen inte kunde ges in.
14 Med stöd av artikel 197.2 c i budgetförordningen anmodade kommissionen sökanden att inkomma med bevis på den ekonomiska förmågan hos Mayr-Melnhof Packagings europeiska företagsråd och krävde i ett e-postmeddelande av den 24 mars 2021 att balansräkning och vinst- och förlusträkning skulle företes för detta företagsråd.
15 I skrivelse av den 29 mars 2021 uppgav sökanden att den inte kunde bevisa den ekonomiska förmågan hos de medsökande företagsråden på grund av att europeiska företagsråd, med undantag för Frankrike, inte hade något eget bankkonto och inte upprättade någon balansräkning.
16 Genom skrivelse Ares (2021) 2519314 av den 14 april 2021 antog kommissionen det angripna beslutet, genom vilket den avslog sökandens bidragsansökan som ingetts inom ramen för förslagsinfordran i egenskap av samordnare för konsortiet.
17 I det angripna beslutet påpekade kommissionen att trots de förklaringar på heder och samvete som ingetts av de medsökande företagsråden om att de hade tillräcklig ekonomisk förmåga för att genomföra den åtgärd som avses med förslagsinfordran, hade de varken något årsbokslut (balansräkning och/eller vinst och förlusträkning) eller något bankkonto. Kommissionen ansåg följaktligen att dessa två företagsråd inte uppfyllde villkoren i vare sig artikel 197.2 c i budgetförordningen eller punkt 8.1 i förslagsinfordran.
18 Efter att ha konstaterat att de medsökande företagsråden inte var bidragsberättigande, ansåg kommissionen att sökanden inte uppfyllde det minimikriterium för stödberättigande som anges i punkt 6.1 b i förslagsinfordran och att ansökan därför skulle avslås i sin helhet.
Parternas argument
19 Sökanden har yrkat att tribunalen ska
– ogiltigförklara det angripna beslutet,
– förplikta kommissionen att anta ett beviljandebeslut i enlighet med gällande rätt, och
– förpliktiga kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
20 Kommissionen har yrkat att tribunalen ska
– avvisa talan såvitt avser åläggandet att anta ett beviljandebeslut i enlighet med gällande rätt,
– i övrigt ogilla talan, och
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
Tribunalens behörighet
21 Kommissionen har gjort gällande att tribunalen inte är behörig att pröva det andra yrkandet, eftersom sökanden har yrkat att tribunalen ska fastställa verkningarna av en eventuell dom om ogiltigförklaring, vilket skulle utgöra ett föreläggande vad gäller villkoren för dess verkställighet.
22 Tribunalen konstaterar att det genom detta yrkande faktiskt yrkas att tribunalen ska förelägga kommissionen att anta ett rättsenligt beslut om beviljande av stöd.
23 Det räcker i detta hänseende att erinra om att tribunalen, inom ramen för en granskning av lagenligheten av en rättsakt med stöd av artikel 263 FEUF, inte är behörig att utfärda förelägganden till unionens institutioner, organ och enheter (beslut av den 22 september 2016, Gaki/kommissionen, C‑130/16 P, ej publicerat, EU:C:2016:731, punkt 14), även om föreläggandena rör villkoren för att verkställa tribunalens domar (beslut av den 19 juli 2016, Trajektna luka Split/kommissionen, T‑169/16, ej publicerat, EU:T:2016:441, punkt 13).
24 Härav följer att det andra yrkandet ska avvisas på grund av att tribunalen saknar behörighet att pröva det.
Prövning i sak
25 Sökanden har åberopat tre grunder till stöd för sin talan. Den första grunden avser åsidosättande av artikel 197.2 c i budgetförordningen, jämförd med punkt 8.1 i förslagsinfordran. Den andra grunden avser åsidosättande av artikel 197.3 i samma förordning och den tredje grunden avser åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar.
26 När det gäller den första grunden har sökanden gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 197.2 c i budgetförordningen, jämförd med punkt 8.1 i förslagsinfordran. Sökanden anser att kommissionen inte kan ålägga europeiska företagsråd som inte är juridiska personer att styrka att de har ett bankkonto eller en egen årsredovisning.
27 Sökanden har i detta avseende gjort gällande att samtliga medlemmar i konsortiet har styrkt att de har tillräcklig tillgång till ekonomiska resurser. Kommissionen har i sin bedömning inte beaktat den omständigheten att det i österrikisk och brittisk rätt, som är tillämpliga på Mayr-Melnhof Packagings respektive DS Smiths europeiska företagsråd, föreskrivs en möjlighet för dessa företagsråd att gentemot företaget göra gällande en rätt till ersättning för kostnader som härrör från deras verksamhet, inklusive rätten till bibehållen lön för ordförandena och de medlemmar som deltar i projektet.
28 Enligt artikel 197.2 c i budgetförordningen krävs för övrigt inte, vad gäller enheter som inte är juridiska personer, bevis som liknar dem som krävs av juridiska personer, utan likvärdiga bevis.
29 Slutligen anser sökanden att den tolkning av artikel 197.2 c i budgetförordningen som kommissionen gjorde i det angripna beslutet inte bara leder till att det ansökande konsortiet utesluts från förslagsinfordran, utan det leder även till att majoriteten av de europeiska företagsråden i medlemsstater där de inte är juridiska personer utesluts.
30 Kommissionen har gjort gällande att det för alla sökande krävs bevis för ekonomisk förmåga i enlighet med artikel 198.2 i budgetförordningen, oavsett om de är juridiska personer eller inte.
31 Enligt kommissionen ska den ekonomiska förmågan kontrolleras på grundval av de uppgifter och styrkande handlingar som anges i artikel 196.1 c i budgetförordningen. Syftet med denna kontroll är att tillhandahålla information om den berörda sökandens stabilitet och finansiella solvens.
32 Det föreligger i detta avseende en större osäkerhet vad gäller den ekonomiska förmågan hos enheter som inte är juridiska personer. Denna omständighet ökar den ekonomiska risken för unionens allmänna budget och för dess ekonomiska intressen som är förenad med beviljandet av ett bidrag. I detta sammanhang syftar artikel 197.2 c i budgetförordningen, genom att uppställa krav på bevis motsvarande dem som anges i artikel 196.1 c i denna förordning, endast till att kompensera för de risker som är förknippade med dessa enheters rättsliga ställning, och detta motiverar möjligheten att uppställa ett högre krav än det som ställs på juridiska personer.
33 Kommissionen anser att det ankommer på medsökande företagsråd att inte bara lägga fram bevis som är jämförbara med dem som räknas upp i artikel 196.1 c i budgetförordningen, utan även lägga fram bevis för att de är likvärdiga, i enlighet med artikel 197.2 c i samma förordning. Ett bevis anses likvärdigt om det motsvarar det bevis som krävs av en juridisk person och som i detta avseende innehåller de uppgifter som krävs enligt artikel 196.1 c i nämnda förordning.
34 Enligt kommissionen innehåller det angripna beslutet inte någon bedömning av huruvida de medsökande företagsrådens ekonomiska förmåga är likvärdig med en juridisk persons ekonomiska förmåga, eftersom nämnda företagsråd inte har förmått styrka en sådan förmåga i enlighet med artikel 198 i budgetförordningen. Nämnda företagsråd har härvidlag inte visat att de har tillräckliga ekonomiska resurser som de fritt kan förfoga över.
35 Tribunalen erinrar om att det i artikel 198.2 i budgetförordningen föreskrivs att den som ansöker om bidrag ska ha ”stabila och tillräckliga finansieringskällor för att kunna upprätthålla sin verksamhet under hela den period för vilken bidraget tilldelas och delta i dess finansiering (nedan kallad ekonomisk förmåga)”. Enligt artikel 198.4 i denna förordning ska bedömningen av den ekonomiska och operativa förmågan främst bygga på en analys av information eller styrkande handlingar som avses i artikel 196 i budgetförordningen avseende innehållet i bidragsansökningar, inbegripet bland annat resultaträkning och balansräkning för de tre senaste räkenskapsåren för vilket räkenskaperna avslutats.
36 I artikel 197.2 c i budgetförordningen föreskrivs dessutom att enheter som inte har någon rättskapacitet är berättigade att delta i en förslagsinfordran, under förutsättning att enheterna lämnar garantier till skydd för unionens ekonomiska intressen som är likvärdiga de garantier en juridisk person kan ge. I detta avseende måste sökanden ha en ekonomisk förmåga som är likvärdig med en juridisk persons och genom sökandens företrädare styrka att dessa villkor är uppfyllda.
37 Med hänsyn till innehållet i artikel 197.2 c i budgetförordningen, vars syfte är att göra det möjligt för enheter som inte är juridiska personer att i samma utsträckning som juridiska personer delta i unionens förslagsinfordringar, kan den information och de styrkande handlingar som avses i artikel 196.1 c i denna förordning, vilka är nödvändiga för att styrka ekonomisk förmåga inom ramen för en bidragsansökan och som består bland annat av resultat- och balansräkningar för de tre senaste avslutade räkenskapsåren, inte tolkas så, att endast dessa uppgifter och handlingar kan styrka att sådan förmåga föreligger.
38 En tolkning av artikel 197.2 c i budgetförordningen som innebär att enheter som inte är juridiska personer åläggs att lägga fram bevisning som generellt är knuten till en ställning som juridisk person skulle dessutom äventyra denna bestämmelses ändamålsenliga verkan genom att skapa hinder för deras deltagande i bidragsansökningarna.
39 Styrkandet av en ekonomisk förmåga som är likvärdig med en juridisk persons ekonomiska förmåga måste således kunna göras med stöd av andra bevismedel än de som anges som exempel i artikel 196.1 c i budgetförordningen. Inte desto mindre måste de uppgifter och handlingar som lämnas för att styrka en sådan förmåga göra det möjligt att kontrollera att en enhet som inte är en juridisk person kan erbjuda garantier till skydd för unionens ekonomiska intressen som är likvärdiga de garantier en juridisk person kan ge, på det sätt framgår av lydelsen i artikel 197.2 c i budgetförordningen.
40 I förevarande fall konstaterade kommissionen i det angripna beslutet att de medsökande företagsråden inte uppfyllde villkoren i artikel 197.2 c i budgetförordningen och punkt 8.1 i förslagsinfordran. I sistnämnda punkt angavs att sökandena, huvudsökandena och medsökande måste ha en solid ekonomisk förmåga för att kunna upprätthålla sin verksamhet under hela den tid som åtgärden pågår och vid behov bidra till finansieringen av den. Kommissionens konstaterande grundade sig endast på att dessa företagsråd inte hade några årsbokslut (balansräkning och/eller vinst- och förlusträkning) eller något bankkonto (se punkt 17 ovan). Det framgår således av det angripna beslutet att kommissionen ansåg att det för att styrka en solid ekonomisk förmåga var nödvändigt att lägga fram bevis förknippade med förekomsten av årsbokslut (balansräkning och/eller vinst- och förlusträkning) eller ett bankkonto.
41 Såsom konstaterats i punkterna 36–39 ovan föreskrivs det emellertid inte i artikel 197.2 c, jämförd med artikel 196.1 c i budgetförordningen, att de uppgifter och handlingar som kan styrka den ekonomiska förmågan hos enheter som inte är juridiska personer är begränsade till bevis som styrker att de har årsbokslut (balansräkning och/eller vinst- och förlusträkning) eller egna bankkonton.
42 Det angripna beslutet antogs således i strid med artikel 197.2 c i budgetförordningen.
43 Trots de argument som kommissionen har anfört om bland annat att de medsökande företagsråden inte hade förmått tillhandahålla bevis för sin ekonomiska förmåga, påpekar tribunalen att det angripna beslutet inte grundar sig på denna omständighet som inte nämns i beslutet och följaktligen inte förklarar anledningen till att de uppgifter som sökanden eventuellt lämnat i konsortiets namn inte utgör godtagbara bevis för ekonomisk förmåga i den mening som avses i artikel 197.2 c i budgetförordningen.
44 Av det ovan anförda följer att talan ska bifallas på den grunden att artikel 197.2 c i budgetförordningen, jämförd med punkt 8.1 i förslagsinfordran, har åsidosatts.
45 Det angripna beslutet ska följaktligen ogiltigförklaras, utan att det är nödvändigt att pröva den andra och den tredje grunden eller den fråga som togs upp vid förhandlingen om en påstådd ändring av storleken på den bidragsansökan som ursprungligen lämnats in.
Rättegångskostnader
46 Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom kommissionen har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (nionde avdelningen)
följande:
1) Europeiska kommissionens beslut av den 14 april 2021 om avslag på bidragsansökan som framställts av EWC Academy GmbH inom ramen för förslagsinfordran VP/2020/008 ogiltigförklaras.
2) Kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta EWC Academys rättegångskostnader.
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 21 december 2022.
Underskrifter