Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunalul Specializat Mureş (Rumänien) den 21 mars 2023 – UG mot SC Raiffeisen Bank SA
(Mål C-176/23, Raiffeisen Bank)
Rättegångsspråk: rumänska
Hänskjutande domstol
Tribunalul Specializat Mureş
Parter i det nationella målet
Klagande: UG
Motpart: SC Raiffeisen Bank SA
Tolkningsfrågor
1) Ska, vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 1.2 i direktiv 93/13/EEG1 om oskäliga villkor i konsumentavtal, som har införlivats med nationell rätt genom bestämmelserna i artikel 3.2 i Legea nr. 193/2000, republicată, privind clauzele abuzive în contractele încheiate între profesioniști și consumatori (lag nr 193/2000, i omarbetad lydelse, om oskäliga villkor i avtal som ingås mellan näringsidkare och konsumenter),
särskilt mot bakgrund av skälen 12 och 13 i direktivet,
men även med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 80 och 81 i Ordonanța de urgență a Guvernului nr. 50/2010 privind contractele de credit pentru consumatori (lagdekret nr 50/2010 om konsumentkreditavtal) (nedan kallat lagdekretet),
de bestämmelserna tolkas så, att de inte utesluter möjligheten för de nationella domstolarna att även pröva misstänkt oskälighet i avtalsvillkor som fastställs i tilläggsavtal till låneavtal som näringsidkare har ingått med konsumenter före ikraftträdandet av den sistnämnda rättsakten, det vill säga i enlighet med artikel 95 i lagdekret nr 50/2010, om dessa uttryckligen har godtagits av konsumenten, i enlighet med artikel 40.1 i lagdekret nr 50/2010 om konsumentkreditavtal, eller om de anses ha godtagits genom tyst samtycke enligt lag (ope legis), i enlighet med artikel 40.3 i lagdekret nr 50/2010?
2) Om den första frågan besvaras jakande vill den nationella domstolen även få klarhet i huruvida rättspraxis från nationella domstolar, där det fastställs att ett uttryckligt godkännande av ett tilläggsavtal som har upprättats i enlighet med artikel 40.1 och med stöd av artikel 95 i lagdekret nr 50/2010 om konsumentkreditavtal automatiskt innebär att [det tilläggsavtalet] har framförhandlats och att de villkor som anges däri följaktligen inte kan bli föremål för en prövning av eventuell misstänkt oskälighet, strider mot [den möjlighet som avses i fråga 1], mot bakgrund av det ovan anförda och omständigheterna i den anhängiggjorda tvisten?
____________
1 Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).