Preliminär utgåva
DOMSTOLENS DOM (första avdelningen)
den 18 april 2024(*)
”Begäran om förhandsavgörande – Åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism – Direktiv (EU) 2015/849 – Tillämpningsområde – Ansvarig enhet – Artikel 3 led 7c – Begreppet ’tjänsteleverantör till truster eller bolag’ – Tillhandahållande av säte – Fastighetsägare som ingått hyresavtal med juridiska personer – Registrering av dessa juridiska personers säte i den uthyrda fastigheten”
I mål C‑22/23,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av administratīvā rajona tiesa (Regionala förvaltningsdomstolen, Lettland) genom beslut av den 18 januari 2023, som inkom till domstolen den 19 januari 2023, i målet
”Citadeles nekustamie īpašumi” SIA
mot
Valsts ieņēmumu dienests,
meddelar
DOMSTOLEN (första avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden A. Arabadjiev samt domarna T. Danwitz, P.G. Xuereb, A. Kumin (referent) och I. Ziemele,
generaladvokat: M. Szpunar,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– ”Citadeles nekustamie īpašumi” SIA, genom S. Bokta-Strautmane, advokāte,
– Valsts ieņēmumu dienests, genom I. Jaunzeme, ģenerāldirektore,
– Europeiska kommissionen, genom G. Goddin, I. Rubene och G. von Rintelen, samtliga i egenskap av ombud,
och efter att den 11 januari 2024 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 3 led 7 c i Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 2015, s. 73), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 (EUT L 156, 2018, s. 43) (nedan kallat direktiv 2015/849).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan ”Citadeles nekustamie īpašumi” SIA (nedan kallat Citadele) och Valsts ieņēmumu dienests (den nationella skattemyndigheten, Lettland) (nedan kallad skattemyndigheten) angående böter som Citadele ålagts för brott mot de nationella bestämmelserna om åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Tillämpliga bestämmelser
Unionsrätt
Direktiv 2015/849
3 I skäl 1 i direktiv 2015/849 anges följande:
”Flöden av pengar från olaglig verksamhet kan skada den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende och utgöra ett hot mot såväl [Europeiska] unionens inre marknad som internationell utveckling. Penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet är fortfarande betydande problem som bör angripas på unionsnivå. Som ett komplement till att vidareutveckla den straffrättsliga ansatsen på unionsnivå är inriktade och proportionella förebyggande åtgärder för att motverka att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism oumbärliga och kan ge kompletterande resultat.”
4 I artikel 1.1 i direktivet föreskrivs följande:
”Detta direktiv syftar till att förhindra att unionens finansiella system används för penningtvätt och finansiering av terrorism.”
5 I artikel 2 i direktivet föreskrivs följande:
”1. Detta direktiv ska tillämpas på följande ansvariga enheter:
…
3) Följande fysiska eller juridiska personer vid utövandet av deras yrkesmässiga verksamhet:
…
b) Notarier och andra oberoende jurister, där de på en klients vägnar och för dennes räkning deltar i finansiella transaktioner eller transaktioner avseende fast egendom eller bistår vid planering eller utförande av transaktioner för dennes räkning i samband med
i) köp och försäljning av fast egendom eller företag,
…
c) Tjänsteleverantörer till truster eller bolag som inte redan omfattas av led a eller b.
d) Fastighetsmäklare, inbegripet när de agerar som mellanhänder vid uthyrning av fast egendom, men endast i fråga om transaktioner för vilka månadshyran uppgår till 10 000 EUR eller mer.
…
7. När vid tillämpningen av denna artikel risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedöms ska medlemsstaterna särskilt beakta finansiell verksamhet vars natur gör att sannolikheten för att den ska användas eller missbrukas för penningtvätt eller för finansiering av terrorism blir särskilt stor.
…”
6 I artikel 3 i direktiv 2015/849 föreskrivs följande:
”I detta direktiv gäller följande definitioner:
…
7) tjänsteleverantör till truster eller bolag: alla personer som affärsmässigt tillhandahåller tredje man någon av följande tjänster:
a) Bildande av bolag eller andra typer av juridiska personer.
b) I egenskap av, eller vidtagande av åtgärder för att någon annan ska agera som styrelseledamot eller bolagsrättsligt ansvarig på ett bolag, partner i ett handelsbolag eller liknande ställning i andra juridiska personer, eller åtgärder för att någon annan ska utöva en sådan funktion.
c) Tillhandahållande av säte, kontorsadress, postadress eller administrativ adress och andra anknutna tjänster till aktiebolag, handelsbolag eller annan form av juridisk person eller konstruktion.
d) Förvaltning av en klassisk trust eller liknande juridisk konstruktion, eller åtgärder för att någon annan ska kunna utöva en sådan funktion.
e) Funktion som nominell aktieägare för en annan person, som inte är ett bolag noterat på en reglerad marknad som omfattas av informationsskyldighet i enlighet med unionsrätten eller omfattas av motsvarande internationella normer, eller åtgärder för att någon annan ska kunna utöva en sådan funktion.
…”
7 I artikel 4 i direktivet föreskrivs följande:
”1. Medlemsstaterna ska, i enlighet med den riskbaserade metoden, se till att tillämpningsområdet för detta direktiv helt eller delvis utvidgas till att omfatta andra yrken och företagskategorier än de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1 och som bedriver verksamhet som med särskilt stor sannolikhet används för penningtvätt eller för finansiering av terrorism.
2. Om en medlemsstat utvidgar tillämpningsområdet för detta direktiv till att omfatta andra yrken eller företagskategorier än dem som avses i artikel 2.1 ska den meddela kommissionen detta.”
8 I artikel 5 i direktivet föreskrivs följande:
”För förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism får medlemsstaterna, inom gränserna för unionsrätten, införa eller behålla strängare regler på det område som omfattas av detta direktiv.”
Direktiv (EU) 2017/1132
9 I artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 2017, s. 46) föreskrivs följande:
”Minst följande uppgifter ska finnas antingen i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i en särskild handling som ska offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 16:
a) Bolagets säte.
…”
Lettisk rätt
10 Noziedzīgi iegūtu līdzekļu legalizācijas un terorisma un proliferācijas finansēšanas novēršanas likums (lagen om åtgärder för att förhindra penningtvätt samt finansiering och spridning av terrorism) av den 17 juli 2008 (Latvijas Vēstnesis, 2008, nr 116) ändrades bland annat i syfte att införliva direktiv 2015/849 med den lettiska rättsordningen.
11 I artikel 1.1 i denna lag, i den lydelse som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet (nedan kallad lagen om förebyggande åtgärder), föreskrivs följande:
”I denna lag avses med
…
10) leverantör av tjänster som rör bildande och drift av en juridisk konstruktion eller juridisk person: en fysisk eller juridisk person som har affärsförbindelser med en klient och som tillhandahåller följande tjänster till denne:
…
c) Tillhandahållande av säte, postadress eller administrativ adress för genomförande av transaktioner och andra anknutna tjänster till bolag eller andra typer av juridiska personer.
…”
12 I artikel 3.1 i lagen om förebyggande åtgärder föreskrivs följande:
”Med ansvarig enhet avses i denna lag en person som bedriver ekonomisk verksamhet eller yrkesverksamhet såsom:
…
5) leverantör av tjänster som rör bildande och drift av en juridisk konstruktion eller juridisk person,
…”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
13 Citadele är ett bolag vars verksamhet bland annat består i att köpa och sälja egna fastigheter samt hyra ut och förvalta sådan egendom. Mellan september 2021 och februari 2022 blev bolaget föremål för en inspektion av skattemyndighetens behöriga avdelning för bekämpning av penningtvätt.
14 Denna avdelning angav i sin rapport från inspektionen att Citadele, genom att hyra ut lokaler belägna i en av dess fastigheter till juridiska personer och juridiska konstruktioner som hade registrerat sitt stadgeenliga säte i dessa lokaler, skulle anses bedriva verksamhet som ”leverantör av tjänster som rör bildande och drift av en juridisk konstruktion eller juridisk person” i den mening som avses i artikel 1.1 led 10 i lagen om förebyggande åtgärder. Citadele har emellertid inte deklarerat denna verksamhet till skattemyndigheten och följaktligen inte heller uppfyllt sina skyldigheter enligt denna lag.
15 Genom beslut av den 28 mars 2022 ålade skattemyndighetens behöriga avdelning Citadele böter på 1 000 EUR.
16 Citadele överklagade detta beslut till skattemyndighetens generaldirektör, som fastställde beslutet genom beslut av den 15 juni 2022.
17 Skattemyndighetens generaldirektör grundade sig på den omständigheten att Citadeles affärsverksamhet utgjorde tillhandahållande av tjänster för att bildande och drift av juridiska konstruktioner eller juridiska personer. I de aktuella hyresavtalen tillät bolaget nämligen hyresgästerna att registrera sitt säte i hyreslokalerna. Bolaget borde därför även betraktas som en ansvarig enhet i enlighet med artikel 3 i lagen om förebyggande åtgärder.
18 Genom ansökan av den 15 juli 2022 väckte Citadele talan vid den hänskjutande domstolen administratīvā rajona tiesa (Förvaltningsdomstolen i första instans, Lettland) om ogiltigförklaring av beslutet av den 15 juni 2022. Bolaget anförde att det inte är en ansvarig enhet och således inte är skyldigt att uppfylla de rättsliga krav som är knutna till en sådan ställning.
19 Bolaget har närmare bestämt hävdat att det inom ramen för sin verksamhet ägnar sig åt förvaltning och uthyrning av fastigheter i dess ägo, utan att tillhandahålla hyresgästerna några andra tjänster. I de hyresavtal som är i fråga i det nationella målet anges endast, bland de rättigheter som hyresgästerna tillerkänns, möjligheten för dem att registrera sitt säte i de uthyrda fastigheterna, och den avtalade hyran är inte beroende av huruvida hyresgästen har registrerat sitt säte där eller inte.
20 Den hänskjutande domstolen har angett att definitionen av begreppet ”leverantör av tjänster som rör bildande och drift av en juridisk konstruktion eller juridisk person” i artikel 1.1 punkt 10 i lagen om förebyggande åtgärder, motsvarar definitionen av begreppet ”tjänsteleverantörer till truster eller bolag” i artikel 3 led 7 i direktiv 2015/849.
21 Det preciseras emellertid varken i denna bestämmelse eller i någon annan bestämmelse i direktiv 2015/849 huruvida begreppet ”tjänsteleverantörer till truster eller bolag” ska tolkas så, att det rör sig om en särskild tjänst som inte följer av en transaktion bestående av uthyrning av egen fast egendom eller som inte har något samband med en sådan transaktion.
22 Den hänskjutande domstolen tvivlar emellertid på att en hyresvärd som hyr ut fast egendom kan anses tillhandahålla tjänster till bolag i den mening som avses i artikel 3 led 7 i direktiv 2015/849.
23 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende angett att enligt nationell rätt måste en juridisk person eller konstruktion, för att kunna skrivas in i handelsregistret, meddela den behöriga myndigheten sitt säte, vilket i de flesta fall även är platsen för utövandet av näringsverksamheten. Den hänskjutande domstolen har även påpekat att fram till den 31 juli 2021 krävdes visserligen hyresvärdens samtycke för registrering av ett säte i en hyreslokal, men något sådant samtycke krävs inte längre sedan den 1 augusti 2021. Eftersom de hyresavtal som är aktuella i det nationella målet ingicks före detta datum, skulle det samtycke som lämnats av Citadele i dessa avtal kunna betraktas som ett enkelt samtycke för att uppfylla kraven i nationell rätt, och inte som en särskild tjänst.
24 Vad gäller fastighetstransaktioner är direktiv 2015/849 dessutom tillämpligt på notarier, oberoende jurister och fastighetsmäklare. Tjänsteleverantörer till bolag anses däremot vara separata enheter enligt detta direktiv, utan samband med dessa transaktioner.
25 Den hänskjutande domstolen har emellertid understrukit att medlemsstaterna, enligt artikel 2.7 i direktiv 2015/849, vid bedömningen av risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism särskilt ska beakta finansiell verksamhet vars natur gör att sannolikheten för att den ska användas eller missbrukas för penningtvätt eller för finansiering av terrorism blir särskilt stor.
26 Eftersom en medlemsstat således kan tillämpa en vid förståelse av sådan verksamhet som bedrivs av personer som kan misstänkas eftersträva att ett olagligt syfte uppnås, anser den hänskjutande domstolen att det även är möjligt att en hyresvärd som hyr ut fast egendom bör anses vara en tjänsteleverantör till truster eller bolag när denne hyr ut fastigheter i dess ägo till en hyresgäst som registrerar sitt säte och bedriver näringsverksamhet där, för att minska risken för att hyresgästen är inblandad i penningtvätt eller finansiering av terrorism.
27 Slutligen uppkommer även frågan huruvida varje person som hyr ut fast egendom i dess ägo ska anses vara en tjänsteleverantör till truster eller bolag, i den mening som avses i artikel 3 led 7 i direktiv 2015/849, inbegripet en fysisk person, vilket innebär att den personen ska omfattas av samma krav som gäller för en juridisk person eller juridisk konstruktion.
28 Det är mot denna bakgrund som administratīvā rajona tiesa (Regionala förvaltningsdomstolen) har beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:
”1) Ska begreppet ’tjänsteleverantör till bolag’ i artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849 tolkas så, att det rör en separat tjänst som inte bygger på en transaktion bestående av uthyrning av en fastighet i hyresvärdens ägo och som inte har anknytning till en sådan transaktion, oberoende av huruvida hyresvärden har lämnat sitt samtycke till att hyresgästen registrerar sitt säte i den hyrda fastigheten och genomför transaktioner där?
2) Om den första frågan besvaras nekande, ska då begreppet ’tjänsteleverantör till bolag’ i artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849 tolkas så, att om det är en fysisk person som hyr ut fastigheten ska samma krav tillämpas på denne som på en juridisk person eller juridisk konstruktion, oberoende av de faktiska omständigheterna, exempelvis antalet fastigheter som den fysiska personen äger och hyr ut, att uthyrningsverksamheten inte har samband med den ekonomiska verksamheten eller andra omständigheter?”
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första frågan
29 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849 ska tolkas så, att begreppet ”tjänsteleverantör till truster eller bolag”, i den mening som avses i denna bestämmelse, omfattar en hyresvärd som hyr ut fast egendom där hyresgästen med dess samtycke, registrerar sitt säte och genomför transaktioner.
30 Enligt fast rättspraxis ska vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte bara lydelsen beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (dom av den 17 november 2022, Rodl & Partner, C‑562/20, EU:C:2022:883, punkt 81 och där angiven rättspraxis).
31 Det huvudsakliga syftet med direktiv 2015/849 är, såsom framgår av dess titel samt artikel 1.1 och 1.2, att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (dom av den 17 november 2022, Rodl & Partner, C‑562/20, EU:C:2022:883, punkt 33 och där angiven rättspraxis).
32 Bestämmelserna i direktiv 2015/849 är närmare bestämt av förebyggande karaktär och syftar till att enligt en riskbaserad metod inrätta ett antal förebyggande och avskräckande åtgärder för att effektivt bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, för att förhindra, såsom framgår av skäl 1 i direktivet, att flöden av pengar från olaglig verksamhet kan skada den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende samt utgöra ett hot mot såväl unionens inre marknad som internationell utveckling (dom av den 17 november 2022, Rodl & Partner, C‑562/20, EU:C:2022:883, punkt 34 och där angiven rättspraxis).
33 I artikel 2 i direktiv 2015/849 anges de enheter som direktivet ska tillämpas på av den anledningen att de är delaktiga i transaktioner eller verksamhet av finansiell karaktär.
34 Direktivet är således, enligt dess artikel 2.1 led 3 c, bland annat tillämpligt på sådana tjänsteleverantörer till truster eller bolag som inte redan omfattas av artikel 2.1 led 3 a eller b.
35 Enligt artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849 avses i detta direktiv med ”tjänsteleverantör till truster eller bolag” varje person som tillhandahåller ”säte, kontorsadress, postadress eller administrativ adress och andra anknutna tjänster till aktiebolag, handelsbolag eller annan form av juridisk person eller konstruktion”. Dessa tjänster ska tillhandahållas såväl affärsmässigt som till tredje man.
36 Det ska i detta hänseende påpekas att direktiv 2015/849 inte innehåller någon definition av en sådan tjänst som består i tillhandahållande av ”säte, kontorsadress, postadress eller administrativ adress” såsom avses i denna bestämmelse.
37 Begreppet ”säte” betecknar emellertid vanligtvis en juridisk persons stadgeenliga säte, såsom det definieras i dess bolagsordning eller i något annat motsvarande dokument. Huvudregeln är att ett säte måste fastställas för bildandet av en juridisk person, såsom till exempel illustreras av artikel 4 a i direktiv 2017/1132 vad gäller sådana juridiska personer som omfattas av tillämpningsområdet för det direktivet. Enligt denna bestämmelse ska bolagets säte anges antingen i bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller i en särskild handling som ska offentliggöras.
38 I den mån det för att fastställa det stadgeenliga sätet krävs inte bara att en ort anges utan även en exakt adress, vilket tycks vara fallet enligt den lettiska lagstiftning som är tillämplig i förevarande fall, innebär det angivna sätet, såsom generaladvokaten har framfört i punkt 36 i sitt förslag till avgörande, att en kontaktpunkt tillhandahålls för yrkesmässiga och administrativa ändamål, såsom en kontorsadress, postadress eller administrativ adress, vilken i synnerhet kan användas för postutdelning.
39 Tjänsten att tillhandahålla ett ”säte, kontorsadress, postadress eller administrativ adress” i den mening som avses i artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849 innebär således, såsom generaladvokaten även har framfört i punkterna 37 och 38 i sitt förslag till avgörande, att en sådan kontaktpunkt ställs till förfogande och skiljer sig från en tjänst som enbart består i uthyrning av fast egendom.
40 Föremålet för uthyrning av fast egendom är nämligen i princip begränsat till åtagandet att ställa egendomen till förfogande mot hyra. Den omständigheten att en tjänst som består i tillhandahållande av ett säte, kontorsadress, postadress eller administrativ adress används förutsätter vidare inte att ett hyresavtal avseende fast egendom har ingåtts och innebär i allmänhet tillhandahållande av kompletterande tjänster, såsom befordran av administrativa handlingar.
41 Användningen av konjunktionen ”och” i ordalydelsen i artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849, vilken hänvisar till tillhandahållande av ”andra anknutna tjänster”, bekräftar den tolkningen att enbart den omständigheten att fast egendom ställs till förfogande, även för att användas som ”säte, kontorsadress, postadress eller administrativ adress”, inte är tillräcklig för att hyresvärden ska kunna kvalificeras som ”tjänsteleverantör till truster eller bolag” i den mening som avses i denna bestämmelse.
42 Enbart den omständigheten att hyresvärden i hyresavtalet ger sitt samtycke till att hyresgästen registrerar sitt säte i den berörda fastigheten kan inte heller anses utgöra en ”anknuten tjänst” i den mening som avses i denna bestämmelse.
43 Såsom kommissionen har påpekat i sitt skriftliga yttrande är nämligen rätten att, inom ramen för ett hyresavtal avseende fast egendom, använda den fasta egendomen som säte enligt bolagsordningen endast en närliggande rättighet som följer av den huvudsakliga tjänsten. Detsamma gäller rätten att använda denna adress som kontorsadress, postadress eller administrativ adress. Införandet i hyresavtalet av en klausul som ger uttryck för hyresvärdens samtycke till att fastigheten används för detta specifika ändamål kan vidare, såsom i förevarande fall, förklaras av en lagstadgad skyldighet att ange ett sådant samtycke.
44 Vad gäller det sammanhang i vilket artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849 ingår, är detta direktiv, såsom påpekats i punkt 34 ovan, enligt artikel 2.1 led 3 c i direktivet bland annat tillämpligt på tjänsteleverantör till truster eller bolag i egenskap av ansvariga enheter.
45 Av begreppet ansvariga enheter omfattas även, såsom framgår av artikel 2.1 led 3 b i och d i direktiv 2015/849, notarier och andra oberoende jurister, när de på en klients vägnar och för dennes räkning deltar i finansiella transaktioner eller transaktioner avseende fast egendom eller bistår vid planering eller utförande av transaktioner för dennes räkning i samband med köp och försäljning av fast egendom eller företag, samt fastighetsmäklare, inbegripet när de agerar som mellanhänder vid uthyrning av fast egendom.
46 Till skillnad från de sistnämnda typerna av ansvariga enheter knyts emellertid inte ställningen som ”tjänsteleverantör till truster eller bolag” i direktiv 2015/849 till fastighetstransaktioner. Unionslagstiftaren har dessutom avstått från att, i allmänhet eller på vissa villkor, inkludera fastighetsägare som hyr ut fast egendom bland de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1 i direktivet.
47 De andra tjänster som tillhandahålls av en ”tjänsteleverantör till truster eller bolag” och som räknas upp i artikel 3 led 7 a–e i direktivet avser inte heller fastighetstransaktioner.
48 Det ska emellertid erinras om att direktiv 2015/849 endast innebär en minimiharmonisering. I artikel 5 i direktivet anges nämligen att medlemsstaterna, inom gränserna för unionsrätten, får införa eller behålla strängare regler, under förutsättning att dessa regler syftar till att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism (dom av den 17 november 2022, Rodl & Partner, C‑562/20, EU:C:2022:883, punkt 46).
49 Enligt artikel 4.1 i direktiv 2015/849 ska medlemsstaterna dessutom, i enlighet med den riskbaserade metoden, se till att tillämpningsområdet för detta direktiv helt eller delvis utvidgas till att omfatta andra yrken och företagskategorier än de ansvariga enheter som avses i artikel 2.1 och som bedriver verksamhet som med särskilt stor sannolikhet används för penningtvätt eller för finansiering av terrorism. I artikel 4.2 i direktiv 2015/849 föreskrivs i detta sammanhang att om en medlemsstat utvidgar tillämpningsområdet för detta direktiv till att omfatta andra yrken eller företagskategorier än dem som avses i artikel 2.1 ska den meddela kommissionen om detta.
50 I förevarande fall förefaller det, mot bakgrund av de uppgifter som domstolen har tillgång till, som om den lettiska lagstiftaren – vad gäller fastighetsägare som hyr ut fast egendom där hyresgästerna med deras samtycke registrerar sitt säte och genomför transaktioner – varken har antagit strängare regler i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2015/849 eller utvidgat tillämpningsområdet för detta direktiv med stöd av artikel 4.1 i direktiv. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra om så verkligen är fallet.
51 Mot bakgrund av samtliga ovanstående överväganden ska den första frågan besvaras enligt följande. Artikel 3 led 7 c i direktiv 2015/849 ska tolkas så, att en hyresvärd som hyr ut fast egendom där hyresgästen med dess samtycke registrerar sitt säte och genomför transaktioner, inte enbart på grund av den omständigheten ska omfattas av begreppet ”tjänsteleverantörer till truster eller bolag” i den mening som avses i denna bestämmelse.
Den andra frågan
52 Med hänsyn till svaret på den första frågan saknas anledning att pröva den andra frågan.
Rättegångskostnader
53 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (första avdelningen) följande:
Artikel 3 led 7 c i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018,
ska tolkas så,
att en hyresvärd som hyr ut fast egendom där hyresgästen med dess samtycke registrerar sitt säte och genomför transaktioner, inte enbart på grund av den omständigheten ska omfattas av begreppet ”tjänsteleverantörer till truster eller bolag” i den mening som avses i denna bestämmelse.
Underskrifter