Language of document : ECLI:EU:T:2014:861

TRIBUNALENS DOM (avdelningen för överklaganden)

8 oktober 2014

Mål T‑529/12 P

Moises Bermejo Garde

mot

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)

”Överklagande – Personalmål – Tjänstemän – Rekrytering – Meddelande om ledig tjänst – Tillsättning av en direktörstjänst – Klagandens återkallande av ansökan – Tjänsten tillsattes med en annan sökande – Yrkanden om ogiltigförklaring – Ogiltigförklaring i första instans av meddelandet om ledig tjänst som ifrågasatts med hänvisning till att den som antog akten var obehörig – Avsaknad av uttryckligt bemötande av samtliga grunder och argument som parterna anfört – Principen om god förvaltning – Yrkandena om ogiltigförklaring av de beslut som fattats på grundval av det omtvistade meddelandet om ledig tjänst kan inte tas upp till prövning – Artikel 91.2 i tjänsteföreskrifterna – Yrkande om skadestånd – Rätt till ett effektivt domstolsskydd – Personaldomstolens motiveringsskyldighet – Mål som är klart för avgörande – Ogillande av talan”

Saken:      Överklagande av den dom som Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) meddelade den 25 september 2012 i mål F-51/10, Bermejo Garde mot EESK, med yrkande om delvist upphävande av domen.

Avgörande:      Den dom som Europeiska unionens personaldomstol (första avdelningen) meddelade den 25 september 2012 i mål F-51/10, Bermejo Garde mot EESK upphävs i den del den utan motivering avslog klagandens yrkande om skadestånd. Överklagandet ogillas i övrigt. Det yrkande om skadestånd som Moises Bermejo Garde framställt vid personaldomstolen avslås. Moises Bermejo Garde ska bära sina egna kostnader vid tribunalen. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ska bära sina egna kostnader vid personaldomstolen och tribunalen samt ersätta Moises Bermejo Gardes kostnader vid personaldomstolen.

Sammanfattning

1.      Överklagande – Grunder – Otillräcklig motivering – Motiveringsskyldighetens omfattning

(Domstolens stadga, artikel 36 och bilaga I, artikel 7.1)

2.      Domstolsförfarande – Domsmotivering – Räckvidd – Skyldighet att uttala sig angående parternas samtliga grunder och argument – Föreligger inte

(Domstolens stadga, artikel 36 och bilaga I, artikel 7.1)

1.      När en dom från personaldomstolen inte ger den berörde möjlighet att få kännedom om varför personaldomstolen inte har godtagit de argument som denne åberopat till stöd för sitt skadeståndyrkande och tribunalen möjlighet att utöva sin domstolskontroll, ska det anses ha skett ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten enligt artikel 36 i domstolens stadga, vilken är tillämplig på personaldomstolen enligt artikel 7.1 i bilaga I till domstolens stadga.

(se punkterna 46 och 47)

2.      Av processekonomiska skäl och för att iaktta principen om god rättsskipning kan unionsdomstolen avgöra en talan utan att uttala sig om parternas samtliga grunder och argument.

Detta gäller i ännu större utsträckning när unionsdomstolen fastställer att den som antagit rättsakten inte var behörig. Bristande behörighet, som anges i artikel 263 andra stycket FEUF, påverkar nämligen själva grundvalen och följaktligen existensberättigandet avseende den angripna rättsakten. Eftersom en rättsakt som antagits utan behörighet inte ska ingå i unionens rättsordning saknar dess innehåll sålunda i princip betydelse.

(se punkterna 54 och 55)

Hänvisning till

Domstolen: 26 februari 2002, rådet/Boehringer, C‑23/00 P, REG s. I‑1873, punkt 52