BESLUT AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 12 februari 2014

Mål F‑71/13

CL

mot

Europeiska miljöbyrån (EEA)

”Personalmål – Tillfälligt anställd – Biståndsskyldighet – Artikel 24 i tjänsteföreskrifterna – Mobbning från överordnad – Avslag på ansökan att inleda en administrativ utredning – Uppenbart att talan inte kan prövas i sak”

Saken:      Talan enligt artikel 270 FEUF varigenom CL i huvudsak har yrkat att Europeiska miljöbyråns (EEA:s) beslut av den 20 september 2012 att avslå CL:s ansökan av den 21 maj 2012 att inleda en administrativ utredning för att fastställa eller klarlägga omständigheterna kring mobbningen ska ogiltigförklaras, och att EEA ska förpliktas att utge 25 000 euro till CL.

Avgörande:      Talan ogillas. CL ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska miljöbyråns rättegångskostnader.

Sammanfattning

Talan väckt av tjänstemän – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister – Utgör tvingande rätt – Utgången frist – Börjar löpa på nytt – Villkor – Ny faktisk omständighet

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

Det är inte tillåtet för en tjänsteman eller en tillfälligt anställd att avvika från fristerna för att inge klagomål och väcka talan enligt artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna, genom att inge en begäran som indirekt angriper ett tidigare beslut som inte angripits inom fristerna. Endast om det föreligger nya och väsentliga omständigheter kan det vara berättigat att inge en begäran som syftar till omprövning av ett beslut som vunnit laga kraft.

Inom ramen för det system för rättslig prövning som inrättats i tjänsteföreskrifterna kan en ansökan om bistånd som en tjänsteman framställt enligt artikel 24 i tjänsteföreskrifterna inte under några omständigheter ge tillbaka en redan förlorad rätt för vederbörande att väcka talan mot ett beslut som vunnit laga kraft efter det att tidsfristerna för väckande av talan löpt ut.

(se punkterna 26 och 27)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 22 september 1994, Carrer m.fl./domstolen, T‑495/93, punkt 21

Personaldomstolen: 10 september 2007, Speiser/parlamentet, F‑146/06, punkt 22