Mål T‑174/21
Agrofert, a.s.
mot
Europaparlamentet
Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 28 september 2022
”Tillgång till handlingar – Förordning (EG) nr 1049/2001 – Handlingar avseende utredningen mot Republiken Tjeckiens före detta premiärminister för missbruk av EU-medel och potentiella intressekonflikter – Avslag på ansökan om tillgång till handlingar – Undantag avseende skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner – Det berättigade intresset av att få saken prövad har delvis upphört – Anledning saknas att döma i viss del av saken – Motiveringsskyldighet”
1. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för juridisk rådgivning – Övervägande allmänintresse av utlämnandet – Begrepp – Utlämnande av juridisk rådgivning från kommissionen vilket motiveras av en parts egna intressen – Omfattas inte
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.2 andra strecksatsen)
(se punkterna 28–30)
2. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Övervägande allmänintresse av utlämnandet – Begrepp – Den berördes subjektiva intresse av att försvara sig – Omfattas inte
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artiklarna 2.1 och 4.2)
(se punkterna 45 och 128–130)
3. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan mot en institutions beslut att vägra att ge tillgång till handlingar – Skydd för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner – Delvis utlämnande av en handling med beaktande av kraven avseende skydd för vissa uppgifter – Berättigat intresse av att få saken prövad föreligger inte längre – Anledning saknas att döma i saken
(Artikel 263 fjärde stycket FEUF; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.2 tredje strecksatsen)
(se punkterna 46, 47 och 49–53)
4. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan mot en institutions beslut att vägra att ge tillgång till handlingar – Tredje parts utlämnande av en handling efter det att talan väckts – Begreppet tredje part – Institution som är upphovsman till handlingen – Omfattas inte
(Artikel 263 fjärde stycket FEUF; Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 10.1 och 10.2)
(se punkterna 54–59)
5. Europeiska unionens institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Undantag från rätten att få tillgång till handlingar – Skydd för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner – Räckvidd – Tillämpning efter det att åtgärden avslutats – Villkor – Fas med skriftväxling med medlemsstaten för att genomföra rekommendationerna i den slutliga revisionsrapport som utarbetats under revisionsfasen – Tillåtet
(Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001, artikel 4.2 tredje strecksatsen)
(se punkterna 73–77, 84, 85, 88, 92 och 119)
Resumé
Parlamentets beslut att neka tillgång till två handlingar avseende utredningen mot Republiken Tjeckiens före detta premiärminister Andrej Babiš angående missbruk av EU-medel och potentiella intressekonflikter är giltigt.
Tribunalen konstaterar att bolaget Agrofert inte längre har något berättigat intresse av att saken prövad såvitt gäller beslutet att neka bolaget tillgång till en rapport som kommissionen upprättat i ärendet. Vidare ogillar tribunalen Agroferts talan mot beslutet att avslå bolagets ansökan om tillgång till en skrivelse från kommissionen till den tjeckiska premiärministern.
Sökanden, Agrofert, a.s., är ett tjeckiskt holdingbolag som kontrollerar över 230 bolag som är verksamma inom olika sektorer, såsom jordbruk, livsmedelstillverkning, kemisk industri och media. Bolaget grundades ursprungligen av Andrej Babiš, som var premiärminister i Tjeckien under åren 2017–2021. I en resolution från parlamentet(1) om återupptagande av utredningen mot den tjeckiska premiärministern för missbruk av EU-medel och potentiella intressekonflikter, påstods att han fortsatte att kontrollera Agrofertkoncernen efter det att han hade utsetts till premiärminister. Sökanden ansåg detta påstående felaktigt och önskade få kännedom om källorna och den information parlamentet förfogade över innan det antog resolutionen. Sökanden tillställde därför parlamentet en ansökan om tillgång till flera handlingar.(2) I sitt inledande svar av den 14 september 2020 identifierade parlamentet vissa handlingar såsom tillgängliga för allmänheten men nekade tillgång till en skrivelse från kommissionen till den tjeckiska premiärministern och en slutlig revisionsrapport angående funktionen av de förvaltnings- och kontrollsystem som har införts i Tjeckien.(3) Som svar på en bekräftande ansökan fastställde parlamentet, genom beslut av den 15 januari 2021,(4) sitt beslut att neka tillgång till dessa båda handlingar med stöd av det undantag avseende skydd för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner som föreskrivs i förordning nr 1049/2001.(5)
Vid sin prövning av talan om ogiltigförklaring av detta beslut konstaterar tribunalen att sökanden inte längre har ett berättigat intresse av att få saken prövad såvitt gäller parlamentets beslut att neka sökanden tillgång till kommissionens slutliga revisionsrapport. Vidare ogillar tribunalen talan mot beslutet att neka tillgång till kommissionens skrivelse till den tjeckiska premiärministern.
Tribunalens bedömning
Tribunalen prövar inledningsvis huruvida sökanden, efter det att kommissionen offentliggjort sin slutliga revisionsrapport, fortfarande har ett berättigat intresse av att få saken prövad, i den del yrkandet om ogiltigförklaring avser parlamentets beslut att neka tillgång till denna rapport.
Tribunalen konstaterar att parlamentets beslut att neka tillgång till denna handling, sedan nämnda rapport offentliggjorts, inte längre har någon verkan, eftersom handlingens upphovsman – det vill säga kommissionen – beslutat att göra den tillgänglig för allmänheten. Tribunalen konstaterar vidare att en ogiltigförklaring av det angripna beslutet, i den del tillgång till nämnda rapport nekas, inte skulle få några ytterligare följder vad gäller utlämnandet av denna handling och därför inte kan medföra någon fördel för sökanden.
Dessa konstateranden påverkas inte av att kommissionen inte offentliggjort den slutliga revisionsrapporten i dess helhet. Tribunalen erinrar om att en ansökan om tillgång till handlingar får till följd att den aktuella handlingen blir tillgänglig för allmänheten och kan endast leda till att den offentliga versionen lämnas ut. Tribunalen påpekar i detta avseende att kommissionens beslut att inte göra vissa uppgifter i den slutliga revisionsrapporten tillgängliga för allmänheten inte grundades på undantaget avseende skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner i förordning nr 1049/2001, utan på de krav som avser skyddet för vissa uppgifter, såsom personuppgifter eller affärshemligheter. Härav drar tribunalen slutsatsen att en ogiltigförklaring av parlamentets beslut att neka tillgång till den slutliga revisionsrapporten, på grundval av undantaget avseende skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner i förordning nr 1049/2001, inte skulle medföra att dessa uppgifter blev offentliga, eftersom parlamentet inte är upphovsman till nämnda rapport och således inte kan gå utöver det utlämnande som kommissionen, som upprättat denna handling, har beviljat. Genom offentliggörandet av den slutliga revisionsrapporten har sökanden således uppnått den enda fördel som talan skulle ha kunnat medföra för denna.
Tribunalen tillägger att den omständigheten att sökanden valde att ansöka om tillgång till den slutliga revisionsrapporten hos parlamentet i stället för hos den institution som upprättat rapporten inte kan leda till slutsatsen att kommissionens offentliggörande av denna handling utgör ett offentliggörande av en ”tredje part”, eftersom det är kommissionen som har upprättat handlingen.
Tribunalen drar slutsatsen att sökanden inte längre har något berättigat intresse av att få det angripna beslutet ogiltigförklarat i den del parlamentet nekade tillgång till den slutliga revisionsrapporten.
Därefter prövar tribunalen yrkandet om delvis ogiltigförklaring av det angripna beslutet, i den del parlamentet nekade sökanden tillgång till kommissionens skrivelse.
Tribunalen underkänner inledningsvis den första grunden, som avser åsidosättande av undantaget om skydd för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner i förordning nr 1049/2001 då parlamentet inte har visat att villkoren för att neka tillgång till kommissionens skrivelse var uppfyllda.
Tribunalen finner i detta avseende att syftet med kommissionens utredning, det vill säga att säkerställa att en medlemsstats förvaltnings- och kontrollsystem överensstämmer med unionsrätten, inte hade uppnåtts genom antagandet av kommissionens uppföljningsbrev. Detta syfte kan nämligen inte begränsas till att endast avse en analys av de system som den berörda medlemsstaten har infört: nämnda medlemsstats genomförande av de rekommendationer kommissionen framställer i sin revisionsrapport utgör också ett steg för att uppnå syftet. Skyddet för syftet med utredningar som säkerställs genom detta undantag upphör således inte i och med antagandet av nämnda rapport och inte heller i och med antagandet av den uppföljningsskrivelse genom vilken kommissionen följer upp hur rekommendationerna i nämnda rapport har följts. I båda fallen inleds diskussioner med medlemsstaten, beträffande både de ursprungliga rekommendationerna och de rekommendationer som ännu inte har genomförts och som ingår i den utredningsverksamhet som omfattas av nämnda undantag.
Tribunalen underkänner likaså sökandens argument att parlamentet inte har visat att ett utlämnande av kommissionens skrivelse skulle kunna skada utredningen. För att fastställa sambandet mellan kommissionens skrivelse och den aktuella revisionen var parlamentet nämligen endast skyldigt att visa att denna skrivelse ingick bland handlingarna i den pågående utredningen. Vidare är motiveringen i det angripna beslutet tillräcklig för att förklara varför ett utlämnande av kommissionens skrivelse skulle kunna undergräva syftet med revisionsutredningen, särskilt som det – mot bakgrund av att den tjeckiska premiärministern var direkt inblandad – var viktigt att respektera sekretessen i dialogen mellan honom och kommissionen.
Tribunalen underkänner även den andra grunden, enligt vilken det inte har beaktats att det förelåg ett övervägande allmänintresse av utlämnandet av kommissionens skrivelse. Visserligen är rätten till försvar i sig av allmänintresse. Den omständigheten att denna rättighet i förevarande fall kommer till uttryck genom sökandens subjektiva intresse av att försvara sig mot parlamentets allvarliga anklagelser innebär emellertid att det intresse som sökanden har åberopat inte är ett allmänintresse utan ett enskilt intresse. Sökanden har således inte visat att det förelåg ett övervägande allmänintresse som motiverade ett utlämnande av kommissionens skrivelse.