Mål T‑141/14
SolarWorld AG m.fl.
mot
Europeiska unionens råd
”Talan om ogiltigförklaring – Dumpning – Import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (det vill säga celler) med ursprung i eller avsända från Kina – Slutgiltig antidumpningstull – Undantag för import som omfattas av ett godtaget åtagande – Odelbarhet – Avvisning”
Sammanfattning – Tribunalens beslut (femte avdelningen) av den 1 februari 2016
1. Talan om ogiltigförklaring – Syfte – Delvis ogiltigförklaring – Villkor – Huruvida de omtvistade bestämmelserna kan avskiljas – Objektivt kriterium
(Artikel 263FEUF)
2. Talan om ogiltigförklaring – Syfte – Delvis ogiltigförklaring – Villkor – Huruvida de omtvistade bestämmelserna kan avskiljas – Bestämmelse i rådets förordning enligt vilken viss import som är föremål för ett åtagande som godtagits av kommissionen undantas från antidumpningstull – Ogiltigförklaring som innebär en ändring av den slutgiltiga förordningens verkningar – Villkoret är inte uppfyllt
(Artikel 263 FEUF, rådets förordning nr 1238/2013, artikel 1. 2, 1.3)
1. Det är endast möjligt att ogiltigförklara en del av en unionsrättsakt under förutsättning att denna del kan avskiljas från rättsakten i övrigt. Detta krav är inte uppfyllt när rättsaktens materiella innehåll skulle ändras om en del av den ogiltigförklarades. Frågan huruvida en ifrågasatt rättsakts kärninnehåll skulle ändras om en del av den ogiltigförklarades utgör ett objektivt rekvisit och inte ett subjektivt rekvisit som är knutet till den politiska viljan hos den institution som har antagit den omtvistade rättsakten.
Granskningen av huruvida de bestämmelser som det yrkas ogiltigförklaring av kan avskiljas från rättsakten i övrigt kräver vidare att det görs en prövning av nämnda bestämmelsers innebörd, för att det ska vara möjligt att bedöma om rättsaktens andemening och kärninnehåll skulle ändras av att dessa bestämmelser i rättsakten ogiltigförklarades.
(se punkterna 48–51)
2. Talan om ogiltigförklaring av artikel 3 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 1238/2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina ska avvisas. En ogiltigförklaring av denna artikel, genom vilken import av den berörda produkten som genomförs av de kinesiska tillverkande exportörerna som undertecknat prisåtagandena undantas, skulle nämligen innebära en ändring av verkningarna av förordning nr 1238/2013, eftersom denna import inte längre, inom vissa gränser, kommer att undantas från den antidumpningstull som föreskrivs i förordningens artikel 1.2. Det följer av prövningen av den angripna bestämmelsens innebörd att den andemeningen i och kärninnehållet i förordning nr 1238/2013 skulle ändras för det fall yrkandet om ogiltigförklaring av den angripna bestämmelsen skulle bifallas.
I artikel 3 i förordning nr 1238/2013 beviljas, inom en viss kvantitativ gräns, undantag från antidumpningstull för vissa namngivna ekonomiska aktörer, under förutsättning att villkoren i bestämmelsen iakttas. En ogiltigförklaring av denna artikel skulle medföra att bestämmelsen får en vidare omfattning när det gäller antidumpningstullar än vad som följer av en tillämpning av förordning nr 1238/2013 såsom den antogs av rådet, genom att undantaget från antidumpningstull inom den kvantitativa gränsen upphävs, eftersom antidumpningstullar i sådana fall skulle utgå på all import av den berörda produkten från Kina, trots att dessa tullar, med tillämpning av förordningen i sin helhet, enbart utgår på import som genomförs av kinesiska exportörer som inte undertecknat det åtagande som kommissionen godtagit. Ett sådant resultat skulle utgöra en ändring av kärninnehållet i den rättsakt som innehåller den bestämmelse som begärs ogiltigförklarad.
Frågan huruvida samtliga artiklar i förordning nr 1238/2013 kan tillämpas även utan artikel 3 saknar dessutom betydelse för bedömningen av omfattningen av den ändring som kommer att drabba förordningen vid en eventuell ogiltigförklaring av denna bestämmelse. En sådan bedömning utgör nämligen det test som ska genomföras för att fastställa huruvida kärninnehållet har ändrats i den rättsakt som innehåller de bestämmelser för vilka ogiltigförklaring har yrkats. Detsamma gäller den omständigheten att artiklarna i förordning nr 1238/2013 inte är tvetydiga och att det således inte är nödvändigt att tolka dem med hänvisning till skälen, eftersom det inte finns någon omständighet i den slutgiltiga förordningen som gör att påförandet av antidumpningstullar är beroende av artikel 3 och eftersom det erbjudna åtagandet inte innehåller något villkor om att förordning nr 1238/2013 ska antas.
(se punkterna 54, 55, 60 och 61)