Mål T‑503/12

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

mot

Europeiska kommissionen

”EUGFJ – Garantisektionen – EGFJ och EJFLU – Utgifter som inte omfattas av finansieringen − Systemet med samlat gårdsstöd − Nyckelkontroller − Kompletterande kontroller”

Sammanfattning – Tribunalens dom (andra avdelningen) av den 4 september 2015

1.      Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ, EGFJ och EJFLU – Avslut av räkenskaper – Beslut att undanta utgifter från finansiering på grund av oegentligheter vid tillämpningen av unionsbestämmelserna – Den berörda medlemsstatens bestridande – Bevisbörda – Fördelning mellan kommissionen och medlemsstaten

(Rådets förordning nr 1290/2005, artikel 31.1)

2.      Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ, EGFJ och EJFLU – Avslut av räkenskaper – Beslut att undanta utgifter från finansiering på grund av oegentligheter vid tillämpningen av unionsbestämmelserna – Schablonmässig finansiell korrigering som har fastställts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer som antagits på området – Kommissionen tillämpar nämnda interna riktlinjer i samband med räkenskapsavslut för andra fonder än EUGFJ – Tillåtet

(Rådets förordning nr 1290/2005, artikel 31.1)

3.      Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ, EGFJ och EJFLU – Avslut av räkenskaper – Avslut av räkenskaper – Beslut att undanta utgifter från finansiering på grund av oegentligheter vid tillämpningen av unionsbestämmelserna – Schablonmässig finansiell korrigering som har fastställts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer som antagits på området – Kontroller som inte ger tillräcklig garanti för att ersättningsanspråken berättigar till stöd – Huruvida en schablonmässig korrigering om fem procent får tillämpas när det konstateras brister i en grundläggande kontroll som en medlemsstat infört avseende kontroll av att arealen berättigar till erhållande av ekonomiskt stöd

(Rådets förordningar nr 1782/2003, artiklarna 36.1 och 44.1, och nr 1290/2005, artikel 31.1)

4.      Domstolsförfarande – Åberopande av nya grunder under rättegången – Villkor – Utvidgning av en tidigare åberopad grund – Tillåtet

(Tribunalens rättegångsregler, artiklarna 44.1 c och 48.2)

5.      Jordbruk – Gemensam jordbrukspolitik – Finansiering genom EUGFJ, EGFJ och EJFLU – Avslut av räkenskaper – Beslut att undanta utgifter från finansiering på grund av oegentligheter vid tillämpningen av unionsbestämmelserna – Schablonmässig finansiell korrigering som har fastställts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer som antagits på området – Flera oegentligheter upptäcks i det kontrollsystem som en medlemsstat har infört – De schablonmässiga korrigeringarna är inte kumulativa

(Rådets förordning nr 1290/2005, artikel 31.1)

1.      Se domen.

(se punkterna 52–54)

2.      Vad beträffar dokument nr VI/5330/97, i vilket kommissionen fastställt riktlinjerna för tillämpning av finansiella korrigeringar avseende Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), framgår det att, även om detta dokument antogs av kommissionen inom ramen för EUGFJ och det, såsom anges i dess titel, innehåller riktlinjer för utvärdering av budgetkonsekvenserna i samband med granskningen av och beslutet att godkänna räkenskaperna för garantisektionen vid EUGFJ, finns det inte något som hindrar att kommissionen tillämpar detta dokument även vid utövandet av de befogenheter som den tillerkänns enligt artikel 31.1 i förordning nr 1290/2005 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att godkänna fondernas räkenskaper.

(se punkt 55)

3.      Vad gäller avslut av räkenskaper som rör finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan, när det inte är möjligt att exakt beräkna den förlust som unionen har åsamkats, en schablonmässig korrigering användas av kommissionen. För beräkning av undantagna utgifter föreskrivs i dokument nr VI/5330/97, i vilket kommissionen fastställt riktlinjerna för tillämpning av finansiella korrigeringar, en schablonmässig korrigering på 5 procent när samtliga grundläggande kontroller har utförts, men inte varit så djupgående som krävs enligt tillämpliga förordningar. Det är nämligen rimligt att dra den slutsatsen att dessa kontroller inte erbjuder den förväntade regelbundenheten vid behandlingen av ansökningar och att förlustrisken för fonderna är påtaglig.

När bristerna i en grundläggande kontroll påverkar kontrollen av att arealen berättigar till erhållande av ekonomiskt stöd, såsom brister i systemet för identifiering av jordbruksskiftena och det geografiska informationssystemet (LPIS-GIS), har kommissionen rätt att tillämpa den schablonmässiga korrigeringen på alla de betalningar som verkställts och potentiellt berörts av bristerna i nämnda grundläggande kontroll. Det framgår nämligen av artikel 36.1 i förordning nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare att enligt systemet med samlat gårdsstöd ska stöd betalas ut för stödrättigheter åtföljda av ett lika stort antal stödberättigande hektar. I artikel 44.1 i förordning nr 1782/2003 stadgas även att en stödrättighet som åtföljs av ett stödberättigande hektar ska ge rätt till utbetalning av det belopp som fastställs genom stödrättigheten. Följaktligen motsvarar det stödbelopp som beviljas enligt systemet med samlat gårdsstöd summan av enhetsvärdena för de stödrättigheter som ”aktiveras”, det vill säga som åtföljs av stödberättigande hektar. Härav följer att ett misstag vid fastställandet av stödberättigande arealer i alla händelser påverkar stödbeloppet. Därför kan brister i LPIS-GIS som påverkar kontrollen av att deklarerade arealer är stödberättigande potentiellt påverka alla betalningar som verkställs.

Det framgår dessutom av dokument nr VI/5330/97 att korrigeringssatsen bör tillämpas på den del av utgiften som orsakat risken. Om bristen beror på att medlemsstaten inte har antagit ett lämpligt kontrollsystem, bör korrigeringen med anledning av själva dess schablonmässiga karaktär tillämpas på alla utgifter som hänför sig till den berörda åtgärden. I samma dokument anges vidare att om det finns orsak att anta att bristen är begränsad till en regions tillämpning av det kontrollsystem som har antagits av medlemsstaten, bör korrigeringen begränsas till de utgifter som kontrolleras av denna region.

Det adekvata i att tillämpa en schablonmässig korrigeringssats om 5 procent på alla betalningar som verkställts i en region i en medlemsstat visar sig dessutom desto mer uppenbart med hänsyn till betydelsen av att regelbundet hålla LPIS-GIS. Identifieringen av jordbruksskiftena och kontrollen av att arealerna är stödberättigande utgör nämligen ett nyckelelement för att på ett korrekt sätt kunna tillämpa ett system som bygger på arealen. Brister i LPIS-GIS − såsom att de upplysningar som systemen innehöll inte var tillräckligt precisa för att meningsfulla administrativa kontroller och kontroller på plats skulle kunna genomföras i syfte att kontrollera huruvida de deklarerade arealerna var stödberättigande − innebär i sig en betydande risk för att det uppkommer förluster för unionsbudgeten.

(se punkterna 55–57, 66, 67 och 72)

4.      Se domen.

(se punkt 95)

5.      Vad gäller avslut av räkenskaper som rör finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken framgår det av bilaga 2 till dokument nr VI/5330/97, i vilket kommissionen fastställt riktlinjerna för tillämpning av finansiella korrigeringar, att när flera oegentligheter upptäcks i samma system, är de schablonmässiga korrigeringarna inte kumulativa, eftersom den allvarligaste bristen uppfattas som indikation på de risker som har upptäckts i kontrollsystemet i sin helhet.

(se punkt 104)