Talan väckt den 7 januari 2014 – Taetel mot kommissionen

(Mål T-29/14)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Taetel, SL (Madrid, Spanien) (ombud: advokaterna E. Navarro Varona, P. Vidal Martínez, J. López-Quiroga Teijero och G. Canalejo Lasarte)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det angripna beslutet med stöd av artikel 263 FEUF, i den mån det däri förklaras att ett nytt statligt stöd föreligger och att detta ska återkrävas från investerarna,

i andra hand, ogiltigförklara artiklarna 1, 2 och 4.1 i beslutet, i den mån investerarna pekas ut som återbetalningsskyldiga mottagare av dessa påstådda stöd,

i tredje hand, förklara att artikel 4.1 in fine i det angripna beslutet, om investerarnas återbetalningsskyldighet, ska lämnas utan avseende på grund av att den strider mot principerna om rättssäkerhet och berättigade förväntningar, då återkrav inte kan avse en tidpunkt som ligger före offentliggörandet av beslutet om att inleda förfarandet,

i fjärde hand, ogiltigförklara artikel 2 i beslutet och förklara att den metod som använts för att fastställa den påstådda förmån som investerarna ska återbetala är rättsstridig,

ogiltigförklara, helt eller delvis, artikel 4.1 i beslutet, avseende förbudet mot att ”överföra ansvaret för återkrav på andra personer”, i den mån det innebär ett uttalande om förbud mot eller påstådd ogiltighet av avtal om återgång som görs gällande mot tredje man avseende de belopp som investerarna måste återbetala till spanska staten,

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Det beslut som angrips i detta mål är detsamma som i målen T-700/13, Bankia mot kommissionen, T-719/13, Lico Leasing och Pequeños y Medianos Astilleros de Reconversión mot kommissionen och T-3/14, Anudal Industrial mot kommissionen.

Grunderna och huvudargumenten liknar dem som åberopats i de målen.

Sökanden gör i synnerhet gällande att artikel 107 FEUF har åsidosatts genom att det i det angripna beslutet bedöms att de aktuella skattebestämmelserna, vilket är tillämpligt på vissa avtal om finansiell leasing för förvärv av nytillverkade båtar, i sin helhet utgör statligt stöd.

Enligt sökanden åsidosätts artikel 107 FEUF även genom att det i uppbördsbeslutet bedöms att åtgärderna i skattebestämmelserna utgör statligt stöd som är ”nytt”.

I andra hand gör sökanden gällande att principerna om rättssäkerhet och berättigade förväntningar har åsidosatts, liksom artiklarna 107, 108 och 206 FEUF, genom ett felaktigt utpekande av stödmottagarna och felaktigt bestämning av de belopp som ska återkrävas. Sökanden gör därvid likaså gällande att artikel 108.3 FEUF, artikel 19 i förordning nr 659/1999, artikel 3.6 FEU och artiklarna 16 och 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har åsidosatts, eftersom de avtalsvillkor som innebär att investerarna kan kräva tredje män på de belopp som investerarna är skyldiga att återbetala till de spanska myndigheterna i artikel 4.1 i det angripna beslutet förklaras vara otillåtna eller ogiltiga.