Överklagande ingett den 16 september 2023 av Tigran Chudaverdjan av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 6 september 2023 i mål T-335/22
(Mål C-704/23 P)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: Tigran Chudaverdjan (ombud: F. Bélot, T. Bontinck, avocats och M. Brésart, avocate)
Övrig part i målet: Europeiska unionens råd
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
upphäva den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 6 september 2023 i mål T-335/22, inbegripet i den del klaganden förpliktades att bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för rådet,
pröva talan i sak och ogiltigförklara de angripna besluten, i den del klaganden därigenom uppförs och kvarstår i de förteckningar som bilagts följande rättsakter
rådets beslut (Gusp) 2022/429 av den 15 mars 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 87 I, 2022, s. 44), och rådets genomförandeförordning (EU) 2022/427 av den 15 mars 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 87 I, 2022, s. 1),
rådets beslut (Gusp) 2022/1530 av den 14 september 2022 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 149), och rådets genomförandeförordning (EU) 2022/1529 av den 14 september 2022 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 239, 2022, s. 1),
rådets beslut (Gusp) 2023/572 av den 13 mars 2023 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 75 I, 2023, s. 134), och rådets genomförandeförordning (EU) 2023/571 av den 13 mars 2014 om genomförande av förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 75 I, 2023 s. 1),
med stöd av artikel 268 FEUF tilldöma klaganden ersättning för den ideella skada han lidit till följd av dessa rättsakter,
förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Klaganden anser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid sin tolkning och tillämpning av det kriterium som föreskrivs i artikel 2.1 g i beslut 2014/145/Gusp, vad gäller begreppet ledande affärsman (i) och vad gäller begreppet betydande inkomstkälla för regeringen (ii). Tribunalen gjorde sig även skyldig till felaktig rättstillämpning vid sin bedömning av sambandet mellan de ändamål som eftersträvas med de restriktiva åtgärderna och klagandens individuella agerande (iii).
Klaganden anser att tribunalen missbedömde omfattningen av sin domstolsprövning genom att ersätta sin egen bedömning och sitt eget resonemang med den bedömning och det resonemang som framgår av redogörelsen för skälen till rådets omtvistade beslut.
Klaganden anser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid sin prövning av den grund klaganden åberopat vid tribunalen avseende ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen, genom att ha förväxlat frågan huruvida de omtvistade besluten är lämpliga för att uppnå de ändamål som eftersträvas med de restriktiva åtgärderna och frågan huruvida dessa åtgärder är proportionerliga i strikt mening.
Klaganden anser att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid sin prövning av likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen, genom att begränsa denna prövning till lydelsen i det kriterium som föreskrivs i artikel 2.1 g i beslut 2014/145/Gusp, utan att bedöma huruvida tillämpningen av detta kriterium inte i praktiken resulterade i diskriminering. Eftersom tribunalen förväxlade de restriktiva åtgärdernas lämplighet med deras proportionalitet i strikt mening (tredje grunden) hävdar klaganden, inom ramen för den fjärde grunden, att tribunalens resonemang vad gäller hans grundläggande rättigheter, i den mån tribunalen i detta sammanhang hänvisat till sin proportionalitetsbedömning, också utgör felaktig rättstillämpning.
____________