Talan väckt den 22 augusti 2023 – Föreningen Svenskt Landskapsskydd m.fl. mot rådet
(Mål T-534/23)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Föreningen Svenskt Landskapsskydd (Koler, Sverige) och 6 andra sökande (ombud: advokaten Le Berre)
Svarande: Europeiska unionens råd
Yrkanden
Sökandena yrkar att tribunalen ska
fastställa att talan kan tas upp till prövning i sak,
bifalla talan, och således
ogiltigförklara rådets beslut (SGS 23/00028) av den 13 juni 2023 om avslag på deras begäran om intern omprövning (nedan kallat det angripna beslutet), och
förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökandena fem grunder.
Första grunden: Sökandena anför att rådet av nedan angivna skäl agerat rättsstridigt genom att avslå sökandenas begäran om intern omprövning av rådets förordning (EU) 2022/25771 :
Rådets beslut brister i begriplighet, eftersom rådet däri fann att rådets förordning 2022/2577 inte är en ”förvaltningsåtgärd i den mening som avses i [Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/20061 ]”, samtidigt som den ”inte är en lagstiftningsakt” i den mening som avses i fördragen, vilket är motsägelsefullt.
Rådets påstående att begäran om intern omprövning inte kan prövas i sak utgör ett verkningslöst argument.
Rådet har åsidosatt artikel 2.1 c och 2.1 g samt artikel 10.1 i förordning nr 1367/2006.
Rådet har åsidosatt artikel 289.1–289.3 FEUF.
Andra grunden: Rådet har åsidosatt artikel 10.2 i förordning nr 1367/2006 eftersom det angripna beslutet inte uppfyller den artikelns krav på att den institution som mottar en begäran om intern omprövning är skyldig att ”pröva den” och ”ange sina skäl i ett skriftligt svar”.
Tredje grunden: Sökandena gör med stöd av artikel 277 FEUF gällande att förordning 2577/2022 är rättsstridig. Till stöd för detta anför de att det föreligger
ett åsidosättande av artiklarna 122, 192 och 194 FEUF,
ett åsidosättande av artikel 193 FEUF,
bristande efterlevnad av artikel 8 i Århuskonventionen,
ett åsidosättande av rådets direktiv 92/43/EEG1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG2 genom artikel 3 i förordning 2577/2022,
ett åsidosättande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU1 genom artikel 5.3 i förordning 2577/2022,
ett åsidosättande av miljödirektiv genom artikel 6 i förordning 2577/2022, och
ett åsidosättande av unionens miljölagstiftning genom artikel 9 i förordning 2577/2022.
Fjärde grunden: Det angripna beslutet strider mot flera bestämmelser i unionsrätten, särskilt artikel 122 FEUF, artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 3 FEU, artiklarna 11 och 191 FEUF, artikel 8 i Århuskonventionen och bestämmelser i Europeiska unionens sekundärrätt på miljöområdet.
Femte grunden: Sökandena anser att motiveringsskyldigheten enligt artikel 296 FEUF har åsidosatts av följande skäl:
Motiveringen är motsägelsefull vad gäller karaktären hos förordning nr 2577/2022.
Motiveringen är bristfällig med avseende på egenskaperna hos förordning 2577/2022.
Motiveringen är ofullständig med avseende på artikel 8 i Århuskonventionen och principen om energisolidaritet.
____________
1 Rådets förordning (EU) 2022/2577 av den 22 december 2022 om ett ramverk för påskyndad utbyggnad av förnybar energi (EUT L 335, 2022, s. 36).
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på unionens institutioner och organ (EUT L 264, 2006, s. 13).
1 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114).
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 2010, s. 7).
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 2012, s. 1).