Language of document : ECLI:EU:C:2015:603

Mål C‑519/13

Alpha Bank Cyprus Ltd

mot

Senh Dau Si m.fl.

(begäran om förhandsavgörande,

framställd av Anotato Dikastirio Kyprou)

”Begäran om förhandsavgörande – Rättsligt samarbete i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning (EG) nr 1393/2007 – Artikel 8 – Vägran att ta emot handlingen – Avsaknad av översättning av en överlämnad handling – Avsaknad av standardformuläret i bilaga II till förordningen – Följder”

Sammanfattning – Domstolens dom (första avdelningen) av den 16 september 2015

1.        Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007– Mål

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007)

2.        Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007 – Vägran att ta emot en handling – Det mottagande organets befogenheter och skyldigheter – Befogenhet att bedöma villkoren för vägran – Föreligger inte – Bedömning som det ankommer på den nationella domstolen i den sändande medlemsstaten att göra

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artiklarna ,7, 8.1, 8.2 och 8.3, samt bilaga I)

3.        Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007– Vägran att ta emot en handling – En rätt som en handlings adressat under vissa förhållanden tillerkänns – Skyldighet för det mottagande organet att upplysa nämnda adressat om dennes rätt medelst standardformuläret i bilaga II till nämnda förordning – Utrymme för skönsmässig bedömning föreligger inte

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, artikel 8.1 och bilaga II)

4.        Civilrättsligt samarbete – Delgivning av rättegångshandlingar och andra handlingar – Förordning nr 1393/2007– Mottagande organ har inte upplyst adressaten om dennes rätt att vägra ta emot handlingen medelst standardformuläret i bilaga II till nämnda förordning – Följder – Ogiltigt förfarande – Föreligger inte – Skyldighet för det mottagande organet att avhjälpa nämnda brist

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1393/2007, bilaga II)

1.        Se domen.

(se punkterna 29–33)

2.        Enligt artikel 7 i förordning nr 1393/2007, om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, ankommer det på det mottagande organet att på ett effektivt sätt delge eller låta delge adressaten handlingen. I detta sammanhang, ska det organet, dels, hålla det sändande organet informerat om samtliga relevanta delar av detta förfarande genom att återsända det standardformulär som anges i bilaga I till förordningen, dels, i enlighet med artikel 8.1 i förordningen, uppmärksamma adressaten om att denne har rätt att vägra att ta emot handlingen om den inte är avfattad på eller översatt till ett språk som avses i denna bestämmelse, det vill säga antingen ett språk som han eller hon förstår eller det officiella språket i den mottagande medlemsstaten, eller, eventuellt, något av de officiella språken på den ort där handlingen ska delges, således ett språk som adressaten förväntas behärska. När en sådan vägran faktiskt har gjorts av adressaten ankommer det dessutom på det mottagande organet att, i enlighet med artiklarna 8.2 och 8.3, omedelbart underrätta det sändande organet och återsända framställningen och de handlingar av vilka en översättning begärs. Dock kan dessa organ inte uttala sig i substantiella frågor, så som vilket eller vilka språk adressaten förstår och huruvida handlingen ska åtföljas av en översättning på ett av de språk som anges i artikel 8.1 i förordning nr 1393/2007. Närmare bestämt ger förordningen inte det mottagande organet någon befogenhet att bedöma huruvida de villkor, genom vilka adressaten kan vägra att ta emot handlingen, som anges i artikel 8.1 i förordningen är uppfyllda.

Tvärtom ankommer det på den enskilda nationella domstolen i den sändande medlemsstaten att avgöra frågor av denna natur, då de ställer sökanden och svaranden mot varandra. Nämnda domstol ska då, på sökandens begäran, kontrollera om adressatens vägran att ta emot handlingen, med anledning av att den inte har avfattats på ett språk som denne förstår eller kan antas förstå, var berättigad eller inte. För detta ändamål måste den ta hänsyn till samtliga delar i akten för att, dels, avgöra vilka språkkunskaper adressaten har, dels avgöra om, med hänsyn till beskaffenheten hos handlingen i fråga, en översättning av handlingen krävs.

I slutändan kommer domstolen att, i varje enskilt fall, behöva säkerställa att de berörda parternas rättigheter skyddas på ett balanserat sätt, genom att skapa en jämvikt mellan syftet om snabbhet och effektivitet vid delgivning i sökandens intresse och det som rör ett effektivt skydd av adressatens rättigheter.

(se punkterna 36, 37 och 40–43)

3.        Förordning nr 1393/2007, om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, ska tolkas på så sätt att det mottagande organet är skyldigt att, under alla omständigheter och utan att det i detta hänseende har något utrymme för skönsmässig bedömning, upplysa adressaten om dennes rätt att vägra att ta emot handlingen, genom att regelmässigt för detta ändamål använda standardformuläret i bilaga II till nämnda förordning.

Förordningen innehåller inte något undantag från användningen av de två standardformulär som återfinns i bilaga I respektive II till densamma. Dessutom utgör dessa formulär, vilket framgår av skäl 12 till förordningen, instrument genom vilka adressaterna upplyses om den möjlighet de har att vägra att ta emot den handling som ska delges.

Såsom framgår av ordalydelsen i rubriken och innehållet i standardformuläret i bilaga II till förordningen, betecknas möjligheten att vägra att ta emot handlingen, enligt artikel 8.1, som en ”rätt” för adressaten. För att denna rätt, som tilldelats av Europeiska unionens lagstiftare, på ett ändamålsenligt sätt ska få verkan måste den emellertid skriftligen meddelas adressaten. I det system som inrättats genom förordning nr 1393/2007, ska denna information ges till adressaten genom användning av standardformuläret i bilaga II.

Härav följer att det bör beaktas att artikel 8.1 i förordning nr 1393/2007 innehåller två uttalanden som förvisso har en koppling till varandra, men som ändå är olika, det vill säga, dels, den materiella rätten för adressaten att vägra att ta emot handlingen, av det enda skälet att den inte är avfattad, eller åtföljs av en översättning, på ett språk som denne antas förstå, dels, den formella informationen om förekomsten av en sådan rätt som meddelas denne av det mottagande organet. Med andra ord hänför sig inte villkoret om vilka språk som ska användas för en handling till upplysningarna till adressaten från det mottagande organet, utan enbart till den rätt att vägra som förbehålls adressaten.

Under dessa omständigheter framgår det att vägran i sig förvisso är tydligt villkorad, på så sätt att handlingens adressat endast på ett giltigt sätt kan utnyttja den möjligheten om handlingen i fråga inte är avfattad, eller åtföljd av en översättning, på antingen ett språk som denne förstår eller på den mottagande medlemsstatens officiella språk, eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, det officiella språket eller ett av de officiella språken på den plats där delgivningen ska ske.

Användningen av rätten att vägra förutsätter dock att adressaten i vederbörlig ordning har underrättats, skriftligen och i förväg, om förekomsten av sin rätt.

Därmed måste det mottagande organet, när det ska delge eller låta delge adressaten en handling, i samtliga fall bifoga standardformuläret i bilaga II till förordning nr 1393/2007, som upplyser adressaten om dennes rätt att vägra att ta emot handlingen.

(se punkterna 44, 45, 47, 49–51, 53–55, 58 och 77 samt domslutet)

4.        Förordning nr 1393/2007, om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, ska tolkas på så sätt att den omständigheten att det mottagande organet, när det delger adressaten en handling, inte har bifogat standardformuläret i bilaga II till förordningen, inte utgör en grund för att ogiltigförklara förfarandet, utan en underlåtenhet som ska korrigeras i enlighet med de bestämmelser som anges i samma förordning.

Det framgår heller inte av någon bestämmelse i förordningen att en avsaknad av upplysningar till adressaten, genom standardformuläret i bilaga II till förordningen, om dennes rätt att vägra att ta emot handlingen innebär att förfarandet för delgivning blir ogiltigt. Vad dessutom gäller följderna av att adressaten vägrar att ta emot handlingen med anledning av att handlingen inte har åtföljs av en översättning på ett språk som adressaten förstår eller på den mottagande medlemsstatens officiella språk, har domstolen redan bedömt, när det gäller förordning nr 1348/2000 vilken föregick förordning nr 1393/2007, att det inte fanns anledning att förklara att förfarandet var ogiltigt, utan att istället tillåta avsändaren att avhjälpa bristerna i de mottagna dokumenten genom att skicka den begärda översättningen. En liknande lösning måste antas om det mottagande organet har underlåtit att översända standardformuläret i bilaga II till nämnda förordning till adressaten. Underlåtenheten att bifoga detta standardformulär och vägran att motta en handling på grund av avsaknad av en tillbörlig översättning är nämligen nära kopplade, eftersom det, i båda fallen, kan undergräva adressatens möjlighet att utöva sin rätt att vägra att ta emot handlingen i fråga. Att ogiltigförklara antingen den handling som ska delges eller delgivningsförfarandet skulle dessutom vara oförenligt med syftet med förordning nr 1393/2007, vilket är att föreskriva ett sätt att direkt, snabbt och effektivt översända handlingar mellan medlemsstaterna i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Vid underlåtenhet att lämna information med hjälp av standardformuläret i bilaga II till förordning nr 1393/2007, ankommer det följaktligen på det mottagande organet att utan dröjsmål upplysa adressaterna om deras rätt att vägra att ta emot handlingen, genom att, med tillämpning av artikel 8.1 i förordning nr 1393/2007, översända nämnda standardformulär.

(se punkterna 59–61, 63, 64, 66, 67, 72, 76 och 77 samt domslutet)