Language of document :

Talan väckt den 8 oktober 2010 - MOL mot kommissionen

(Mål T-499/10)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: MOL Magyar Olaj- és Gázipari Nyrt. (Budapest, Ungern) (ombud: N. Niejahr, avocat, F. Carlin, barrister och C. van der Meer, avocat)

Svarande: Europeiska kommissionen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det angripna beslutet eller

i andra hand ogiltigförklara det angripna beslutet i den del Ungern åläggas att återkräva de belopp som sökanden har erhållit, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar i förevarande talan ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 3553 slutlig av den 9 juni 2010 (statligt stöd K 1/2009 (ex NN 69/08)). I detta beslut har det statliga stöd som de ungerska myndigheterna har beviljat bolaget Hungarian Oil & Gas Plc (nedan kallat MOL), i enlighet med ett avtal mellan MOL och ungerska staten, varigenom detta bolag de facto undantas från gruvavgifter enligt en ändring i den ungerska gruvlagen i januari 2008, förklarats vara oförenligt med den inre marknaden. I beslutet identifieras sökanden som mottagare av det påstådda statliga stödet och den ungerska staten åläggs att återkräva stödet jämte ränta från sökanden.

Sökanden har åberopat tre grunder till stöd för sina yrkanden.

Sökanden gör för det första gällande att svaranden har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att förklara att åtgärden att förlänga sökandens utvinningsrättigheter år 2005 och den följande ändringen i gruvlagen tillsammans utgör ett rättsstridigt statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden och genom att ålägga Ungern att återkräva detta påstådda statliga stöd jämte ränta från sökanden. Sökanden hävdar särskilt att svaranden har åsidosatt artikel 107.1 FEUF genom att förklara att

avtalet om förlängning år 2005 och ändringen av gruvlagen år 2008 tillsammans utgör ett enda statligt stöd enligt artikel 107.1 FEUF,

det påstådda statliga stödet är selektivt, vilket stöds på den felaktiga slutsatsen att åtgärden ska bedömas med utgångspunkt från tillståndssystemet och inte gruvlagen,

det påstådda statliga stödet ger sökanden en fördel, trots att denne har betalat avgifter och utgifter som är betydligt högre än vad som hade varit fallet om den påstådda stödåtgärden inte hade vidtagits eller enligt ändringen av gruvlagen år 2008 och Ungern, i vilket fall som helst, har agerat som ekonomisk aktör och avtalet om förlängning var berättigat enligt ekonomiska överväganden, och

den påstådda stödåtgärden har snedvridit konkurrensen, trots att andra aktörer på marknaden inte har betalat högre avgifter enligt gruvlagen i dess ändrade lydelse.

Sökanden gör för det andra och i andra hand gällande att svaranden har åsidosatt artikel 108.1 FEUF genom att underlåta att bedöma avtalet om förlängning (som inte utgjorde ett statligt stöd under tiden från det att det ingicks år 2005 till ändringen i gruvlagen år 2008 och att det endast blev ett statligt stöd när ändringen i gruvlagen år 2008 trädde i kraft) utifrån de regler som gäller för befintliga stöd.

Sökanden har för det tredje och i tredje hand, för det fall att tribunalen skulle förklara att åtgärden utgör ett nytt stöd, gjort gällande att svaranden, genom att ålägga Ungern att återkräva de belopp som sökanden har erhållit, har åsidosatt artikel 14.1 i förfarandeförordningen, eftersom detta återkrav strider mot sökandens berättigade förväntningar på att förlängningsavtalet ska gälla och mot rättssäkerhetsprincipen.

____________