Talan väckt den 23 mars 2021 – De Capitani mot rådet
(Mål T-163/21)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Emilio De Capitani (Bryssel, Belgien) (ombud: advokaterna O. Brouwer och B. Verheijen)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
ogiltigförklara svarandens beslut att avslå begäran om tillgång till vissa handlingar som framställts med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, vilket meddelades sökanden den 14 januari 2021 i en skrivelse med referensnummer SGS 21/000067, inklusive bilagan till denna,
förplikta rådet att ersätta sökandens rättegångskostnader i enlighet med artikel 134 i tribunalens rättegångsregler, inklusive eventuella intervenienters rättegångskostnader.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.
Första grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning, vilket har lett till att undantaget avseende skyddet för beslutsförfarandet (artikel 4.3 första stycket i förordning 1049/2001) 1 har tillämpats felaktigt samt bristande motivering, eftersom offentliggörandet inte allvarligt skulle undergräva beslutsförfarandet.
Det görs gällande att det angripna beslutet inte tar hänsyn till den nya konstitutionella dimension som uppkom i och med Lissabonfördragets ikraftträdande, särskilt artikel 15.2 FEUF, och som skapade en ny rättslig ordning för allmänhetens tillgång till handlingar, särskilt lagstiftningshandlingar.
Sökanden hävdar vidare att rådet i det angripna beslutet inte tillämpade och genomförde den korrekta prövningen enligt artikel 4.3 i förordning 1049/2001 och att rådet felaktigt grundade sig på ett argument om att ett utlämnande av de begärda handlingarna skulle innebära ett ifrågasättande av de slutliga val som medlemsstaterna gjort och skapa onödig osäkerhet om deras avsikter.
Sökanden gör även gällande att rådet i det angripna beslutet felaktigt grundade sig på ett argument om att ett utlämnande av de begärda handlingarna skulle hindra delegationerna från att finna en balans mellan de olika intressena i det aktuella lagstiftningsförfarandet och att rådet felaktigt grundade sig på ett argument om att en vägran att lämna ut ett begränsat antal handlingar inte innebär att medborgarna förvägras möjligheten att erhålla information om det lagstiftande beslutsprocessen.
Andra grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning, vilket har lett till att undantaget avseende skyddet för beslutsförfarandet (artikel 4.3 första stycket i förordning nr 1049/2001) har tillämpats felaktigt samt bristande motivering, eftersom rådet i det angripna beslutet inte erkände och beviljade tillgång till handlingarna på grundval av ett övervägande allmänintresse.
Sökanden påpekar att rådet i det angripna beslutet inte erkände och beviljade tillgång till handlingarna på grundval av ett övervägande allmänintresse. Han gör särskilt gällande att det finns ett övervägande allmänintresse, eftersom ett utlämnande skulle göra det möjligt för de europeiska medborgarna att delta i lagstiftningsprocessen och säkerställa att den inte stannar upp utan fortsätter och når ett avslut.
Tredje grunden: Felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktig bedömning som har lett till en felaktig tillämpning av skyldigheten att lämna ut delar av handlingar (artikel 4.6 i förordning nr 1049/2001) samt bristande motivering.
Sökanden hävdar att rådet i det angripna beslutet inte prövade och beviljade partiell tillgång till handlingar enligt de gällande rättliga kraven. I beslutet tillämpades inte den korrekta rättsliga prövningen, enligt vilken det är nödvändigt att bedöma om varje del av den begärda handlingen omfattas av det åberopade undantaget till stöd för att vägra tillgång till handlingen.
____________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43).