Language of document : ECLI:EU:C:2023:385

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT

MANUEL CAMPOS SÁNCHEZ-BORDONA

föredraget den 4 maj 2023(1)

Mål C319/22

Gesamtverband Autoteile-Handel e.V.

mot

Scania CV AB

(begäran om förhandsavgörande från Landgericht Köln (Regionala domstolen i Köln, Tyskland))

”Begäran om förhandsavgörande – Marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon – Förordning (EU) 2018/858 – Oberoende aktörer – Lättillgänglig information i form av maskinläsbara, elektroniskt behandlingsbara format – Fordonets identifieringsnummer (VIN) – Skydd av personuppgifter – Förordning (EU) 2016/679 – Villkor för laglig behandling av personuppgifter – Artikel 6.1 c”






1.        Unionslagstiftaren eftersträvar att konkurrensen inom sektorn för reparation och underhåll av motorfordon ska säkerställas på den inre marknaden och att fordonstillverkarna inte ska monopolisera (själva eller genom sina återförsäljare och auktoriserade verkstäder) tillhandahållandet av sådana tjänster.

2.        Fordonstillverkarna måste därför enligt förordning (EU) 2018/858(2) ge ”oberoende aktörer” obegränsad, standardiserad och icke-diskriminerande tillgång till information om vissa system, viss utrustning och vissa verktyg för fordonen, och om reparation och underhåll av dessa.

3.        Tillämpningen av förordning 2018/858 (eller vissa av de förordningar som ändras genom den förordningen) har gett upphov till tvister mellan fordonstillverkare och oberoende aktörer. Ett antal begäranden om förhandsavgörande har föranletts av mål där en organisation(3) vars medlemmar står för 80 procent av omsättningen på marknaden för oberoende handel med fordonsdelar i Tyskland har medverkat.(4)

4.        Landgericht Köln (Regionala domstolen i Köln, Tyskland) har i förevarande mål hänskjutit tre tolkningsfrågor som i tur och ordning rör följande:

–      Innehållet i den information som tillverkarna ska tillhandahålla de oberoende aktörerna (omfattar det all information om reparation och underhåll av fordon, i den mening som avses i artikel 3.48 i förordning 2018/858, eller bara information om ersättnings- eller servicekomponenter?).

–      Hur och i vilket format tillverkarna ska tillhandahålla den informationen.

–      Skyldigheten att tillhandahålla de oberoende aktörerna fordonens identifieringsnummer (nedan kallade VIN),(5) mot bakgrund av artikel 6.1 c i förordning (EU) 2016/679.(6)

5.        På uppmaning av domstolen kommer jag bara bedöma den tredje frågan.

I.      Tillämpliga bestämmelser

A.      Förordning 2018/858

6.        Skäl 50 har följande lydelse:

”För att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, krävs obegränsad tillgång till information om reparation och underhåll av fordonen genom ett standardiserat format för att få fram teknisk information, samt en effektiv konkurrens på marknaden för tjänster som avser information om reparation och underhåll av fordon …”

7.        I skäl 52 anges följande:

”För att säkerställa effektiv konkurrens på marknaden för informationstjänster rörande reparation och underhåll av fordon och för att klargöra att den berörda informationen också omfattar information som måste lämnas till andra oberoende aktörer än verkstäder i syfte att säkerställa att den oberoende marknaden för reparation och underhåll av fordon som helhet kan konkurrera med auktoriserade återförsäljare, oberoende av huruvida fordonstillverkaren lämnar sådan information till auktoriserade återförsäljare och verkstäder eller använder sådan information för att själv utföra reparationen och underhållet, krävs det närmare uppgifter när det gäller vilken information som ska lämnas i syfte att ge tillgång till information om reparation och underhåll av fordon.”

8.        I skäl 62 anges följande:

”När åtgärderna i den här förordningen medför behandling av personuppgifter, bör behandlingen ske i enlighet med [den allmänna dataskyddsförordningen] …”

9.        I artikel 3 finns följande definitioner:

”…

45.      oberoende aktör: en fysisk eller juridisk person, annan än auktoriserad återförsäljare eller verkstad, som direkt eller indirekt är delaktiga i reparation och underhåll av fordon, samt inbegripet verkstäder, tillverkare eller återförsäljare av utrustning för reparation, verktyg eller reservdelar, och även utgivare av teknisk information, bilklubbar, vägassistansaktörer, aktörer som erbjuder inspektions- och provningstjänster, aktörer som erbjuder utbildning för installatörer och tillverkare av och verkstäder för utrustning för fordon som drivs med alternativa bränslen; det inbegriper även auktoriserade verkstäder, återförsäljare och distributörer inom en särskild fordonstillverkares distributionssystem, i den mån de tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för fordon med avseende på vilka de inte ingår i fordonstillverkarens distributionssystem.

48.      information om reparation och underhåll av fordon: all information, inklusive alla senare ändringar av och tillägg därtill, som krävs för diagnos, underhåll och kontroll av ett fordon, förberedelse av det inför trafiksäkerhetsprovning, reparation, omprogrammering eller ominstallation av ett fordon eller som krävs för fjärrdiagnostiskt stöd till ett fordon eller för montering av delar och utrustning på ett fordon, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade partner, återförsäljare och verkstäder, eller som tillverkarna använder i syfte att utföra reparationer och underhåll.

49.      information från system för omborddiagnos eller OBD-information: information som genereras av ett system som finns ombord på ett fordon eller kopplat till en motor som kan upptäcka driftsstörningar och, i tillämpliga fall, kan signalera dem genom ett larmsystem, kan identifiera det sannolika felstället med hjälp av information som lagrats i ett datorminne och kan kommunicera denna information till utrustning utanför fordonet.

…”

10.      I artikel 61 (”Tillverkarnas skyldigheter att ge tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon”) föreskrivs följande:

”1.      Tillverkarna ska ge oberoende aktörer obegränsad, standardiserad och icke-diskriminerande tillgång till OBD-information, diagnosutrustning och annan utrustning samt verktyg, inbegripet fullständiga referenser till, och tillgängliga nedladdningar av, tillämplig programvara, och information om reparation och underhåll av fordon. Informationen ska presenteras på ett lättillgängligt sätt i form av maskinläsbara, elektroniskt behandlingsbara dataset. Oberoende aktörer ska ha tillgång till de fjärrdiagnostjänster som används av tillverkarna samt auktoriserade återförsäljare och verkstäder.

Tillverkarna ska tillhandahålla en standardiserad, säker möjlighet för fjärrdiagnos, så att oberoende verkstäder kan slutföra arbeten som kräver tillgång till fordonets skyddssystem.

2.      Till dess att kommissionen har antagit en relevant standard genom arbetet vid Europeiska standardiseringskommittén (CEN) eller ett jämförbart standardiseringsorgan ska OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon presenteras på ett lättillgängligt sätt som kan behandlas med rimlig ansträngning av oberoende aktörer.

OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas på tillverkarnas webbplatser i ett standardiserat format, eller om detta inte är möjligt på grund av informationens art i något annat lämpligt format. När det gäller andra oberoende aktörer än verkstäder ska informationen även presenteras i ett maskinläsbart format som kan behandlas elektroniskt med allmänt tillgängliga informationstekniska verktyg och programvaror, och som gör det möjligt för oberoende aktörer att utföra sina uppgifter inom ramen för sin affärsverksamhet i leveranskedjan på eftermarknaden.

4.      Närmare tekniska föreskrifter om krav på tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon, särskilt tekniska specifikationer för hur OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas, föreskrivs i bilaga X.

11.      Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 82 med avseende på att ändra bilaga X för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling eller förebygga missbruk genom att uppdatera kraven om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon …”

11.      I punkt 6.1 i bilaga X (”Tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordonet”) föreskrivs följande:

”…

Information om alla delar av fordonet, enligt identifiering genom VIN och eventuella ytterligare kriterier, t.ex. hjulbas, motorstyrka, utförande eller tillbehör, som monterats av tillverkaren och som kan ersättas av reservdelar som tillverkaren tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare och verkstäder eller tredje part genom en hänvisning till originaldelarnas nummer, ska finnas tillgänglig, i form av maskinläsbara dataset som kan behandlas elektroniskt, i en databas som ska vara lättåtkomlig för oberoende aktörer.

Denna databas ska innehålla VIN, originaldelarnas nummer, originaldelarnas namn, giltighetsuppgifter (datum för giltighetens början och slut), monteringsuppgifter och, i tillämpliga fall, strukturegenskaper.

…”

B.      Förordning nr 19/2011

12.      Artikel 2 (”Definitioner”) led 2 innehåller följande definition:

fordonsidentifieringsnummer (VIN): den alfanumeriska kod som tilldelats ett fordon av tillverkaren i syfte att ombesörja korrekt identifiering av alla fordon.”

13.      I bilaga I (”Tekniska krav”) del B (fordonsidentifieringsnummer (VIN)) föreskrivs följande punkt 1.2:

”Fordonsidentifieringsnumret ska vara unikt och otvetydigt kunna knytas till ett visst fordon.”

C.      Den allmänna dataskyddsförordningen

14.      Enligt artikel 4.1 avses med ”personuppgifter: varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (nedan kallad en registrerad), varvid en identifierbarfysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet”.

15.      Artikel 6 (”Laglig behandling av personuppgifter”) har följande lydelse:

”1.      Behandling är endast laglig om och i den mån som åtminstone ett av följande villkor är uppfyllt:

c)      Behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige.

3.      Den grund för behandlingen som avses i punkt 1 c och e ska fastställas i enlighet med

a)      unionsrätten, eller

b)      en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av.

Syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden … Unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas.

…”

D.      Direktiv 1999/37/EG(7)

16.      I bilaga I (”Del I av registreringsbeviset”) finns följande punkter:

”…

II.5.      Del I av registreringsbeviset skall även innehålla följande uppgifter, vilka skall föregås av motsvarande harmoniserade gemenskapskoder:

(C)      Personuppgifter

(C.1)      Registreringsbevisets innehavare:

(C.1.1) Efternamn eller firma

(C.1.3) Adress i den medlemsstat där fordonet är registrerat vid tidpunkten för dokumentets utfärdande

(C.4)      Om de uppgifter som anges i punkt VI kod C.2 inte införs i registreringsbeviset skall upplysning lämnas om att registreringsbevisets innehavare

a)      är ägare till fordonet,

(E)      Fordonets identifieringsmärkning

II.6.      Del I av registreringsbeviset kan vidare innehålla följande uppgifter, vilka skall föregås av motsvarande harmoniserade gemenskapskoder:

(C)      Personuppgifter

(C.2) fordonets ägare (upprepat lika många gånger som det finns ägare) …

(C.3) fysisk eller juridisk person som får bruka fordonet i annan rättslig egenskap än ägare …

…”

II.    Faktiska omständigheter, det nationella målet och tolkningsfrågor

17.      Scania CV AB (nedan kallat Scania) är en av de största tillverkarna av nyttofordon, i synnerhet tunga lastbilar, i Europa. I egenskap av innehavare av EG-typgodkännanden är Scania tillverkare i den mening som avses i artikel 3 led 40 i förordning 2018/858 och ska tillhandahålla den information som föreskrivs i artikel 61.1 och 61.2 i den förordningen.

18.      Scania ger oberoende aktörer – som Gesamtverband Autoteile-Handels medlemmar – tillgång till information om fordonet, om reparation och underhåll samt OBD-information via en webbplats.

19.      På denna webbplats kan en mänsklig användare söka efter information om ett visst fordon genom att i ett sökformulär antingen ange de sista sju siffrorna i fordonsidentifieringsnumret (VIN) eller göra en sökning på grundval av allmän fordonsinformation som inte hänför sig till ett individuellt fordon.(8)

20.      Scania tillhandahåller emellertid inte VIN till oberoende aktörer. Endast verkstäder känner till VIN för ett specifikt kundfordon som ska underhållas eller repareras, eftersom det står på chassit till det fordon som kunden har lämnat, medan tillverkare och återförsäljare av reservdelar däremot inte känner till dessa individuella nummer. En sökning med allmänna sökkriterier utan att ange ett VIN ger emellertid endast oprecisa resultat.(9)

21.      Gesamtverband A.-H. och Scania tvistar i det nationella målet om formen, innehållet och räckvidden av tillverkarens skyldigheter enligt artikel 61.1 och 61.2 i förordning 2018/858.

22.      Mot denna bakgrund har Landgericht Köln (Regionala domstolen i Köln) beslutat att hänskjuta tre tolkningsfrågor till EU-domstolen, av vilka jag bara ska behandla den sista, som har följande lydelse:

”Utgör artikel 61.1 i förordning (EU) 858/858 en rättslig förpliktelse i den mening som avses i artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen för fordonstillverkaren, vilken motiverar att VIN eller information som är kopplad till VIN utlämnas till oberoende aktörer i egenskap av andra personuppgiftsansvariga den mening som avses i artikel 4. led 7 i den allmänna dataskyddsförordningen?”

III. Förfarandet vid EU-domstolen

23.      Begäran om förhandsavgörande inkom till domstolens kansli den 11 maj 2022.

24.      Gesamtverband A.-H., Scania och kommissionen har inkommit med skriftliga yttranden.

25.      Det ansågs inte nödvändigt att hålla muntlig förhandling.

IV.    Bedömning

26.      Med sin tredje fråga vill den hänskjutande domstolen få klarhet i huruvida artikel 61.1 i förordning 2018/858 utgör en rättslig förpliktelse, i den mening som avses i artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen, för fordonstillverkaren, vilken motiverar att VIN eller information som är kopplad till VIN utlämnas till oberoende aktörer.

27.      Utgångspunkten för frågan är att om det föreligger en sådan förpliktelse, måste personuppgifter behandlas för att förpliktelsen ska kunna fullgöras.

28.      För att kunna besvara frågan måste det till att börja med göras en bedömning av arten av VIN och om det konstateras att det utgör en personuppgift, måste det därefter undersökas huruvida behandlingen av den är laglig.

A.      Huruvida VIN är en personuppgift

29.      Utgör VIN en personuppgift? Om inte så är problemet löst, eftersom den allmänna dataskyddsförordningen då inte är tillämplig. Den hänskjutande domstolen medger emellertid att den är något osäker på denna punkt.

30.      Den hänskjutande domstolen sammanfattar parternas ståndpunkter på följande sätt:

–      Enligt Gesamtverband A.-H. utgör VIN inte personuppgifter för tillverkarna om det inte finns någon rimlig faktisk eller rättslig möjlighet för dem att koppla ett VIN till en fysisk person. Det rör i synnerhet Scania, eftersom köpare av nyttofordon i normalfallet inte är fysiska personer. I den mån som ett VIN i ett enskilt fall utgör en personuppgift, skulle det under alla omständigheter vara tillåtet för Scania att lämna ut uppgiften enligt artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen. Artikel 61.1 i förordning 2018/858 är en lämplig rättslig grund i detta avseende, eftersom den förpliktar tillverkaren att lämna ut uppgifter som är kopplade till ett VIN.

–      Scania anser att VIN utgör personuppgifter och enligt den allmänna dataskyddsförordningen får de inte lämnas ut om det inte finns en rättslig grund för det. Den enda möjliga rättsliga grunden skulle vara artikel 6.1 c i den allmänna datasskyddsförordningen. Artikel 61.1 i förordning 2018/858 utgör dock inte en sådan rättslig förpliktelse. Bestämmelsen är inte tillräckligt precis, ändamålet med behandlingen har inte blivit entydigt fastställt och förordning 2018/858 omnämner inte personuppgiftsskydd.

31.      Efter att ha redogjort för de två ståndpunkterna medger den hänskjutande domstolen att det finns argument som talar för båda:

–      Omständigheten att förordning 2018/858 inte uttryckligen omnämner dataskyddsrättsliga aspekter kan tala för Scanias tolkning.

–      För Gesamtverband A.-H.:s uppfattning talar att ett VIN i regel inte utgör en personuppgift för tillverkaren, vilket eventuellt innebär att den allmänna dataskyddsförordningen från början inte är tillämplig. Under alla förhållanden föreskriver artikel 61.1 i förordning 2018/858 den ”rättsliga förpliktelse” som krävs, i den mening som avses i artikel 6.1 c i den allmänna dataskyddsförordningen och den ligger till grund för en behandling av uppgifterna enligt den sistnämnda bestämmelsen.

32.      Frågan kan enligt den hänskjutande domstolen (i viss mån) ha besvarats genom EU-domstolens dom av den 24 februari 2022, Valsts ieņēmumu dienests (Behandling av personuppgifter för skatteändamål).(10) Domstolen slog där fast att tillgången till vissa VIN, i synnerhet, och tillhandahållandet av information om annonser som en ekonomisk aktör har publicerat på en internetportal, utgör utlämnande av ”personuppgifter”.(11)

33.      I det målet hade generaladvokat Bobek gjort gällande att ”… bilarnas chassinummer  [VIN] utgör en ’upplysning som avser en identifierad eller identifierbar [fysisk] person’”. VIN kunde således anses vara ”personuppgifter i den mening som avses i artikel 4.1 i den allmänna dataskyddsförordningen”, för ”[m]ed hjälp av den informationen kan de som säljer bilar och därmed potentiella skattskyldiga identifieras.”(12)

34.      Jag anser emellertid, i likhet med den hänskjutande domstolen och Gesamtverband A.-H., att VIN inte i sig och under alla förhållanden utgör en personuppgift. Åtminstone utgör det inte en personuppgift ”generellt … för [fordons]tillverkaren”(13) och naturligtvis inte när fordonet inte ägs av en fysisk person.

35.      I målet Valsts ieņēmumu dienests krävde en skattemyndighet att få tillgång till de omtvistade uppgifterna, däribland VIN för fordon som annonserats ut på en internetportal. I det sammanhanget var det uppenbart att VIN utgjorde en ”personuppgift” i den mening som avses i artikel 4.1 i den allmänna dataskyddsförordningen, det vill säga en ”upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person”.

36.      Eftersom det var en skattemyndighet som begärde att få tillgång till den omtvistade informationen i målet Valsts ieņēmumu dienests, kunde VIN användas för att identifiera ägarna till de fordon som hade de numren. Ett av de ”hjälpmedel som … rimligen kan komma att användas” av en offentlig myndighet för att identifiera personen, är tillgången till det (offentliga) registret över registreringsbevis.

37.      Såsom jag tidigare har nämnt är VIN i princip en ”alfanumerisk kod som tilldelats ett fordon av tillverkaren” och det används strängt taget bara till att identifiera fordonet. Det kan sägas vara en uppgift ad rem och inte ad personam.

38.      Följande följer av domstolens rättspraxis:

–      Definitionen av begreppet ”personuppgift”, i den mening som avses i artikel 4 led 1 i den allmänna dataskyddsförordningen, är ”tillämplig om de aktuella uppgifterna på grund av deras innehåll, syfte och verkan är knutna till en bestämd person”.(14)

–      ”För att avgöra om en person är identifierbar skall härvid beaktas alla hjälpmedel som i syfte att identifiera vederbörande rimligen kan komma att användas antingen av den registeransvarige eller av någon annan person.” Härav följer att ”det inte krävs att en enda person innehar alla upplysningar som är nödvändiga för att identifiera den aktuella personen för att en uppgift ska anses utgöra en ’personuppgift”’.(15)

39.      Enligt denna rättspraxis blir en uppgift som i princip inte är en ”personuppgift” (eftersom den inte i sig och utan hjälp av andra uppgifter, innehåller en upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person), till en personuppgift för den som skäligen förfogar över medel som gör det möjligt att knyta uppgiften till en viss person.

40.      Ett sådant medel är registreringsbevis, vilka måste innehålla uppgift om VIN och vem som är fordonets ägare.(16) Med hjälp av sådana bevis, där VIN knyts till fordonets ägare, skulle en oberoende aktör till exempel kunna följa förloppet med distribution och försäljning av en reservdel och i slutändan identifiera ägaren till det fordon i vilket reservdelen har monterats in.(17)

41.      Det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra huruvida medlemmarna i Gesamtverbrand A.-H., vilket tycks vara fallet, kan förfoga över medel som gör att ett VIN kan knytas till en identifierad eller identifierbar fysisk person. Om så är fallet är VIN för dem (och indirekt för tillverkaren som tillhandahåller dem VIN) en personuppgift vars behandling omfattas av den allmänna dataskyddsförordningen.

42.      Som slutsats i denna del anser jag att VIN utgör en personuppgift, i den mening som avses i artikel 4 led 1 i den allmänna dataskyddsförordningen, i den mån den som har tillgång till den kan förfoga över medel som rimligen gör det möjligt för denne att använda den för att identifiera ägaren till det fordon som identifieras med detta VIN. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva om det förhåller sig så i varje enskilt fall.

B.      Skyldighet att tillhandahålla VIN och den allmänna dataskyddsförordningen

43.      Till skillnad från vissa påståenden som återges i beslutet att begära förhandsavgörande, utesluter inte förordning 2018/858 att dataskyddsbestämmelserna tillämpas. I skäl 62 i den förordningen anges att ”[n]är åtgärderna i den här förordningen medför behandling av personuppgifter, bör behandlingen ske i enlighet med [den allmänna dataskyddsförordningen]”.

44.      Enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen måste minst ett av de villkor som anges där vara uppfyllt för att behandlingen av personuppgifter ska vara laglig. En av dessa villkor är att behandlingen ska vara nödvändig ”för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige” (punkt 1 c) (min kursivering).

45.      Denna rättsliga förpliktelse återfinns i artikel 61.1 och 61.4 i förordning 2018/858, jämförd med punkt 6.1 i bilaga X till den förordningen. Enligt dessa bestämmelser ska motorfordonstillverkarna tillhandahålla de oberoende aktörerna vissa uppgifter och det anges uttryckligen att detta innefattar VIN.

46.      I punkt 6.1 i bilaga X till förordning 2018/858 anges den information som tillverkaren ska tillhandahålla, i en databas som ska vara lättåtkomlig för oberoende aktörer. Det innefattar bland annat information om ”… alla delar av fordonet, enligt identifiering genom VIN … som monterats av tillverkaren”. I samma punkt anges även att den databas som tillverkaren är skyldig att upprätta ”ska innehålla VIN”.

47.      I punkt 4 i artikel 61 i förordning 2018/858 anges tydligt att närmare tekniska föreskrifter om krav på tillgång till denna information finns i bilaga X. Som nämnts ålägger punkt 6.1 i den bilagan tillverkaren en skyldighet att tillhandahålla information, ”genom VIN”, om fordonet och de delar av fordonet som monterats av tillverkaren.

48.      Följaktligen har alla fordonstillverkare otvetydigt en skyldighet att tillhandahålla de oberoende aktörerna uppgift om VIN.

49.      I den mån VIN utgör en personuppgift,(18) utgör tillhandahållandet av den en ”behandling”, i den mening som avses i artikel 4 led 2 i den allmänna dataskyddsförordningen.

50.      EU-domstolen har klargjort att all behandling av personuppgifter ska stå i överensstämmelse med principerna i artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen och med något av villkoren för att behandlingen ska vara laglig i artikel 6.(19)

51.      Av de villkor för att behandlingen ska vara laglig som finns i artikel 6.1 i den allmänna dataskyddsförordningen, är det som återfinns i led c av intresse här. Det villkoret är uppfyllt i förevarande mål, eftersom tillhandahållandet av VIN som nämnts är en ”rättslig förpliktelse” som åvilar fordonstillverkarna (artikel 61.1 i förordning 2018/858). Om en tillverkare inte ger de oberoende aktörerna tillgång till sina fordons VIN åsidosätter denne den rättsliga förpliktelsen.

52.      Det räcker emellertid inte att den omtvistade behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse. Den måste även uppfylla villkoren i artikel 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen. Jag anser att så är fallet i förevarande mål, av följande skäl:

–      ”Grunden för behandlingen” (som ska ”fastställas i enlighet med … unionsrätten eller … en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av”) finns just i förordning 2018/858.

–      ”Syftet med behandlingen” (som ”ska fastställas i den rättsliga grunden”) anges i artikel 61.1 i förordning 2018/858: syftet är att främja konkurrensen inom denna sektor,(20) genom att ge oberoende aktörer obegränsad, standardiserad och icke-diskriminerande tillgång till viss information rörande fordonens utrustning och reparation och underhåll av dem.

–      Det föreligger ett ”mål av allmänt intresse” i den unionsrättsakt som reglerar detta område, eftersom, såsom kommissionen har påpekat,(21) den ålagda skyldigheten syftar till att förbättra ”den inre marknadens funktion, särskilt när det gäller fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster”.(22)

–      Den rättsliga grunden är ”proportionell mot det legitima mål som eftersträvas”: det framgår av beslutet att begära förhandsavgörande att en sökning på VIN är den enda möjligheten för att identifiera den relevanta informationen för ett visst fordon. Såsom kommissionen också har påpekat(23) föreslår den hänskjutande domstolen inte någon annan identifieringsmetod som är mindre ingripande och som samtidigt är lika effektiv som en sökning på VIN och gör det möjligt att uppå det ovannämnda målet av allmänt intresse. Unionslagstiftaren har själv gjort denna proportionalitetsprövning i förordning 2018/858.

53.      Sammanfattningsvis anser jag att samtliga villkor i artikel 6.1 c och 6.3 i den allmänna dataskyddsförordningen är uppfyllda. Jag vill avslutningsvis tillägga att den hänskjutande domstolen inte har ställt någon fråga i förevarande mål som rör tillämpningen av principerna i artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen.

V.      Förslag till avgörande

54.      Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att domstolen ska lämna följande svar till Landgericht Köln (Regionala domstolen i Köln, Tyskland):

Artikel 61.1 och 61.4, jämförd med punkt 6.1 i bilaga X, i förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG

ska tolkas så, att

den ålägger motorfordonstillverkare, i enlighet med artikel 6.1 c och 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), en rättslig förpliktelse som motiverar att de oberoende aktörerna tillhandahålls fordonens identifieringsnummer (VIN).


1      Originalspråk: spanska.


2      Europaparlamentets och rådets förordning av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 2018, s. 1).


3      Gesamtverband Autoteile-Handel e. V. (nedan kallad Gesamtverband A.-H.).


4      Dom av den 19 september 2019, Gesamtverband Autoteile-Handel (C‑527/18, EU:C:2019:762 och dom av den 27 oktober 2022, ADPA och Gesamtverband Autoteile-Handel (C‑390/21, EU:C:2022:837).


5      VIN (vehicle identification number) eller fordonsidentifieringsnumret utgörs av en alfanumerisk kod som tillverkaren tilldelar ett fordon för att det ska kunna identifieras. Om detta handlar kommissionens förordning (EU) nr 19/2011 av den 11 januari 2011 om krav för typgodkännande av tillverkarens föreskrivna skylt och för fordonsidentifieringsnummer till motorfordon och deras släpvagnar samt om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 8, 2011, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EU) nr 249/2012 av den 21 mars 2012 (EUT L 82, 2012, s. 1).


6      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016, s. 1). Nedan kallad den allmänna dataskyddsförordningen.


7      Rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (EGT L 138, 1999, s. 57), i dess lydelse enligt kommissionens direktiv 2003/127/EG av den 23 december 2003 (EUT L 10, 2004, s. 29).


8      Sökresultatet som visas på skärmen för en mänsklig användare efter att ett VIN eller en allmän sökterm matats in kan endast skrivas ut eller sparas lokalt som en PDF-fil på datorn. Informationsinnehållet i en sådan utskrift eller en sparad PDF-fil är således begränsat till det som syns på bildskärmen.


9      Information om reservdelar tillhandahålls de oberoende aktörerna på samma sätt. Den enda skillnaden är att användaren dessutom ges möjligheten att spara resultaten av sökningen på webbplatsen som en XML-fil lokalt på sin dator.


10      Mål C‑175/20 (EU:C:2022:124). Nedan kallad domen Valsts ieņēmumu dienests.


11      Domen Valsts ieņēmumu dienests, punkterna 36 och 37.


12      Förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Valsts ieņēmumu dienests (Behandling av personuppgifter för skatteändamål) (C-175/20. EU:C:2021:690) punkt 36. Kursivering i originalet.


13      Sidan 80 i det tyska originalet av beslutet att begära förhandsavgörande.


14      Dom av den 8 december 2022, Inspektor v Inspektorata kam Visshia sadeben savet (Ändamål för behandlingen av uppgifter – Brottsutredning) (C‑180/21, EU:C:2022:967, punkt 70), med hänvisning till dom av den 20 december 2017, Nowak (C‑434/16, EU:C:2017:994, punkt 35).


15      Dom av den 19 oktober 2016, Breyer (C‑582/14, EU:C:2016:779, punkterna 42 och 43).


16      Bilaga I punkt II.5 kod E i direktiv 1999/37.


17      Såsom kommissionen påpekade i punkt 53 i sitt skriftliga yttrande, kan det inte bortses från att det finns uppkopplade fordon som kan ge upplysningar som kan knytas till en viss person med hjälp av VIN. Se punkt 29 i Lignes directrices 01/2020 sur le traitement des données à caractère personnel dans le contexte des véhicules connectés et des applications liées à la mobilité (version 2.0), vilka antogs den 9 mars 2021 (https://edpb.europa.eu/system/files/2021–08/edpb_guidelines_202001_connected_vehicles_v2.0_adopted_fr.pdf).


18      Se ovan, punkt 42.


19      Dom av den 16 januari 2019, Deutsche Post (C‑496/17, EU:C:2019:26, punkt 57), och de domar som det hänvisas till där, dom av den 24 september 2019, GC m.fl. (Borttagande av länkar till känsliga uppgifter) (C‑136/17, EU:C:2019:773, punkt 64), och dom av den 22 juni 2021, Latvijas Republikas Saeima (Prickning för överträdelser av trafikregler) (C‑439/19, EU:C:2021:504), punkterna 96, 99, 100 och 102.


20      Enligt skäl 52 i förordning 2018/858 är syftet med den att ”säkerställa effektiv konkurrens på marknaden för informationstjänster rörande reparation och underhåll av fordon”.


21      Punkt 65 i dess skriftliga yttrande.


22      Detta anges i skäl 50 i förordning 2018/858.


23      Punkt 67 i dess skriftliga yttrande.