Language of document : ECLI:EU:T:2021:851

TRIBUNALENS DOM (tionde avdelningen)

den 1 december 2021(*)

”EU-varumärke – Ogiltighetsförfarande – EU-figurmärket Steirisches Kürbiskernöl g. g. A GESCHÜTZTE GEOGRAFISCHE ANGABE – Absolut registreringshinder – Varumärken som innehåller tecken, emblem eller vapen – Tecken som avser ett av unionens åtgärdsområden – Skyddade geografiska beteckningar – Artikel 7.1 i) i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 7.1 i) i förordning (EU) 2017/1001)”

I mål T‑700/20,

Gabriele Schmid, Halbenrain (Österrike), företrädd av advokaten A. Ginzburg,

klagande,

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), företrädd av D. Hanf och M. Eberl, båda i egenskap av ombud,

motpart,

varvid motparten i förfarandet vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen, var

Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark, Graz (Österrike), företrädd av advokaten I. Hödl,

angående ett överklagande av det beslut som meddelades av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 23 september 2020 (ärende R 2186/2019–4) om ett ogiltighetsförfarande mellan Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark och Gabriele Schmid,

meddelar

TRIBUNALEN (tionde avdelningen),

sammansatt av ordföranden A. Kornezov samt domarna K. Kowalik-Bańczyk och D. Petrlík (referent),

justitiesekreterare: handläggaren R. Ūkelytė,

med beaktande av ansökan som inkom till tribunalens kansli den 24 november 2020,

med beaktande av EUIPO:s svarsinlaga som inkom till tribunalens kansli den 25 januari 2021,

med beaktande av intervenientens svarsinlaga som inkom till tribunalens kansli den 1 februari 2021,

efter förhandlingen den 8 september 2021,

följande

Dom

 Bakgrund till tvisten

1        Klaganden, Gabriele Schmid, ingav den 8 juli 2011 en ansökan om registrering av EU-varumärke till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken (EUT L 78, 2009, s. 1), i ändrad lydelse (ersatt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1)).

2        Det sökta varumärket utgörs av nedanstående figurkännetecken:

Image not found

3        De varor som registreringsansökan avsåg omfattas av klass 29 i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, och motsvarar följande beskrivning: ”Pumpafröolja, Motsvarande den skyddade geografiska beteckningen ’Steirisches Kürbiskernöl’”.

4        Registreringsansökan offentliggjordes i Bulletinen för gemenskapsvarumärken nr 2011/207, av den 2 november 2011. Varumärket registrerades den 9 februari 2012 under nummer 010108454.

5        Den 1 mars 2018 ingav intervenienten, Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark (Regionala kammaren för jord- och skogsbruk i Steiermark, Österrike), en ansökan om ogiltighetsförklaring av nämnda varumärke. De skäl för ansökan om ogiltighetsförklaring som intervenienten har åberopat är de som anges i artikel 59.1 i förordning 2017/1001, jämförd med artikel 7.1 h–j i samma förordning.

6        Vad gäller den ogiltighetsgrund som anges i artikel 7.1 i) i förordning 2017/1001, jämförd med artikel 59.1 i samma förordning, har intervenienten åberopat Europeiska unionens symbol för ”skyddade geografiska beteckningar” i den tyska versionen (nedan kallad symbolen SGB), som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 2012, s. 1), och som ser ut på följande sätt:

Image not found

7        Genom beslut av den 26 juli 2019 ogiltigförklarade annulleringsenheten det omstridda varumärket.

8        Klaganden överklagade den 26 september 2019 annulleringsenhetens beslut till EUIPO med stöd av artiklarna 66–71 i förordning nr 2017/1001.

9        Genom beslut av den 23 september 2020 (nedan kallat det överklagade beslutet) avslog EUIPO:s fjärde överklagandenämnd överklagandet med motiveringen att det omstridda varumärket hade registrerats i strid med bestämmelserna i artikel 7.1 i) i förordning 2017/1001 och att det, med tillämpning av artikel 59.1 i denna förordning, skulle ogiltigförklaras.

 Parternas yrkanden

10      Klaganden har yrkat att tribunalen ska

–        ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

–        förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

11      EUIPO har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla överklagandet;

–        förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna;

12      Intervenienten har yrkat att tribunalen ska

–        ogilla överklagandet;

–        för det fall klagandens yrkande bifalls, återförvisa ärendet till EUIPO, och

–        förplikta klaganden att ersätta intervenientens kostnader för förfarandet vid EUIPO och vid tribunalen.

 Rättslig bedömning

13      Med beaktande av att dagen för ingivande av registreringsansökan i det aktuella ärendet var den 8 juli 2011, vilket är avgörande för fastställandet av tillämplig materiell rätt, är de materiella bestämmelserna i förordning nr 207/2009 tillämpliga i målet (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 5 oktober 2004, Alcon/harmoniseringskontoret, C‑192/03 P, EU:C:2004:587, punkterna 39 och 40, och dom av den 23 april 2020, Gugler France/Gugler och EUIPO, C‑736/18 P, ej publicerad, EU:C:2020:308, punkt 3 och där angiven rättspraxis).

14      I förevarande fall ingavs ansökan om registrering av det omstridda varumärket den 8 juli 2011, det vill säga enligt förordning nr 207/2009. De faktiska omständigheterna i målet regleras följaktligen av denna förordnings materiella bestämmelser. Vad gäller de materiella bestämmelserna ska följaktligen de hänvisningar till artikel 7.1 i och artikel 59.1 a i förordning 2017/1001 som gjorts av överklagandenämnden i det överklagade beslutet och av parterna, betraktas som hänvisningar till artikel 7.1 i och artikel 52.1 a i förordning nr 207/2009. De sistnämnda bestämmelserna har samma innehåll som bestämmelserna i förordning 2017/1001 till vilka det hänvisats.

15      I punkterna 20–23 i det överklagade beslutet fann överklagandenämnden att artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 är tillämplig på emblem som endast betecknar ett av unionens åtgärdsområden, och detta även om det emblem som har samband med en sådan åtgärd endast berör vissa medlemsstater. I punkterna 24–26 i beslutet fann överklagandenämnden att unionen, genom att anta förordning nr 1151/2012, hade utövat sin exklusiva befogenhet att skydda skyddade geografiska beteckningar och att symbolen SGB således var av särskilt allmänt intresse i den mening som avses i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009. Överklagandenämnden angav vidare att kännetecknet för det omstridda varumärket innehöll symbolen i sin helhet och att varken rätten eller skyldigheten att använda symbolen omfattade rätten att skydda symbolen såsom en beståndsdel i ett varumärke. Överklagandenämnden drog härav, i punkt 27 i nämnda beslut, slutsatsen att det omstridda varumärket hade registrerats i strid med denna bestämmelse och att varumärket därför skulle ogiltigförklaras.

16      Till stöd för sitt överklagande har klaganden åberopat en enda grund, nämligen att överklagandenämnden åsidosatte artikel 52.1 a i förordning nr 207/2009, jämförd med artikel 7.1 i) i denna förordning.

17      Klaganden har gjort gällande att artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 endast utgör hinder för registrering av ett varumärke om det innehåller en symbol för en internationell mellanstatlig organisation som kan vilseleda allmänheten vad gäller sambandet mellan, å ena sidan, varumärkesinnehavaren eller användaren av varumärket och, å andra sidan, den myndighet till vilken symbolen hänvisar. Detta villkor är enligt klaganden inte uppfyllt i förevarande mål. Det överklagade beslutet är under alla omständigheter inte motiverat i detta avseende.

18      EUIPO anser att klagandens argument ska underkännas. För det första hade symbolen SGB redan definierats i den unionslagstiftning som var relevant vid tidpunkten för ansökan om registrering av det omstridda varumärket. För det andra har klaganden inte bestritt kvalificeringen av symbolen SGB som ett emblem av särskilt allmänt intresse. För det tredje skulle det strida mot det system för skydd av geografiska härkomstbeteckningar som unionen har inrättat om en symbol i unionen, såsom symbolen SGB, beviljades skydd enligt varumärkesrätten. Ett sådant skydd skulle också undergräva systemets funktion.

19      Intervenienten anser för sin del att symbolen SGB är av särskilt allmänt intresse och att den inte kan integreras i ett EU-varumärke, eftersom sådan integration inte har godkänts av vederbörande myndighet, det vill säga Europeiska kommissionen. Intervenienten har även gjort gällande att denna symbol dominerar det omstridda varumärket, att konsumenterna inte uppfattar denna symbol som en symbol som liknar en kvalitetsmärkning som tillhandahålls av unionen och att allmänheten kommer att se ett samband mellan detta varumärke och unionen, med hänsyn till att varumärket har utfärdats av EUIPO.

20      Tribunalen erinrar om att det enligt artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 är förbjudet att registrera varumärken som innehåller andra tecken, emblem eller vapen än dem som avses i artikel 7.1 h i samma förordning (nu artikel 7.1 h i förordning 2017/1001), det vill säga andra emblem än statsemblem och sådana emblem som tillhör internationella mellanstatliga organisationer och som i vederbörlig ordning avgetts till de stater som är parter i konventionen om industriellt rättsskydd, som undertecknades i Paris den 20 mars 1883, senast reviderad i Stockholm den 14 juli 1967 och ändrad den 28 september 1979 (Förenta nationernas fördragssamling, volym 828, nr 11851, s. 305) (nedan kallad Pariskonventionen).

21      Enligt ordalydelsen i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 är förbudet i denna bestämmelse tillämpligt när det tecken, det emblem eller det vapen som är i fråga är av särskilt allmänt intresse samt vederbörande myndigheter inte har godkänt registreringen.

22      Det framgår dessutom av rättspraxis att dessa villkor kompletteras med ett tredje villkor, eftersom samtliga dessa villkor är kumulativa. Det tredje villkoret följer av artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 jämförd med artikel 7.1 h i samma förordning.

23      Enligt den sistnämnda bestämmelsen skyddas nämligen emblem som tillhör internationella mellanstatliga organisationer och som i vederbörlig ordning avgetts till de stater som är parter i Pariskonventionen, endast om det varumärke som innehåller ett sådant emblem, betraktat i sin helhet, ger allmänheten uppfattningen att det finns ett samband mellan, å ena sidan, dess innehavare eller användare och, å andra sidan, den internationella mellanstatliga organisationen i fråga. Detta villkor följer direkt av artikel 6b.1 c i Pariskonventionen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juli 2013, Kreyenberg/Harmoniseringskontoret – Kommissionen (MEMBER OF €e euro experts), T‑3/12, EU:T:2013:364, punkt 38).

24      Om det skydd som ges i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 skulle gälla även om det sistnämnda villkoret inte var uppfyllt, skulle det vara mer långtgående än det skydd som artikel 7.1 h i samma förordning ger emblem tillhörande internationella mellanstatliga organisationer vilka i vederbörlig ordning avgetts till stater som är parter i Pariskonventionen (dom av den 10 juli 2013, MEMBER OF €e euro expertis, T‑3/12, EU:T:2013:364, punkt 38).

25      Det finns emellertid inget som talar för att unionslagstiftaren har avsett att ge de tecken, emblem eller vapen som avses i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 ett mer omfattande skydd än de som avses i artikel 7.1 h i samma förordning. Skyddet enligt den förstnämnda bestämmelsen kan därför inte vara mer omfattande än det skydd som ges genom den andra bestämmelsen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2009, American Clothing Associates/Harmoniseringskontoret och Harmoniseringskontoret/American Clothing Associates, C‑202/08 P och C‑208/08 P, EU:C:2009:477, punkt 80, och dom av den 10 juli 2013, MEMBER OF €e euro experts, T‑3/12, EU:T:2013:364, punkt 39).

26      Skyddet för de tecken, emblem eller vapen som avses i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 kan således endast tillämpas när varumärket innehållande ett sådant tecken, emblem eller vapen, betraktat i sin helhet, kan vilseleda allmänheten vad gäller sambandet mellan, å ena sidan, dess innehavare eller användare och, å andra sidan, den myndighet till vilken tecknet, emblemet eller vapnet i fråga hänvisar (dom av den 10 juli 2013, MEMBER OF €e euro experts, T‑3/12, EU:T:2013:364, punkterna 40 och 77).

27      Det har i detta avseende preciserats att denna bestämmelse, med hänsyn till den vida formuleringen i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009, även skyddar tecken, emblem eller vapen som, trots att de inte avser unionens samtliga verksamheter, ändå har ett särskilt samband med en av dessa verksamheter. Den omständigheten att ett tecken, emblem eller vapen har ett samband med en av unionens verksamheter räcker nämligen för att konstatera att det finns ett allmänt intresse av att skydda det (se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 juli 2013, MEMBER OF €e euro experts, T‑3/12, EU:T:2013:364, punkt 44).

28      Av detta följer att det skydd som ges i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 bland annat är tillämpligt när varumärket i fråga vilseleder allmänheten vad gäller ursprunget för de varor eller tjänster som det avser, genom att ge allmänheten anledning att tro att dessa härrör från den myndighet till vilken det tecken, emblem eller vapen som det innehåller en återgivning eller en efterbildning av hänvisar. Ett sådant skydd är även tillämpligt när allmänheten, på grund av förekomsten av en sådan återgivning eller efterbildning av ett tecken, emblem eller vapen i varumärket, kan tro att varorna och tjänsterna har blivit föremål för ett godkännande eller en garanti från den myndighet som emblemet symboliserar eller på något annat sätt har ett samband med denna myndighet (dom av den 10 juli 2013, MEMBER OF €e euro experts, T‑3/12, EU:T:2013:364, punkterna 78 och 97, se även, analogt, dom av den 15 januari 2013, Welte-Wenu/Harmoniseringsbyrån – kommissionen (EUROPEAN DRIVESHAFT SERVICES), T‑413/11, ej publicerat, EU:T:2013:12, punkt 61).

29      Det är mot bakgrund av dessa överväganden som de argument som har anförts mot det överklagade beslutet ska prövas.

30      I förevarande fall ansåg överklagandenämnden att överklagandet av beslutet om ogiltigförklaring av det omstridda varumärket med stöd av artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 skulle avslås, och hänvisade till att de två villkor som det erinras om ovan i punkt 21 var uppfyllda.

31      Överklagandenämnden fann till att börja med, i punkt 24 i det överklagade beslutet, att symbolen SGB var av särskilt allmänt intresse, eftersom den anbringas på produkter som motsvarar en skyddad geografisk beteckning, vilket klaganden inte har bestritt. I punkt 25 i beslutet angav överklagandenämnden vidare att det omtvistade varumärket innehöll symbolen SGB i sin helhet och att klaganden inte hade visat att kommissionen hade godkänt en sådan användning av symbolen med stöd av varumärkesrätten, eftersom detta tillstånd inte heller framgick av förordning nr 1151/2012, vilket klaganden inte heller har bestritt.

32      Tribunalen konstaterar emellertid att överklagandenämnden inte prövade det tredje villkoret enligt vilket det, enligt den rättspraxis som det redogjorts för i punkterna 26–28 ovan, är möjligt att åberopa det registreringshinder som föreskrivs i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009.

33      Såsom klaganden har påpekat avser nämligen inte något avsnitt i det överklagade beslutet frågan huruvida allmänheten, på grund av att återgivningen av symbolen SGB förekommer i det omstridda varumärket, kan tro att de varor som omfattas av detta varumärke har blivit föremål för ett godkännande eller en garanti från den myndighet som emblemet symboliserar, det vill säga unionen, eller på något annat sätt har ett samband med unionen. I synnerhet prövade överklagandenämnden inte, i det överklagade beslutet, frågan huruvida det sätt på vilket symbolen SGB har integrerats med det omstridda varumärket medförde en risk för att omsättningskretsen skulle tro att unionen garanterade att de varor som omfattades av detta varumärke hade ett visst ursprung och egenskaper som uppfyllde villkoren i förordning nr 1151/2012 för att åtnjuta skydd enligt de skyddade geografiska beteckningarna.

34      I motsats till vad EUIPO gjorde gällande vid förhandlingen, kan det inte anses att överklagandenämnden, i det överklagade beslutet, underförstått prövade huruvida det omstridda varumärket, enligt omsättningskretsens uppfattning, antydde att det fanns ett samband mellan dess innehavare och unionen. Överklagandenämnden begränsade sig nämligen till att i punkterna 19 och 25 i det överklagade beslutet konstatera att varumärket innehöll symbolen SGB i sin helhet och, i punkt 26 i nämnda beslut, försäkra att även om det omtvistade varumärket inte var identiskt med symbolen SGB, så skulle det inte ändra överklagandenämndens bedömning. Överklagandenämnden prövade därför inte hur allmänheten skulle ha uppfattat denna symbol såsom en beståndsdel av nämnda varumärke, betraktat i sin helhet, eller huruvida allmänhetens uppfattning medförde en risk för att omsättningskretsen skulle tro att de varor som omfattas av varumärket åtnjöt unionens garanti.

35      Överklagandenämnden gjorde sig därigenom skyldig till felaktig rättstillämpning genom att underlåta att pröva ett av de tre kumulativa villkor som ska vara uppfyllda för att det skydd som föreskrivs i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 ska kunna tillämpas.

36      Inget av de argument som EUIPO och intervenienten har anfört påverkar denna slutsats.

37      För det första kan EUIPO:s argument att symbolen SGB redan hade definierats i den unionslagstiftning som var tillämplig vid tidpunkten för ansökan om registrering av det omstridda varumärket endast styrka att denna symbol härrör från unionen.

38      Det är ostridigt mellan parterna att symbolen SGB är av särskilt allmänt intresse i den mening som avses i artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009. Även om det rör sig om ett av villkoren för att det skydd som ges i denna bestämmelse ska kunna tillämpas, är detta krav åtskilt från och föregår villkoret att det finns en risk för att allmänheten tror att varor som omfattas av ett varumärke som innehåller en sådan symbol har blivit föremål för ett godkännande eller en garanti från unionen eller på något annat sätt har ett samband med den.

39      För det andra måste det medges att beviljandet av skydd enligt varumärkesrätten för en sådan symbol som symbolen SGB, såsom EUIPO har gjort gällande, i allmänhet kan inverka menligt på det system med skyddade geografiska beteckningar som inrättats av unionen och undergräva dess funktion. Ett sådant beviljande kan nämligen ge innehavaren av ett varumärke som innehåller symbolen SGB monopol på användningen av densamma, vilket gör det möjligt för nämnda innehavare att förbjuda användningen av symbolen för alla andra personer. Enligt artikel 12 i förordning nr 1151/2012 ska emellertid varje tillverkare vid märkningen av sina produkter kunna använda denna symbol om produkterna uppfyller villkoren för att omfattas av en skyddad geografisk beteckning.

40      Icke desto mindre kräver tillämpningen av artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009 att det ska göras en konkret och samlad bedömning av den risk som anges i punkt 38 ovan med avseende på det omstridda varumärket, eftersom övriga beståndsdelar i varumärket kan leda till att varumärket betraktat som helhet inte kan ge allmänheten uppfattningen att det finns ett samband mellan, å ena sidan, innehavaren eller användaren av varumärket och, å andra sidan, den myndighet som innehar eller använder det emblem som ingår i varumärket och inte kan vilseleda allmänheten i detta hänseende (dom av den 10 juli 2013, MEMBER OF €e euro experts, T‑3/12, EU:T:2013:364, punkt 107).

41      EUIPO:s beslutsenheter ska härvid inte bara pröva huruvida det berörda emblemet helt eller delvis återges i det varumärke som det ingår i. De ska även bedöma om emblemet, med hänsyn till dess storlek och placering i ett sådant varumärke, kan uppfattas som sådant av allmänheten, om det är fråga om en enkel eller komplex konfiguration av färger eller former, om det kompletteras med andra beståndsdelar, av ord- eller figurkaraktär, som mildrar eller förändrar allmänhetens uppfattning av emblemet eller om de övriga beståndsdelarna i varumärket dominerar helhetsintrycket av varumärket.

42      Det är först efter denna prövning som det, för det fall allmänheten skulle få uppfattningen att det finns ett samband mellan, å ena sidan, innehavaren eller användaren av det aktuella varumärket och, å andra sidan, den myndighet som innehar eller använder det emblem som ingår i varumärket eller allmänheten vilseleds, det kan anses finnas en risk för att det system för skyddade geografiska beteckningar som inrättats av unionen skadas.

43      För det tredje kan, i motsats till vad intervenienten har hävdat, vägran att registrera ett varumärke som innehåller symbolen SGB, med stöd av artikel 7.1 i) i förordning nr 207/2009, inte enbart grunda sig på den omständigheten att vederbörande myndighet inte har godkänt en sådan användning. Avsaknaden av ett sådant godkännande är nämligen endast ett av villkoren för tillämpning av det skydd som föreskrivs i denna bestämmelse.

44      Vad för det fjärde gäller intervenientens argument att symbolen SGB dominerar det omstridda varumärket, att konsumenterna inte uppfattar denna symbol som en symbol som liknar ett kvalitetsmärke som tillhandahålls av unionen och att allmänheten inte kommer att se ett samband mellan detta varumärke och unionen, med hänsyn till att detta varumärke har meddelats av EUIPO, konstaterar tribunalen att dessa argument avser bedömningen av omsättningskretsens uppfattning av varumärket. Någon sådan prövning gjordes emellertid inte i det överklagade beslutet. Dessa argument påverkar således inte slutsatsen att överklagandenämnden gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att inte göra en sådan bedömning.

45      För fullständighetens skull ska det i detta sammanhang tilläggas att den omständigheten, om den antas vara styrkt, att de varor som omfattas av det omstridda varumärket vid tidpunkten för ingivandet av registreringsansökan uppfyllde de villkor som uppställs i förordning nr 1151/2012 för att åtnjuta skydd enligt skyddade geografiska beteckningar, i motsats till vad klaganden har gjort gällande, saknar betydelse för denna prövning. För det första innebär en sådan omständighet endast att den näringsidkare som saluför dessa varor enligt artikel 12 i förordning nr 1151/2012 får använda den aktuella geografiska beteckningen, dock utan att detta ger näringsidkaren rätt att använda en sådan beteckning som varumärke. För det andra kan de aktuella varorna upphöra att uppfylla nämnda villkor i framtiden. Även i ett sådant fall skulle det berörda varumärket emellertid fortfarande innehålla symbolen SGB och skulle i förekommande fall i än högre grad kunna vilseleda allmänheten vad gäller ursprunget eller egenskaperna hos de varor som omfattas av varumärket.

46      Av det ovan anförda följer att det överklagade beslutet ska ogiltigförklaras.

 Rättegångskostnader

47      Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. I förevarande fall har EUIPO och intervenienten tappat målet och klaganden har endast yrkat att EUIPO ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande förfarande. EUIPO ska följaktligen bära sina rättegångskostnader och ersätta samtliga klagandens rättegångskostnader i förevarande förfarande. Enligt artikel 138.3 i rättegångsreglerna ska intervenienten bära sina rättegångskostnader i förevarande förfarande.

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (tionde avdelningen)

följande:

1)      Det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 23 september 2020 (ärende R 2186/2019–4), ogiltigförklaras.

2)      EUIPO ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Gabriele Schmids rättegångskostnader.

3)      Landeskammer für Land- und Forstwirtschaft in Steiermark ska bära sina egna rättegångskostnader.

Kornezov

Kowalik-Bańczyk

Petrlík

Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 1 december 2021.

Underskrifter


*      Rättegångsspråk: tyska.