Mål T‑343/13

CN

mot

Europaparlamentet

”Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Framställning till parlamentet – Spridning av vissa personuppgifter på parlamentets webbplats – Ingen tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel genom vilken enskilda rättssubjekt tillerkänns rättigheter”

Sammanfattning – Tribunalens dom (sjätte avdelningen) av den 3 december 2015

1.      Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Rättsstridighet – Tillräckligt klar överträdelse av unionsrätten – Krav på att institutionerna uppenbart och allvarligt har överskridit gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning – Åsidosättande av bestämmelserna om skydd av personuppgifter – Omfattas

(Artikel 340 andra stycket FEUF, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 8, och Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001)

2.      Europeiska unionens institutioner – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning nr 45/2001 – Uppgifter om hälsa – Begrepp – Extensiv tolkning – Gränser

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001, artikel 10.1)

3.      Europeiska unionens institutioner – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning nr 45/2001 – Kravet på att behandlingen ska vara laglig – Den registrerades samtycke – Begrepp – Ingivande av en framställning med känsliga uppgifter via Europaparlamentets webbplats – Information som ges till framställaren före ingivandet på grundval av vilken denne kan bedöma huruvida hans framställning kommer att bli tillgänglig för allmänheten – Huruvida behandlingen är laglig

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001, artiklarna 2 h, 5 d och 10.2 a)

4.      Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Rättsstridighet – Tillräckligt klar överträdelse av unionsrätten – Åberopande av rättsstridigheter som följer av att rättigheter som tillkommer tredje man har åsidosatts – Otillåtet

(Artikel 340 andra stycket FEUF)

5.      Europeiska unionens institutioner – Skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter – Förordning nr 45/2001 – Rätt till utplåning av uppgifter – Villkor – Olaglig behandling av de aktuella uppgifterna – Uppgifter som behandlats lagligt utplånas av artighet – Iakttagande av en skälig tidsfrist

(Europaparlamentets och rådets förordning nr 45/2001, artikel 16)

6.      Grundläggande rättigheter – Respekt för privatlivet – Skydd av personuppgifter – Uppgifter som lämnas ut med den registrerades samtycke – Inskränkning i privatlivet – Föreligger inte

7.      Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Rättsstridighet – Skada – Orsakssamband – Kumulativa villkor – Ett av villkoren är inte uppfyllt – Skadeståndstalan ogillas i sin helhet

(Artikel 340 andra stycket FEUF)

8.      Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Faktisk och säker skada som orsakats av ett rättsstridigt handlande – Ekonomisk och ideell skada – Bevisbörda

(Artikel 340 andra stycket FEUF)

9.      Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Orsakssamband – Skada som utgörs av kostnader hänförliga till det administrativa förfarandet – Kostnader som följer av sökandens fria val – Orsakssamband mellan skadan och institutionens handlande saknas

(Artikel 340 andra stycket FEUF)

1.      Vad beträffar unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar färutsätter villkoret om unionsinstitutionernas rättsstridiga handlande att det föreligger en tillräckligt klar överträdelse av en rättsregel genom vilken enskilda rättssubjekt tillerkänns rättigheter. Det avgörande kriteriet för att anse att en överträdelse av unionsrätten är tillräckligt klar är att en unionsinstitution uppenbart och allvarligt har missbedömt gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

Rätten till skydd av personuppgifter är stadfäst i artikel 8 i stadgan om Europeiska unionens grundläggande rättigheter och utvecklas i förordning nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, såvitt avser unionsinstitutionernas och unionsorganens handlande, och i de genomförandebestämmelser för nämnda förordning som varje institution antar. Syftet med dessa föreskrifter är att tillerkänna enskilda rättssubjekt rättigheter. En sökande kan följaktligen åberopa dessa olika bestämmelser i sin skadeståndstalan.

(se punkterna 44 och 47)

2.      Begreppet ”uppgifter om hälsa” i artikel 10.1 i förordning nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, ska ges en vid tolkning. Begreppet ska således anses omfatta uppgifter som rör alla aspekter av en persons hälsa, såväl fysiska som psykiska. Detta begrepp kan emellertid inte ges en så vid innebörd att det omfattar sådant som inte innebär utlämnande av någon uppgift om en persons hälsa eller medicinska tillstånd

(se punkt 50)

3.      Eftersom det i artikel 2 h i förordning nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter inte föreskrivs något villkor vad gäller formen för en persons samtycke till behandling av personuppgifter, kan ingivandet av en framställning till Europaparlamentet betraktas som den registrerades viljeyttring.

En uppmärksam läsning av den information som ges av parlamentet på dess webbplats i fråga om offentliggörandet av framställningen bör nämligen ha gjort det möjligt för en skäligen uppmärksam framställare att bedöma innebörden och följderna av vederbörandes handlande. En framställning som avser den omständigheten att en unionsinstitution med avseende på den framställande EU-tjänstemannens karriär inte tagit vederbörlig hänsyn till tjänstemannens och hans sons hälsotillstånd är en viljeyttring av särskild art. Parlamentet hade, vid tidpunkten för framställningen, nämligen underrättat framställaren om att dennes klagomål skulle bli tillgängligt på internet. Framställaren lämnade dessutom sitt uttryckliga samtycke genom att markera de rutor i formuläret som avsåg offentlig behandling och införande i ett register som är tillgängligt på internet. Det behövde därmed inte underförstått dras en slutsats om att vederbörande hade lämnat sitt samtycke på grundval av något som helst handlande. Det ska under dessa omständigheter anses att framställaren hade lämnat sitt uttryckliga samtycke till att de känsliga uppgifterna om vederbörandes hälsa lämnades ut, i den mening som avses i artikel 10.2 a i förordning nr 45/2001. Dessa överväganden ska i tillämpliga delar tillämpas på behandling av andra personuppgifter än de som avser känsliga personuppgifter om framställaren.

Vad avser de personuppgifter som inte förekommer bland dem som anges i artikel 10.1 i förordning nr 45/2001, såsom de uppgifter som avser framställarens karriär, omfattas behandlingen av dessa uppgifter av de bestämmelser som finns i artikel 5 i nämnda förordning. Enligt artikel 5 d i förordningen kan behandlingen ske bland annat när den registrerade otvetydigt har lämnat sitt samtycke. Behandlingen kan med andra ord ske om den registrerade med säkerhet och utan tvetydighet har lämnat sitt samtycke. Medan det i artikel 10.2 a i förordning nr 45/2001 krävs att samtycket är uttryckligt, krävs det i artikel 5 d i förordningen att ett samtycke otvetydigt har lämnats. Det är, med beaktande av de känsliga personuppgifternas art, logiskt att anse att de villkor som ett samtycke ska uppfylla enligt artikel 5 d i förordningen inte kan vara mer restriktiva än villkoren i artikel 10.2 a i förordningen.

(se punkterna 59, 70, 74 och 76–79)

4.      Vad beträffar unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar är det, för att säkerställa den ändamålsenliga verkan av villkoret om en överträdelse av en rättsregel genom vilken enskilda rättssubjekt tillerkänns rättigheter, nödvändigt att det skydd som den åberopade regeln ger är effektivt i förhållande till den person som har åberopat den och att denna person följaktligen hör till dem som den aktuella regeln ger rättigheter. En regel kan inte godtas som grund för ersättning om den inte skyddar den enskilde mot den rättsstridighet som han eller hon har åberopat, utan en annan enskild. Av detta följer att en sökande i samband med sin skadeståndstalan inte med framgång kan göra gällande rättsstridigheter som följer av ett påstående om att rättigheter som tillkommer tredje man har åsidosatts.

(se punkt 86)

5.      Artikel 16 i förordning nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ger rätt till utplåning av personuppgifter endast om behandlingen är olaglig. Den bestämmelsen kan följaktligen inte med framgång åberopas till stöd för en begäran om utplåning när behandlingen är tillåten. Den omständigheten att en unionsinstitution har beslutat att bifalla en begäran om utplåning utgör inte i sig ett erkännande av att det ursprungliga offentliggörandet varit rättsstridigt.

Det föreskrivs i artikel 12.3 i genomförandebestämmelserna för förordning nr 45/2001, vilka antagits av Europaparlamentet, att om begäran beviljas ska den verkställas omedelbart. Bestämmelsen avser de fall där begäran beviljas därför att den är vägrundad, det vill säga därför att behandlingen är olaglig. Det är under dessa omständigheter logiskt att begäran ska verkställas omedelbart. När begäran däremot inte är välgrundad utan beviljas av artighet, finns det ingen anledning att göra gällande en skyldighet till ”omedelbar” verkställighet. I detta fall är parlamentet endast skyldigt att följa sitt åtagande inom en skälig frist.

(se punkterna 90 och 100)

6.      Det kan, såvitt avser en unionsinstitutions utlämnande av personuppgifter, inte anses att en myndighet har ”inskränkt” privatlivet i den mening som avses i artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, om den registrerade har lämnat sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut.

(se punkt 107)

7.      Se domen.

(se punkt 110)

8.      Se domen.

(se punkterna 118 och 119)

9.      Se domen.

(se punkterna 123 och 124)