Mål T‑160/13
Bank Mellat
mot
Europeiska unionens råd
”Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Restriktioner för överföring av tillgångar med avseende på iranska finansinstitut – Tribunalens behörighet – Talan om ogiltigförklaring – Lagstiftningsakt som inte medför genomförandeåtgärder – Villkoret direkt berörd – Berättigat intresse av att få saken prövad – Upptagande till sakprövning – Proportionalitet – Motiveringsskyldighet – Rättsliga garantier enligt artikel 215.3 FEUF – Rättssäkerhet – Förbud mot godtycklighet – Åsidosättande av grundläggande rättighet”
Sammanfattning – Tribunalens dom (första avdelningen) av den 2 juni 2016
1. Europeiska unionen – Domstolsprövning av lagenligheten av institutionernas rättsakter – Restriktiva åtgärder mot Iran – Åtgärder som vidtagits för att hindra spridning av kärnmaterial – Unionsdomstolens behörighet – Allmänna restriktiva åtgärder vars tillämpningsområde fastställs genom objektiva kriterier – Omfattas inte
(Artikel 19 FEU; artikel 275 FEUF; rådets beslut 2012/635/Gusp, artikel 1 led 6)
2. Europeiska unionen – Domstolsprövning av lagenligheten av institutionernas rättsakter – Restriktiva åtgärder mot Iran – Åtgärder som vidtagits för att hindra spridning av kärnmaterial – Unionsdomstolens behörighet – Rättsakt som antagits med stöd av artikel 215 FEUF – Omfattas
(Artikel 19 FEU; artiklarna 215 FEUF och 275 FEUF; rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
3. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Begreppet regleringsakt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF – Samtliga akter med allmän räckvidd utom lagstiftningsakter – Rådets förordning med allmän räckvidd som antagits med stöd av artikel 215 FEUF – Omfattas
(Artiklarna 215 FEUF och 263 fjärde stycket FEUF; rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
4. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Regleringsakter – Rättsakter som inte medför genomförandeåtgärder och som berör sökanden direkt – Kumulativa villkor – Rättsakt som inte i sig ändrar sökandens ställning – Avvisning
(Artikel 263 fjärde stycket FEUF; rådets förordning nr 267/2012, artiklarna 30a och 30b.3 första stycket, i dess lydelse enligt förordning nr 1263/2012)
5. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Berättigat intresse av att få saken prövad – Krav på ett faktiskt intresse – Bedömning vid tidpunkten för talans väckande – Talan mot en rättsakt som föreskriver restriktiva åtgärder – Sökanden omfattas av andra, striktare restriktiva åtgärder – Dessa striktare åtgärder ogiltigförklarades innan talan väcktes – Rättsverkningarna av domen om ogiltigförklaring upphör tills överklagandet avgjorts – Upptagande till sakprövning
(Artikel 263 fjärde stycket FEUF; rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
6. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Rättslig grund – Restriktiva åtgärder som föreskrivs i ett beslut som antagits med stöd av artikel 29 FEU och i en förordning som antagits med stöd av artikel 215 FEUF – Huruvida de restriktiva åtgärder som föreskrivs i nämnda förordning är nödvändiga – Bedömning med beaktande av beslutet som antagits med stöd av artikel 29 FEU
(Artikel 29 FEU; artikel 215.1 FEUF; rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
7. Unionsrätt – Principer – Proportionalitet – Förbud mot ekonomisk verksamhet – Proportionerlig karaktär – Bedömningskriterier
(Rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
8. Europeiska unionen – Domstolsprövning av lagenligheten av institutionernas rättsakter – Restriktiva åtgärder mot Iran – Åtgärder som vidtagits för att hindra spridning av kärnmaterial – Prövningens räckvidd – Rättsakt med allmän räckvidd som innehåller bestämmelser som berör sökanden direkt, utan genomförandeåtgärder – Institutionernas utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövningen omfattar allmänna unionsrättsliga principer
(Rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
9. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Restriktioner för överföring av tillgångar med avseende på iranska finansinstitut – Domstolsprövning av lagenligheten – Proportionalitetsprincipen – Huruvida de restriktiva åtgärderna är lämpliga – Restriktiva åtgärder som söker uppnå ett legitimt mål inom ramen för den gemensamma utrikes -och säkerhetspolitiken
(Rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
10. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Restriktioner för överföring av tillgångar med avseende på iranska finansinstitut – Domstolsprövning av lagenligheten – Proportionalitetsprincipen – Huruvida de restriktiva åtgärderna är nödvändiga
(Rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
11. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Restriktioner för överföring av tillgångar med avseende på iranska finansinstitut – Domstolsprövning av lagenligheten – Proportionalitetsprincipen – Huruvida de restriktiva åtgärderna är orimliga
(Rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
12. Institutionernas rättsakter – Motivering – Skyldighet – Räckvidd – Restriktiva åtgärder genom frysning av tillgångar
(Artikel 296 FEUF; rådets förordning nr 1263/2012)
13. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Restriktioner för överföring av tillgångar med avseende på iranska finansinstitut – Skyldighet att föreskriva rättsliga garantier
(Artikel 215.3 FEUF; rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
14. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik – Restriktiva åtgärder mot Iran – Restriktioner för överföring av tillgångar med avseende på iranska finansinstitut – Domstolsprövning av lagenligheten – Principerna om rättssäkerhet och likabehandling – Åsidosättande – Föreligger inte
(Rådets förordning nr 1263/2012, artikel 1 led 15)
1. Artikel 1 led 6 i beslut 2012/635 om ändring av beslut 2010/413 om restriktiva åtgärder mot Iran utgör inte i sig ett beslut om restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 275 andra stycket FEUF, eftersom förstnämnda bestämmelse innehåller åtgärder av allmän karaktär, vars tillämpningsområde fastställs genom objektiva kriterier och inte med hänsyn till angivna personer eller enheter. Härav följer att enligt artikel 275 FEUF är tribunalen inte behörig att pröva en invändning om rättstridighet avseende artikel 1 led 6 i beslut 2012/635, en invändning om rättsstridighet som anförts till stöd för en talan om ogiltigförklaring av artikel 1 led 15 i förordning nr 1263/2012 om ändring av förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran då sistnämnda bestämmelse inte heller är ett beslut om restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 275 andra stycket FEUF.
(se punkterna 33, 34, 36 och 38)
2. Undantaget från unionsdomstolens behörighet enligt artikel 275 FEUF ska inte tolkas så att det går så långt att denna bestämmelse undantar en prövning av lagenligheten av en rättsakt som antagits på grundval av artikel 215 FEUF, såsom artikel 1 led 15 i förordning nr 1263/2012 om ändring av förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran, som inte avser den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), av det enda skälet att nämnda rättsakt kan antas med giltighet först efter det att ett beslut som avser Gusp har antagits. En sådan tolkning av undantaget i fråga skulle nämligen strida mot såväl domstolens generella behörighet enligt artikel 19 FEU som den särskilda behörighet som uttryckligen anförtrotts den enligt artikel 263 första, andra och fjärde styckena FEUF.
(se punkt 39)
3. Artikel 1 led 15 i förordning nr 1263/2012 om ändring av förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran utgör en regleringsakt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF, dels eftersom den har allmän giltighet, dels eftersom den antogs på grundval av artikel 215 FEUF och enligt det förfarande som föreskrivs där, med följden att den inte utgör en lagstiftningsakt.
(se punkterna 48 och 55)
4. Se domen.
(se punkterna 55–61)
5. Se domen.
(se punkterna 72–78)
6. Det framgår tydligt av lydelsen, systematiken och syftet med artikel 215.1 FEUF att det krav på nödvändighet som uppställs i denna bestämmelse inte avser förhållandet mellan den rättsakt som antas på grundval av artikel 215 FEUF och det ändamål som eftersträvas genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), utan det avser förhållandet mellan en sådan rättsakt och det beslut inom ramen för Gusp som rättsakten i fråga grundas på. Således syftar hänvisningen till ”de åtgärder som krävs” till att säkerställa att rådet inte, på grundval av artikel 215 FEUF, antar restriktiva åtgärder som går utöver dem som fastställts i det motsvarande Gusp-beslutet.
(se punkt 87)
7. Se domen.
(se punkt 92)
8. Se domen.
(se punkterna 100–111)
9. Se domen.
(se punkterna 117–135 och 144–152)
10. Se domen.
(se punkterna 161–179 och 188–196)
11. Alla ekonomiska eller finansiella restriktiva åtgärder medför per definition verkningar som kan inverka menligt på parter vars ansvar för den situation som ledde till att sanktionsåtgärderna vidtogs inte har styrkts. Med hänsyn till den grundläggande betydelsen av att bevara internationell fred och säkerhet, som är det främsta underliggande ändamålet med de åtgärder som söker hindra spridning av kärnmaterial och dess finansiering, är de olägenheter som orsakats en iransk affärsbank genom en restriktiv åtgärd mot Iran som föreskriver restriktioner för överföring av tillgångar med avseende på iranska finansinstitut inte orimliga i förhållande till de ändamål som nämnda åtgärder eftersträvar.
(se punkterna 204 och 213)
12. Se domen.
(se punkterna 226–229)
13. Se domen.
(se punkterna 231–240)
14. Se domen.
(se punkterna 241–248)