DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
(ensamdomare)
den 27 oktober 2015
Mål F‑81/14
Vassilliki Labiri
mot
Europeiska unionens regionkommitté
”Personalmål – Tjänstemän – Befordringsåret 2013 – Beslut att inte befordra sökanden – Artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna – Jämförelse av meriter ”
Saken: Talan som väckts med stöd av artikel 270 FEUF i vilken Vassilliki Labiri har yrkat att det beslut som Europeiska unionens regionkommitté fattade och som delgavs genom personalmeddelande den 9 oktober 2013 ska ogiltigförklaras. I beslutet offentliggjordes förteckningen över de tjänstemän som befordrats till lönegrad AD 13 under befordringsåret 2013 och sökanden befordrades inte till lönegrad AD 13 under detta befordringsår.
Avgörande: Talan ogillas Vassilliki Labiri ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som har åsamkats Europeiska unionens regionkommitté.
Sammanfattning
Talan väckt av tjänstemän – Saken – Föreläggande för administrationen – Uttalande om rättsläget– Avvisning
(Tjänsteföreskrifterna, art. 91)
Unionsdomstolarna har inte behörighet att utfärda förelägganden för institutionerna. Inom ramen för en talan som väckts med stöd av artikel 91 i tjänsteföreskrifterna ska yrkanden som syftar till att personaldomstolen ska rikta förelägganden till en institution eller förplikta den att erkänna att vissa grunder som har åberopats till stöd för en talan om ogiltigförklaring är välgrundade avvisas. Det åligger nämligen inte unionsdomstolen att rikta förelägganden till unionens institutioner eller att uttala sig om rättsläget. Så är fallet med yrkanden som syftar till att personaldomstolen fastställer vissa faktiska omständigheter och ålägger institutionen att vidta åtgärder som innebär att den berördas rättigheter återställs.
(se punkterna 19 och 20)
Hänvisning till
Personaldomstolen; beslut 29 juni 2010, Palou Martínez/kommissionen, F‑11/10, EU:F:2010:69, punkterna 29–31, och dom 5 juli 2011, V/parlamentet, F‑46/09, EU:F:2011:101, punkt 63 och där angiven rättspraxis