Talan väckt den 25 september 2012 - Württembergische Gemeinde-Versicherung mot kommissionen

(Mål T-421/12)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Württembergische Gemeinde-Versicherung a.G. (Stuttgart, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Birnstiel, H. Heinrich och J.-O. Schrotz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut av den 17 juli 2012 om avslag på sökandens ansökan enligt förordning (EG) nr 1049/2001 om tillgång till vissa handlingar i ett kartellärende (COMP/39.125 - Carglass), och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: Kommissionens underlåtenhet att pröva var och en av de handlingar som angavs i ansökan

Som första grund gör sökanden gällande att kommissionen i det angripna beslutet inte gjort någon konkret och individuell prövning av var och en av de aktuella handlingarna. Enligt sökanden gjorde kommissionen fel då den rent allmänt utgick från att ett undantagsrekvisit i förevarande fall var för handen.

Andra grunden: Kommissionens åsidosättande av motiveringsskyldigheten

Som andra grund gör sökanden gällande att kommissionen endast på ett generaliserande och därmed otillräckligt sätt motiverat sitt beslut att avslå sökandens ansökan. Enligt sökanden har kommissionen därmed åsidosatt sin motiveringsskyldighet och väsentliga formföreskrifter.

Tredje grunden: Kommissionens felaktiga tolkning och tillämpning av artikel 4.2 första och tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001

Som tredje grund gör sökanden gällande att kommissionen gjort en felaktig tolkning och tillämpning av de undantag som anges i artikel 4.2 första och tredje strecksatsen i förordning nr 1049/2001. Enligt sökanden har kommissionen missbedömt förhållandet mellan huvudregel och undantag, och den har gjort en för extensiv tolkning av begreppen "skyddet för utredningar" och "affärsintressen".

Fjärde grunden: Kommissionens underlåtenhet att beakta det privaträttsliga genomförandet av kartellagstiftningen såsom ett allmänintresse i den mening som avses i artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001

Som fjärde grund gör sökanden gällande att kommissionen gjorde fel då den kom fram till att det inte förelåg något övervägande allmänintresse av att de begärda handlingarna lämnas ut. Enligt sökanden var kommissionen inom ramen för sin intresseavvägning skyldig att beakta att även det privaträttsliga genomförandet av kartellagstiftningen utgör ett allmänintresse i den mening som avses i artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001.

____________

¹ - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).