FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (fjärde avdelningen i utökad sammansättning)
den 11 juli 2007(*)
”Personalmål – Tjänstemän – Tillsättning – Nya tjänsteföreskrifternas ikraftträdande – Övergångsbestämmelser för placering i lönegrad vid rekrytering – Artikel 12 i bilaga XIII till nya tjänsteföreskrifterna”
I mål T‑58/05,
Isabel Clara Centeno Mediavilla, Sevilla (Spanien),
Delphine Fumey, Evere (Belgien),
Eva Gerhards, Bryssel (Belgien),
Iona M.S. Hamilton, Bryssel,
Raymond Hill, Bryssel,
Jean Huby, Bryssel,
Patrick Klein, Bryssel,
Domenico Lombardi, Bryssel,
Thomas Millar, London (Förenade kungariket),
Miltiadis Moraitis, Woluwe-Saint-Lambert (Belgien),
Ansa Norman Palmer, Bryssel,
Nicola Robinson, Bryssel,
François-Xavier Rouxel, Bryssel,
Marta Silva Mendes, Bryssel,
Peter van den Hul, Tervuren (Belgien),
Fritz Von Nordheim Nielsen, Hoeilaart (Belgien),
Michaël Zouridakis, Bryssel,
inledningsvis företrädda av advokaterna G. Vandersanden, L. Levi och A. Finchelstein, därefter av G. Vandersanden och L. Levi,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av J. Currall och H. Kraemer, båda i egenskap av ombud,
svarande,
med stöd av
Europeiska unionens råd, inledningsvis företrätt av M. Arpio Santacruz, M. Sims och I. Sulce, därefter av M. Arpio Santacruz och I. Sulce, samtliga i egenskap av ombud,
intervenient,
angående en talan om ogiltigförklaring av de beslut genom vilka sökandena tillsattes som provanställda tjänstemän i de delar som sökandena i besluten placerades i lönegrad med tillämpning av övergångsbestämmelserna i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, i deras lydelse enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 (EUT L 124, s. 1),
meddelar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (fjärde avdelningen i utökad sammansättning),
sammansatt av avdelningsordföranden H. Legal samt domarna I. Wiszniewska-Białecka, V. Vadapalas, E. Moavero Milanesi och N. Wahl,
justitiesekreterare: handläggaren K. Pocheć,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 6 december 2006,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
1 I den version av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna som var tillämplig till och med den 30 april 2004 (nedan kallade de gamla tjänsteföreskrifterna) föreskrevs i artikel 31 att de godkända sökande i allmänna uttagningsprov som valts ut av tillsättningsmyndigheten från de förteckningar över godkända sökande som upprättats av uttagningskommittéerna efter genomförda urvalsprov skulle tillsättas som tjänstemän i kategori A i den första lönegraden och tjänstemän i andra kategorier skulle tillsättas som tjänstemän i den första lönegraden för den tjänst för vilken de rekryterats.
2 Enligt artikel 2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av de gamla tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (EGT L 124, s. 1) trädde förordningen i kraft den 1 maj 2004.
3 Genom förordningen infördes ett nytt befordringssystem inom den europeiska offentliga förvaltningen. De nya tjänstegrupperna handläggare (AD) och assistenter (AST) ersatte de gamla kategorierna A, B, C och D för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna.
4 Till följd av denna ändring föreskrivs numera följande i artikel 5 i tjänsteföreskrifterna i dess lydelse från och med den 1 maj 2004 (nedan kallade tjänsteföreskrifterna):
”1. De tjänster som omfattas av dessa tjänsteföreskrifter skall klassificeras efter arbetsuppgifternas art och nivå i en tjänstegrupp för handläggare (nedan kallad ’AD’) och en tjänstegrupp för assistenter (nedan kallad ’AST’).
2. Tjänstegrupp AD skall omfatta 12 lönegrader för personal med ledande, utredande, språkliga eller vetenskapliga uppgifter. Tjänstegrupp AST skall omfatta 11 lönegrader för personal med verkställande uppgifter, tekniskt arbete och kontorsarbete.
…
4. En tabell som beskriver de olika grundtjänsterna finns i bilaga I A. Varje institution skall med hänvisning till denna tabell och efter yttrande från kommittén för tjänsteföreskrifterna fastställa arbetsuppgifter och befogenheter för varje typ av tjänst.
5. Samma villkor för rekrytering och befordran skall gälla för alla tjänstemän som tillhör samma tjänstegrupp.”
5 I artikel 31 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”1. De sökande som har valts ut skall tillsättas i den lönegrad och tjänstegrupp som angavs i meddelandet om uttagningsprovet.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.2 skall tjänstemän bara rekryteras till lönegraderna AST 1–AST 4 eller AD 5–AD 8. Lönegraden för uttagningsprovet skall fastställas av institutionen enligt följande kriterier:
a) Målet att rekrytera tjänstemän med högsta kompetens enligt artikel 27.
b) Den yrkeserfarenhet som behövs.
För att uppfylla institutionernas särskilda behov kan även arbetsmarknadsförhållandena i gemenskapen beaktas vid rekryteringen av tjänstemän.
…”
6 I de tjänsteföreskrifter som trädde i kraft den 1 maj 2004 ingår en ny bilaga, bilaga XIII, med rubriken ”Övergångsåtgärder för gemenskapernas tjänstemän”, vars relevanta bestämmelser har följande lydelse:
”Artikel 1
1. Från och med den 1 maj 2004 till och med den 30 april 2006 skall artikel 5.1 och 5.2 i tjänsteföreskrifterna ersättas med följande:
’1. De tjänster som omfattas av tjänsteföreskrifterna skall klassificeras efter arbetsuppgifternas art och nivå i fyra kategorier A*, B*, C*, D* i fallande rangordning.
2. Kategori A* skall omfatta tolv lönegrader, kategori B* nio lönegrader, kategori C* sju lönegrader och kategori D* fem lönegrader.’
2. Hänvisningar till anställningsdatum skall anses hänvisa till datum för tillträdet av tjänsten.
Artikel 2
1. Den 1 maj 2004 skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 i denna bilaga, lönegraderna för de tjänstemän som innehar någon av de administrativa ställningar som avses i artikel 35 i tjänsteföreskrifterna få ändrade beteckningar enligt tabellen nedan:
Tidigare lönegrad | Ny lönegrad (tillfällig) | Tidigare lönegrad | Ny lönegrad (tillfällig) | Tidigare lönegrad | Ny lönegrad (tillfällig) | Tidigare lönegrad | Ny lönegrad (tillfällig) |
A1 | A*16 | | | | | | |
A2 | A*15 | | | | | | |
A3/LA3 | A*14 | | | | | | |
A4/LA4 | A*12 | | | | | | |
A5/LA5 | A*11 | | | | | | |
A6/LA6 | A*10 | B1 | B*10 | | | | |
| | | | | | | | |
A7/LA7 | A*8 | B2 | B*8 | | | | |
A8/LA8 | A*7 | B3 | B*7 | C1 | C*6 | | |
| | | B4 | B*6 | C2 | C*5 | | |
| | | B5 | B*5 | C3 | C*4 | D1 | D*4 |
| | | | | C4 | C*3 | D2 | D*3 |
| | | | | C5 | C*2 | D3 | D*2 |
| | | | | | | D4 | D*1 |
…”
7 I artikel 4 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna föreskrivs bland annat följande:
”För tillämpning av dessa bestämmelser skall följande ändringar göras under den tid som anges i inledningen till artikel 1 i denna bilaga:
a) Ordet ’tjänstegrupp’ skall ersättas med ’kategori’
i) i tjänsteföreskrifterna
– i artikel 5.5,
– …
– i artikel 31.1,
…
b) Orden ’tjänstegrupp AD’ skall ersättas med ’kategori A[*]’
i) i tjänsteföreskrifterna:
– i artikel 5.3 c,
…
e) i artikel 5.3 i tjänsteföreskrifterna skall orden ’tjänstegrupp AST’ ersättas med ’kategorierna B* och C*’.
…
n) i artikel 5.4 i tjänsteföreskrifterna skall hänvisningen till ’bilaga I A’ ersättas med ’bilaga XIII.1’.
…”
8 I artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”1. Mellan den 1 maj 2004 och den 30 april 2006 skall hänvisningarna till lönegrader i tjänstegrupperna AST och AD i artikel 31.2 och 31.3 i tjänsteföreskrifterna läsas enligt följande:
– AST 1–AST 4: C*1–C*2 och B*3–B*4.
– AD 5–AD 8: A*5–A*8.
– AD 9, AD 10, AD 11, AD 12: A*9, A*10, A*11, A*12.
2. Artikel 5.3 i tjänsteföreskrifterna skall inte tillämpas på tjänstemän rekryterade från förteckningar över godkända sökande från uttagningsprov som offentliggjorts före den 1 maj 2004.
3. Tjänstemän som finns med i en förteckning över godkända sökande före den 1 maj 2006 och har rekryterats mellan den 1 maj 2004 och den 30 april 2006 skall
– om förteckningen upprättades för kategori A*, B* eller C*, placeras i den lönegrad som angavs i offentliggörandet av uttagningsprovet,
– om förteckningen upprättades för kategori A, LA, B eller C placeras enligt följande tabell:
Lönegrad enl. uttagningsprov | Rekryteringsgrad |
A8/LA8 | A*5 |
A7/LA7 och A6/LA6 | A*6 |
A5/LA5 och A4/LA4 | A*9 |
A3/LA3 | A*12 |
A2 | A*14 |
A1 | A*15 |
B5 och B4 | B*3 |
B3 och B2 | B*4 |
C5 och C4 | C*1 |
C3 och C2 | C*2 |
…”
Bakgrund till tvisten
9 Kommissionen offentliggjorde under perioden den 11 april 2001 till den 18 juni 2002 åtskilliga meddelanden om allmänna uttagningsprov i Europeiska gemenskapernas officiella tidning för att upprätta anställningsreserver av handläggare i lönegraderna A 7/A 6 (KOM/A/6/01, KOM/A/9/01, KOM/A/10/01, KOM/A/1/02, KOM/A/3/02 och CC/A/12/02), biträdande handläggare i lönegrad A 8 (uttagningsprov KOM/A/2/02) och biträdande assistenter i lönegraderna B 5/B 4 (uttagningsprov KOM B/1/02).
10 Samtliga sjutton sökande finns med i förteckningar över godkända sökande efter fullgjorda urvalsprov som upprättats före den 1 maj 2004.
11 Under rubriken ”Villkor för anställning” angavs i meddelandena om uttagningsprov att de sökande som fördes upp i förteckningarna över godkända sökande kunde komma att anställas allt eftersom behov uppstod.
12 I punkt D (Allmänna upplysningar) in fine i meddelandena om uttagningsprov KOM/A/l/02 och KOM/A/2/02 påpekas följande:
”Kommissionen har lämnat in ett förslag till rådet om ändring av tjänsteföreskrifterna. Förslaget innehåller bland annat ett nytt karriärsystem. Om du klarar provet kan du således komma att erbjudas anställning på grundval av nya bestämmelser, om dessa antas av rådet.”
13 I meddelandet om uttagningsprov KOM/A/3/02 förekom en nästan identisk formulering, i vilken det hänvisades till ”bestämmelserna i de nya tjänsteföreskrifterna”.
14 Förteckningarna över godkända sökande efter uttagningsprov KOM/A/6/01, KOM/A/9/01 och KOM/A/10/01 (nedan kallade 2001 års uttagningsprov) offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiellatidning den 19 november 2002 (uttagningsprov KOM/A/6/01) respektive i Europeiska unionens officiellatidning den 8 mars 2003 (uttagningsprov KOM/A/10/01) och den 2 juli 2003 (uttagningsprov KOM/A/9/01).
15 I de skrivelser genom vilka sökandena i 2001 års uttagningsprov underrättades om att de förts upp i en förteckning över godkända sökande påpekades bland annat att förteckningen var giltig till och med den 31 december 2003.
16 Kommissionens generaldirektorat för personal och administration skrev i december 2003 till samtliga godkända sökande i 2001 års uttagningsprov att förteckningarnas giltighet hade förlängts till och med den 31 december 2004.
17 Förteckningarna över godkända sökande efter uttagningsproven KOM/A/l/02, KOM/A/2/02, KOM/A/3/02, KOM/B/1/02 och CC/A/12/02 (nedan kallade 2002 års uttagningsprov) offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 19 december 2003 (uttagningsprov CC/A/12/02), den 23 mars 2004 (uttagningsproven KOM/A/1/02 och KOM/A/2/02) och den 18 maj 2004 (uttagningsproven KOM/A/3/02 och KOM/B/1/02).
18 Sökandena tillsattes som provanställda tjänstemän genom beslut som fattades efter den 1 maj 2004 (nedan kallade de angripna besluten) och som trädde i kraft mellan den 1 maj 2004 och den 1 december 2004.
19 Genom de angripna besluten placerades sökandena i lönegrad med tillämpning av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, nämligen i lönegrad B*3 (uttagningsprov KOM/B/1/02) och lönegrad A*5 (uttagningsprov KOM/A/2/02) eller i lönegrad A*6 (övriga uttagningsprov).
20 Samtliga sökande ingav under perioden den 6 augusti 2004 till den 21 oktober 2004 klagomål, med stöd av artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, mot besluten om tillsättning som provanställd tjänsteman i de delar som sökandena i besluten, med tillämpning av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, placerades i mindre förmånliga lönegrader än de som angetts i de olika meddelandena om uttagningsprov.
21 Tillsättningsmyndigheten avslog klagomålen genom beslut som fattades mellan den 21 oktober 2004 och den 22 december 2004.
Förfarande och parternas yrkanden
22 Sökandena väckte förevarande talan genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 3 februari 2005.
23 Genom beslut av den 6 juni 2005 av ordföranden på förstainstansrättens fjärde avdelning tilläts rådet att intervenera till stöd för kommissionens yrkanden.
24 Förstainstansrätten beslutade genom beslut av den 6 oktober 2006 att hänskjuta målet till fjärde avdelningen i utökad sammansättning.
25 Sökandena har yrkat att förstainstansrätten skall
– ogiltigförklara de angripna besluten i de delar som sökandena genom besluten placerades i lönegrad med tillämpning av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna,
– återupprätta sökandenas karriärer (inbegripet uppvärderingen av deras erfarenhet i den korrigerade lönegraden, deras rätt till befordran och deras pensionsrättigheter), såtillvida att sökandena placeras i den lönegrad som de borde ha tillsatts i på grundval av det meddelande om uttagningsprov i enlighet med vilket de fördes upp i förteckningen över godkända sökande, antingen i den lönegrad som angavs i samma meddelande, eller i dess motsvarighet enligt de nya tjänsteföreskrifterna (och lämplig löneklass i enlighet med de bestämmelser som var tillämpliga före den 1 maj 2004), räknat från tidpunkten för tillsättningsbeslutet,
– tillerkänna sökandena dröjsmålsränta, som beräknats på grundval av den räntesats som Europeiska centralbanken har fastställt, avseende samtliga belopp som motsvarar skillnaden mellan den lön som motsvaras av den placering i lönegrad som angavs i tillsättningsbeslutet och den placering i lönegrad som borde ha gjorts, fram till den tidpunkt det fattas beslut om att placera sökandena i korrekt lönegrad, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
26 Kommissionen har med stöd av rådet yrkat att förstainstansrätten skall
– ogilla talan, och
– besluta om rättegångskostnaderna enligt gällande rätt.
Rättslig prövning
27 Sökandena har till stöd för sin talan om ogiltigförklaring för det första åberopat att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är rättsstridig. Kommissionen har i de angripna besluten placerat sökandena i lönegrad med tillämpning av denna bestämmelse.
28 Sökandena har vidare gjort gällande att genom de angripna besluten åsidosätts principerna om god förvaltningssed, omsorgsplikten, rätten till insyn, skydd för berättigade förväntningar, god tro, likabehandling och icke-diskriminering samt principen om likvärdighet mellan tjänsten och lönegraden.
Huruvida artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är rättsstridig
29 Sökandena har hävdat att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna strider mot artikel 10 i de gamla tjänsteföreskrifterna, att den utgör en kränkning av deras förvärvade rättigheter, att den strider mot rättssäkerhetsprincipen och principen om förbud mot retroaktiv tillämpning samt mot likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen. Dessutom åsidosätts sökandenas berättigade förväntningar genom bestämmelsen och den strider såväl mot artikel 31 i tjänsteföreskrifterna som mot artiklarna 5–7 i samma föreskrifter.
Huruvida artikel 10 i de gamla tjänsteföreskrifterna har åsidosatts
– Parternas argument
30 Sökandena har kritiserat kommissionen för att inte ha samrått med kommittén för tjänsteföreskrifterna avseende ett förslag till ändring av de gamla tjänsteföreskrifterna vars innebörd var att godkända sökande i ett uttagningsprov, i vars meddelande det hänvisades till lönegraderna A 7 eller A 6, inte skulle rekryteras i A*7, såsom föreskrevs i det förslag som tidigare underställts kommittén för tjänsteföreskrifterna, utan i den lägre lönegraden A*6.
31 Ändringen i den bestämmelse som sedermera skulle betecknas artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är, till skillnad från vad kommissionen har hävdat, varken mindre och oväsentlig eller graduell och ostrukturerad, eftersom ändringen innebar en betydande försämring såvitt avser sökandenas löneförmåner och karriärmöjligheter.
32 Genom att inte ha samrått med kommittén för tjänsteföreskrifterna beträffande denna grundläggande ändring av tjänsteföreskrifterna har kommissionen åsidosatt artikel 10 andra stycket i de gamla tjänsteföreskrifterna.
33 Kommissionen har gjort invändningen att ett nytt samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna endast krävs när innehållet i det förslag som kommittén har yttrat sig över har ändrats i sak.
34 Den omständigheten att rekryteringsgraden A*6 har ersatt rekryteringsgraden A*7 kan inte anses utgöra en väsentlig ändring, eftersom skillnaden är mycket liten och eftersom det nya karriärsystemet är snabbare än det gamla.
– Förstainstansrättens bedömning
35 Enligt artikel 10 andra stycket andra meningen i de gamla tjänsteföreskrifterna skall kommissionen samråda med kommittén för tjänsteföreskrifterna rörande alla förslag till ändringar av föreskrifterna. I enlighet med denna bestämmelse omfattar kommissionens samrådsskyldighet inte bara formella förslag utan även förslag från kommissionen om väsentliga ändringar av förslag som redan har behandlats, om inte, vad avser det senare fallet, ändringarna i väsentliga delar motsvarar vad kommittén för tjänsteföreskrifterna har föreslagit.
36 Denna tolkning överensstämmer både med den berörda bestämmelsens ordalydelse och med den roll som tilldelats kommittén för tjänsteföreskrifterna. Genom att det i bestämmelsen föreskrivs en förbehållslös och undantagslös skyldighet att samråda med kommittén vid varje ändring av tjänsteföreskrifterna har skyldigheten följaktligen en vid omfattning. Det är således uppenbart att bestämmelsens ordalydelse inte går att förena med en restriktiv tolkning av bestämmelsens räckvidd. Vidare skall kommittén för tjänsteföreskrifterna, i egenskap av partssammansatt organ med företrädare för administrationerna och personalen, och där de sistnämnda företrädarna är demokratiskt valda, från samtliga institutioner, beakta och företräda hela den europeiska offentliga förvaltningens intressen (förstainstansrättens dom av den 30 september 1998 i mål T‑164/97, Busacca mot revisionsrätten, REGFP 1998, s. IA‑565 och s. II‑1699, punkterna 91–95).
37 Av detta följer att, när ändringar i ett förslag om ändring av tjänsteföreskrifterna uppkommer under förhandlingarna vid rådet, skall samråd på nytt äga rum med kommittén för tjänsteföreskrifterna innan rådet antar de berörda bestämmelserna, när ändringarna väsentligt påverkar förslagets systematik. Mindre ändringar av begränsad betydelse omfattas inte av samrådsskyldigheten. Vid en motsatt tolkning skulle denna skyldighet ha fått till verkan att det blev orimligt svårt att göra några ändringar i gemenskapsrätten under lagstiftningsprocessen.
38 Frågan huruvida de berörda ändringarna är väsentliga eller mindre och begränsade skall således bedömas utifrån de ändrade bestämmelsernas syfte och placering i hela det föreslagna regelverket och inte utifrån vilka individuella följder de kan ha för de personer som kan beröras av att ändringarna genomförs.
39 I förevarande fall har omläggningen av placering i lönegrader och löneskalor för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna till följd av den reform av karriärsystemet som vidtagits av gemenskapslagstiftaren lett till en omedelbar sänkning av rekryteringsgraderna för nya tjänstemän, samtidigt som deras karriärmöjligheter med tiden blir bättre.
40 Av detta följer att den omständigheten att lönegrad A*6 ersatte lönegrad A*7, som inledningsvis angetts, utgör en kompletterande omständighet i reformen och en anpassning till hela systematiken och till det helhetsperspektiv som följer av en omstrukturering genom vilken karriärmöjligheterna blir bättre med tiden.
41 Förändringen av lönegrad skall betraktas som en begränsad ändring av övergångsbestämmelserna till det nya karriärsystemet och varken den allmänna systematiken eller själva innehållet i systemet berörs av ändringen i en sådan utsträckning att det är motiverat att på nytt samråda med kommittén för tjänsteföreskrifterna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 oktober 1994 i mål C‑280/93, Tyskland mot kommissionen, REG 1994, s. I‑4973, punkt 41).
42 Det framstår således inte som att kommissionen har åsidosatt artikel 10 andra stycket andra meningen i de gamla tjänsteföreskrifterna genom att inte på nytt samråda med kommittén för tjänsteföreskrifterna beträffande ett mindre tillägg till den allmänna systematiken i ändringsförslaget, såsom det tidigare underställts kommittén för tjänsteföreskrifterna, även om ändringen att lönegrad A*6 har ersatt lönegrad A*7 har vidtagits efter samrådet med kommittén för tjänsteföreskrifterna och för ögonblicket har en beaktansvärd ekonomisk betydelse för de berörda tjänstemännens första placering i lönegrad och för den lön de får i karriärens början.
43 Talan kan således inte bifallas såvitt avser denna grund.
Huruvida sökandenas förvärvade rättigheter samt rättssäkerhetsprincipen och principen om förbud mot retroaktiv tillämpning har åsidosatts
– Parternas argument
44 Sökandena anser att deras rätt att placeras i den lönegrad som framgår av de berörda meddelandena om uttagningsprov är bindande för tillsättningsmyndigheten och följer av att de har förts upp i en förteckning över godkända sökande. Den omständigheten att de vid rekryteringen har placerats i en annan lönegrad innebär således att deras förvärvade rättigheter har åsidosatts genom artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
45 Ovannämnda bestämmelse strider även mot principen om förbud mot retroaktiv tillämpning genom att den situation som sökandena kunde förvänta sig med utgångspunkt i de upplysningar som lämnades i meddelandena om uttagningsprov har förändrats genom att det har införts nya kriterier för placering i lönegrad.
46 Genom den ifrågasatta bestämmelsen åsidosätts slutligen rättssäkerhetsprincipen. Enligt denna princip skall man kunna förlita sig på de uppgifter som lämnas i meddelandena om uttagningsprov. Dessa uppgifter skall gälla om inte de berörda i rimlig tid har fått tydliga, fullständiga och detaljerade upplysningar om de nya bestämmelser som skall tillämpas när de placeras i lönegrad vid rekrytering.
47 Kommissionen, som stöds av rådet, anser inte att den ifrågasatta bestämmelsen strider mot de principer som har åberopats av sökandena. Kommissionen har huvudsakligen gjort gällande att den omständigheten att någon förs upp i en förteckning över godkända sökande endast innebär att vederbörande kan komma att tillsättas som provanställd tjänsteman utan att ha någon rätt till detta och det innebär inte en rätt att placeras i en viss lönegrad vid händelse av tillsättning. Det kan således inte vara frågan om en kränkning av en förvärvad rättighet. Det är nämligen ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor att den rättsliga ställningen har uppkommit före lagändringen för att det skall kunna föreligga en förvärvad rättighet.
– Förstainstansrättens bedömning
48 Det är utrett att förordning nr 723/2004, genom vilken artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna infördes i föreskrifterna, trädde i kraft den 1 maj 2004, således efter att förordningen offentliggjorts, vilket skedde den 27 april 2004.
49 Eftersom ikraftträdandet inte ligger tidsmässigt före offentliggörandet kan inte förordning nr 723/2004 betraktas som retroaktiv (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 11 december 1996 i mål T‑177/95, Barreaux m.fl. mot kommissionen, T‑177/95, REGFP 1996, s. IA-541 och s. II‑1451, punkterna 45 och 46).
50 Eftersom de nya tillämpliga kriterierna för placering i lönegrad vid rekrytering av godkända sökande i uttagningsprov som förts upp i förteckningar över godkända sökande före den 1 maj 2004, men som tillsatts som provanställda tjänstemän efter denna tidpunkt, anges i förordningen strider inte artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna mot principen om förbud mot retroaktiv tillämpning.
51 Enligt fast rättspraxis gäller nämligen principen att vid ändringar av allmänna genomförandebestämmelser och i synnerhet bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna är en ny bestämmelse omedelbart tillämplig på de framtida verkningarna av rättsliga situationer som, även om de inte är definitiva, har uppkommit under den gamla bestämmelsens giltighetstid (dom av den 14 april 1970 i mål 68/69, Brock, REG 1970, s. 171, punkt 7, av den 5 december 1973 i mål 143/73, SOPAD, REG 1973, s. 1433, punkt 8, och av den 10 juli 1986 i mål 270/84, Licata mot CES, REG 1986, s. 2305, punkt 31).
52 I förevarande fall kan någon rätt för sökandena att bli placerade i lönegrad enligt kriterierna i de gamla tjänsteföreskrifterna inte anses ha åsidosatts genom tillämpningen av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. Den omständigheten att sökande i allmänna uttagningsprov förs upp i en förteckning över godkända sökande efter genomgångna prov innebär nämligen endast att sökandena kan komma att tillsättas som provanställda tjänstemän utan att ha någon rätt till detta, vilket för övrigt påpekades i de berörda meddelandena om allmänna uttagningsprov (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 25 maj 2000 i mål T‑173/99, Elkaïm och Mazuel mot kommissionen, REGFP 2000, s. IA‑101 och s. II‑433, punkt 21).
53 En sådan möjlighet kan med nödvändighet inte innefatta någon förvärvad rättighet. Den omständigheten att en sökande som är godkänd i ett allmänt uttagningsprov i en förteckning över godkända sökande placeras i en lönegrad kan nämligen inte betraktas som en förvärvad rättighet så länge det inte har fattats ett formenligt tillsättningsbeslut.
54 Det följer av artikel 3 i tjänsteföreskrifterna att tillsättningen av en tjänsteman med nödvändighet sker genom ett ensidigt beslut av tillsättningsmyndigheten i vilket anges dagen då tillsättningen träder i kraft samt vilket arbete tjänstemannen skall utföra (förstainstansrättens dom av den 10 april 1992 i mål T‑40/91, Ventura mot parlamentet, REG 1992, s. II‑1697, punkt 41).
55 Det är först efter att ett sådant beslut har fattats som en godkänd sökande i ett allmänt uttagningsprov har blivit tjänsteman och följaktligen kan åberopa sig på tjänsteföreskrifterna (förstainstansrättens dom av den 19 juli 1999 i mål T‑74/98, Mammarella mot kommissionen, REGFP 1999, s. IA‑151 och s. II‑797, punkt 27).
56 När artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna trädde i kraft den 1 maj 2004 hade tillsättningsmyndigheten emellertid ännu inte fattat något tillsättningsbeslut beträffande sökandena med följd att bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna inte var tillämpliga på dem.
57 Sökandena saknar således stöd för att påstå att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna innebar en kränkning av rättigheter, att placeras enligt den gamla befordringsgången i de lönegrader som angavs i de berörda meddelandena om uttagningsprov, som de har förvärvat, före den 1 maj 2004, på grund av att de efter genomgångna prov har förts upp i förteckningar över godkända sökande.
58 En tjänsteman kan nämligen endast åberopa sig på en förvärvad rättighet om den omständighet som utgör grunden för rättigheten inträffade under giltighetstiden för de föreskrifter som föregick ändringen av tjänsteföreskrifterna (dom av den 19 mars 1975 i mål 28/74, Gillet mot kommissionen, REG 1975, s. 463, punkt 5).
59 Av detta kan utläsas att sökandena i förevarande fall inte har någon förvärvad rättighet att placeras i en viss lönegrad som har åsidosatts.
60 Rättssäkerhetsprincipen, som har åberopats av sökandena, skall slutligen endast tillämpas i sådana situationer som avses i detta mål när en gemenskapsrättsakt träder i kraft vid ett datum som tidsmässigt ligger före rättsaktens offentliggörande (dom av den 9 januari 1990 i mål C‑337/88, SAFA, REG 1990, s. I‑1, punkt 13), och gemenskapsbestämmelserna avser situationer som har uppstått innan bestämmelserna trädde i kraft (dom av den 10 februari 1982 i mål 21/81, Bout, REG 1982, s. 381, punkt 13). Så är inte fallet i förevarande mål, vilket har fastställts ovan.
61 Av detta följer att gemenskapslagstiftaren inte har åsidosatt rättssäkerhetsprincipen.
62 Sökandena saknar således stöd för påståendet att den ifrågasatta bestämmelsen är rättsstridig eftersom den kränker deras förvärvade rättigheter, eller rättssäkerhetsprincipen och principen om förbud mot retroaktiv tillämpning.
63 Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser denna grund.
Huruvida likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen har åsidosatts
– Parternas argument
64 Sökandena anser, utan att ifrågasätta gemenskapslagstiftarens rätt att ändra bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna, att en identisk personkrets genom artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna behandlas olika med avseende på personernas placering i lönegrad och följaktligen med avseende på deras månadslön beroende på om de har rekryterats före eller efter den 1 maj 2004.
65 Sökandena anser inte att rekryteringsdag kan vara ett objektivt kriterium för placering i lönegrad vid rekrytering. När en tjänsteman rekryteras beror nämligen på omständigheter som inte är objektiva och som ligger utanför sökandenas kontroll.
66 Det finns endast ett objektivt kriterium som skall beaktas och det är det datum före den 1 maj 2004 när samtliga sökande i skrivelser informerades om att de förts upp i en förteckning över godkända sökande. Även om de inte därmed har någon rätt till anställning har de från denna tidpunkt, om de tillsätts, en rätt att rekryteras i den lönegrad som anges i meddelandet om lediga tjänster och i meddelandet om uttagningsprov och följaktligen enligt artikel 31 i de gamla tjänsteföreskrifterna.
67 Förstainstansrätten fann i sin dom av den 9 juli 1997 i mål T‑92/96, Monaco mot parlamentet, REGFP 1997, s. IA‑195 och s. II‑573) att tidpunkten för när en sökande rekryterats saknar betydelse för att avgöra vilka bestämmelser som är tillämpliga i hans fall och att respekten för icke-diskrimineringsprincipen och likabehandlingsprincipen förutsätter att samtliga godkända sökande i ett uttagningsprov behandlas lika oberoende av om nya bestämmelser trätt i kraft innan några av dem har tillsatts.
68 En ytterligare diskriminering består i att försämringen genom placeringen i den lägre lönegraden innebär att samtliga sökande har tillsatts på tjänster för ”seniorer” med lönegrader för ”juniorer”. Såtillvida att sökandena redan har en betydande yrkeserfarenhet och kvalificerad utbildning har de utsatts för en åldersdiskriminering, eftersom de inte har samma karriärmöjligheter som andra yngre tjänstemän i samma lönegrad, vilket strider mot artikel 1d i tjänsteföreskrifterna.
69 Sökande som innan de tillsattes som provanställda tjänstemän har varit tillfälligt anställda eller extraanställda i Europeiska gemenskaperna tillsätts dessutom enligt de nya tjänsteföreskrifterna på samma tjänst och med samma arbetsuppgifter, eller rent av mer kvalificerade arbetsuppgifter, men placeras i en lägre lönegrad.
70 Kommissionen anser däremot inte att godkända sökande från de omtvistade uttagningsproven som tillsattes före den 1 maj 2004 befinner sig i en jämförbar situation med sökande som tillsattes efter den 1 maj 2004.
71 Det kan indirekt utläsas av artikel 3 och artikel 4 första stycket i tjänsteföreskrifterna att den relevanta tidpunkten för att avgöra om ett tillsättningsbeslut är lagenligt är den tidpunkt när beslutet trädde i kraft. Såväl tidpunkten när de angripna besluten fattades som deras ikraftträdande infaller efter den 1 maj 2004.
72 Frågan huruvida en gemenskapsrättakt är lagenlig skall bedömas utifrån de faktiska och rättsliga förhållanden som gällde när den antogs. De godkända sökandena i de omtvistade uttagningsproven som tillsattes som provanställda tjänstemän före den 1 maj 2004 kan tillsättas som tjänstemän enligt artiklarna 31 och 32 i de gamla tjänsteföreskrifterna, medan godkända sökande i de omtvistade uttagningsproven som tillsattes efter den 1 maj 2004, det vill säga när förordning nr 723/2004 hade trätt i kraft, kan tillsättas som tjänstemän med tillämpning av övergångsbestämmelserna i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
73 I motsättning till vad som gällde i det ovannämnda målet Monaco mot parlamentet avser förevarande mål varken vilken förvaltningspraxis som gäller när en institution placerar nya tjänstemän i lönegrader eller interna bestämmelser om en sådan praxis, utan en bestämmelse som antagits av gemenskapslagstiftaren och genom vilken den risk för godtycke som föreligger när en institution på eget initiativ ändrar en intern bestämmelse om placering i lönegrad vid rekrytering utesluts.
74 Gemenskapslagstiftaren får när som helst vidta de framtida ändringar av bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna som lagstiftaren anser ligger i tjänstens intresse även om ändringarna innebär en försämring för tjänstemän som inte omfattas av de äldre bestämmelserna.
– Förstainstansrättens bedömning
75 Enligt fast rättspraxis innebär likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen att lika situationer inte får behandlas olika, såvida det inte finns sakliga skäl att göra en skillnad (förstainstansrättens dom av den 9 februari 1994 i mål T‑109/92, Lacruz Bassols mot domstolen, REGFP 1994, s. IA-31 och s. II‑105, punkt 87).
76 För att avgöra om sökandena med framgång kan åberopa sig på denna princip skall det således fastställas huruvida samtliga godkända sökande i de berörda uttagningsproven som förts upp på en förteckning över godkända sökande efter genomgångna prov kan anses tillhöra samma personkrets, oberoende av om de tillsatts före eller efter den 1 maj 2004.
77 Det framgår av vad som anförts ovan att sökandena rättsenligt endast kunde placeras i lönegrad med tillämpning av de nya kriterier som gällde vid den tidpunkt besluten om tillsättning som provanställda tjänstemän fattades.
78 Sökandena har för övrigt indirekt medgett att de nya tjänsteföreskrifterna skall tillämpas på dem genom att de har gjort gällande att artikel 1 e i tjänsteföreskrifterna skall tillämpas.
79 Godkända sökande i de berörda uttagningsproven som tillsatts före den 1 maj 2004 skall däremot nödvändigtvis placeras i lönegrad enligt de äldre kriterier som fortfarande gällde vid tidpunkten för deras tillsättning, men som avskaffades den 1 maj 2004 när de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft.
80 Av detta följer att sökandena inte kan sägas utgöra samma personkrets som andra godkända sökande i de berörda uttagningsproven men som rekryterats före den 1 maj 2004.
81 Sökandena kan följaktligen inte på goda grunder hävda att den omständigheten att de fördes upp i en förteckning över godkända sökande före den 1 maj 2004 gav dem en rätt att tillsättas, om de rekryterades, i den lönegrad som angavs i meddelandet om lediga tjänster eller i meddelandet om uttagningsprov eller i en motsvarande lönegrad enligt artikel 2.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och enligt artikel 31 i de gamla tjänsteföreskrifterna.
82 Så länge som sökandenas tillsättning var hypotetisk kunde de nämligen inte med framgång göra gällande de kriterier för placering enligt tjänsteföreskrifterna som var tillämpliga vid rekrytering av godkända sökande i allmänna uttagningsprov.
83 Genom att det i skäl 37 i förordning nr 723/2004 anges att övergångsbestämmelserna i tjänsteföreskrifterna inte påverkar de rättigheter som personalen har förvärvat inom gemenskapssystemet innan de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft bekräftas för övrigt att det skall göras en skillnad mellan de godkända sökandena i de omtvistade uttagningsproven som tillsattes som tjänstemän före den 1 maj 2004 och de som tillsattes därefter.
84 Uppfattningen att samtliga tjänstemän som rekryterades av en institution efter samma uttagningsprov befinner sig i lika situationer framfördes i punkt 55 i domen i det ovannämnda målet Monaco mot parlamentet endast i syfte att konstatera att det var rättsstridigt att på en godkänd sökande i ett allmänt uttagningsprov tillämpa strängare interna bestämmelser om placering i lönegrad, som arbetsgivarinstitutionen själv antagit efter det att vederbörande hade förts upp i en förteckning över godkända sökande, vid tillämpning av kriterier för placering enligt tjänsteföreskrifterna som inte hade ändrats.
85 I förevarande fall är det i alla händelser tvärtom gemenskapslagstiftaren som i utövandet av en rätt, vilken inte har ifrågasatts av sökandena, har valt att ändra de kriterier för placering i lönegrad enligt tjänsteföreskrifterna som är tillämpliga vid rekrytering av godkända sökande i allmänna uttagningsprov.
86 Lagstiftaren kan nämligen, enligt fast rättspraxis, när som helst vidta de framtida ändringar av tjänsteföreskrifterna som lagstiftaren anser ligger i tjänstens intresse även om ändringarna, som i förevarande fall, är mindre förmånliga (förstainstansrättens dom av den 30 september 1998 i mål T‑121/97, Ryan mot revisionsrätten, REG 1998, s. II‑3885, punkt 98).
87 Eftersom den tjänst som en tjänsteman tillsätts på även den anges i tillsättningsbeslutet (domen i det ovannämnda målet Ventura mot parlamentet, punkt 41) och den omständigheten att tillsättningsbeslutet endast kan fattas utifrån de bestämmelser som var tillämpliga när beslutet fattades kan det inte betraktas som diskriminering att med stöd av de nya tjänsteföreskrifterna placera vissa sökande i en lägre lönegrad trots att de tillsatts på samma tjänst som de innehaft före den 1 maj 2004, utan att då ha varit fast anställda, och trots att de utför samma, eller rentav mer kvalificerade arbetsuppgifter, som tidigare.
88 Slutligen kan sökandena inte vinna någon framgång med argumentet att den påstådda försämringen genom placeringen i en lägre lönegrad har inneburit att de har tillsatts på tjänster för ”seniorer” med lönegrader för ”juniorer” och att de saknar karriärmöjligheter, som i stället yngre tjänstemän som placerats i samma lönegrad har.
89 Förutom att det, i motsats till vad sökandena har hävdat, inte kan betraktas som åldersdiskriminering i den mening som avses i artikel 1 d i tjänsteföreskrifterna, eftersom de berörda personernas ålder uppenbart saknar betydelse enligt de nya kriterierna för placering i lönegrad, kan inte en sådan omständighet betraktas som ett åsidosättande av likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen av de skäl som anförts ovan.
90 Av detta följer att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna inte strider mot likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen.
91 Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser denna grund.
Huruvida principen om skydd för berättigade förväntningar har åsidosatts
– Parternas argument
92 Sökandena har hävdat att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna strider mot principen om skydd för berättigade förväntningar, eftersom sökandena hade anledning att tro att de, efter att ha godkänts i berörda uttagningsprov, skulle behandlas i enlighet med villkoren i meddelandena om uttagningsprov.
93 Nya bestämmelser får endast tillämpas på de framtida verkningarna av en situation som har uppkommit under tidigare bestämmelsers giltighetstid under förutsättning att de nya bestämmelserna inte innebär väsentliga ändringar av situationer som uppkommit enligt de gamla tjänsteföreskrifterna och under förutsättning att de nya bestämmelserna är förutsägbara och grundas på ett tvingande allmänintresse.
94 Kommissionen har huvudsakligen genmält att sökandena inte kunde ha berättigade förväntningar på att placering skulle ske i den lönegrad som angavs i meddelandena om uttagningsprov.
– Förstainstansrättens bedömning
95 En tjänsteman kan inte åberopa sig på principen om skydd för berättigade förväntningar för att ifrågasätta huruvida en ny bestämmelse är lagenlig. Det gäller i synnerhet på ett område där lagstiftaren, som i förevarande fall, har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller nödvändigheten att reformera tjänsteföreskrifterna, en behörighet som sökandena på intet sätt har bestritt (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 11 februari 2003 i mål T‑30/02, Leonhardt mot parlamentet, REGFP 2003, s. IA‑41 och s. II‑265, punkt 55).
96 Rätten att göra anspråk på skydd för berättigade förväntningar tillkommer för övrigt varje enskild som befinner sig i en situation av vilken det framgår att gemenskapsadministrationen, genom att ge tydliga försäkringar, har väckt grundade förhoppningar. Tydliga, ovillkorliga och samstämmiga uppgifter från en behörig och tillförlitlig källa utgör en sådan försäkran.
97 Däremot kan ingen med framgång göra gällande att denna princip har åsidosatts om administrationen inte har gett någon tydlig försäkran (förstainstansrättens dom av den 19 mars 2003 i mål T‑273/01, Innova Privat-Akademie mot kommissionen, REG 2003, s. II‑1093, punkt 26).
98 Det finns inget i handlingarna av vilket det framgår att gemenskapsinstitutionerna har lämnat sökandena någon sådan försäkran som kunde ge upphov till grundade förhoppningar hos sökandena om att de tidigare kriterierna för placering av tjänstemän i lönegrad skulle tillämpas vid deras rekrytering. Det angavs till och med i meddelandena om uttagningsprov och i kommissionens skrivelser att sökande som godkänts i uttagningsproven kunde komma att erbjudas anställning enligt de nya bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.
99 Sökandena kan slutligen inte med framgång göra gällande att en situation som hade uppkommit under de gamla tjänsteföreskrifternas giltighetstid har ändrats väsentligt, eftersom, vilket har konstaterats ovan, den omständigheten att sökandena har förts upp i en förteckning över godkända sökande inte ger dem rätt att omfattas av en sådan situation.
100 Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser denna grund.
Huruvida artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna strider mot artikel 31.1 i tjänsteföreskrifterna
– Parternas argument
101 Sökandena har gjort gällande att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna strider mot artikel 31.1 i tjänsteföreskrifterna. Enligt sistnämnda artikel skall en tjänsteman tillsättas i den lönegrad som angavs i meddelandet om uttagningsprov. Trots att bestämmelsen innehåller det nya begreppet tjänstegrupp skall bestämmelsen tillämpas med avseende på samtliga uttagningsprov, däribland de som anordnats före den 1 maj 2004 och där sökandena förts upp på en förteckning över godkända sökande före detta datum.
102 Administrationen kan inte på eget initiativ frångå det meddelande om uttagningsprov som den själv är upphovsman till och som i sin helhet är bindande för administrationen, eftersom meddelandets huvudsakliga syfte är att så noggrant som möjligt informera de berörda om nivån på de tjänster som skall besättas och om villkoren för tillsättning.
103 Trots att de berörda meddelandena om uttagningsprov inte innehöll någon hänvisning till den 1 maj 2004 eller någon uppgift om en framtida ändring av sökandenas placering i lönegrad vid rekrytering har samtliga sökande, med tillämpning av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, placerats i en lägre lönegrad än som angavs i meddelandena om uttagningsprov. Det har dessutom skett en feltolkning med avseende på de gamla lönegradernas motsvarighet enligt de nya tillfälliga lönegrader som anges i artikel 2.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
104 Kommissionen har påpekat att sökandena i själva verket ifrågasätter den omständigheten att de inte har tillsatts i den lönegrad som angavs i meddelandet om uttagningsprov med tillämpning av artikel 31 i tjänsteföreskrifterna.
105 Kommissionen anser att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna inte kan anses strida mot artikel 31 i tjänsteföreskrifterna, eftersom det är en övergångsbestämmelse. Den utgör lex specialis i förhållande till artikel 31 och det behöver inte uttryckligen anges att den avviker från artikel 31.
106 När de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft ersattes de gamla lönegraderna av nya lönegrader. I artikel 8.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna hänvisas till ”lönegrader som införs genom artikel 2.1” och i tabellerna i artikel 2.2 och 2.3 i bilagan används uttrycket ”[n]y tillfällig lönegrad”.
107 Av detta följer att de meddelanden om uttagningsprov som offentliggjordes före den 1 maj 2004 saknar betydelse vad beträffar tillsättning i en viss lönegrad, så mycket mer som de omtvistade uttagningsproven avsåg en viss tjänsteklass (två lönegrader) med tillämpning av artikel 5 i de gamla tjänsteföreskrifterna. Efter den 1 maj 2004 saknas anledning att hänvisa till ”tjänsteklasser”, eftersom detta begrepp helt har utmönstrats ur artikel 5 i tjänsteföreskrifterna. Lagstiftaren har således fyllt i denna lucka genom att anta övergångsbestämmelser för placering i lönegrad, det vill säga lagstiftaren har själv fastställt den nya lönegraden för placering av en tjänsteman som rekryterades efter ett uttagningsprov där meddelandet om uttagningsprov offentliggjordes före den 1 maj 2004. Artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna utgör en sådan övergångsbestämmelse för placering i lönegrad.
– Förstainstansrättens bedömning
108 I artikel 31.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att de sökande som valts ut skall tillsättas i den lönegrad och tjänstegrupp som angavs i meddelandet om uttagningsprov.
109 Trots att det uttryckligen framgår av denna nya bestämmelse att godkända sökande i ett allmänt uttagningsprov skall tillsättas som provanställda tjänstemän i den lönegrad som angavs i meddelandet om uttagningsprov, efter vilket de har rekryterats, följer det emellertid av det svar som gavs på sökandenas påstående, att likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen har åsidosatts, att fastställandet av nivån för de tjänster som skall besättas och villkoren för tillsättning av godkända sökande på dessa tjänster, som kommissionen ombesörjt enligt bestämmelserna i de gamla tjänsteföreskrifterna när den utformade de omtvistade meddelandena om uttagningsprov, inte kan ha verkningar efter den 1 maj 2004 som är den tidpunkt som gemenskapslagstiftaren har valt för ikraftträdandet av det nya karriärsystemet för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna.
110 Den omständigheten att den placering i lönegrader för de karriärer som angavs i meddelandena om uttagningsprov avskaffades den 1 maj 2004, när det nya karriärsystemet infördes, medförde att lagstiftaren antog övergångsbestämmelserna i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och i synnerhet artikel 12.3 för att fastställa placeringen i lönegrad av godkända sökande i uttagningsprov som förts upp i en förteckning över godkända sökande före den 1 maj 2004 men som tillsatts som provanställda tjänstemän först efter detta datum.
111 Lagstiftaren har därför ersatt de tillfälliga lönegraderna B*3, A*5 och A*6 som anges i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna med lönegraderna B5/B4, A8 och A7/A6 vilket motsvarade de gamla karriärerna biträdande assistenter, biträdande handläggare och handläggare som angavs i meddelandena om uttagningsprov men som avskaffades den 1 maj 2004.
112 Det är korrekt att tabellen i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, enligt vilken de lönegrader som angetts i meddelandena om uttagningsprov omvandlades till tillfälliga rekryteringsgrader, avviker från tabellen i artikel 2.1 i samma bilaga. I sistnämnda tabell konverteras de gamla lönegraderna för tjänstemän som innehade en tjänst före den 1 maj 2004 till nya tillfälliga lönegrader.
113 Gemenskapslagstiftaren får emellertid, vilket har påpekats ovan, vidta framtida ändringar av bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna i tjänstens intresse även om de ändrade bestämmelserna är mindre förmånliga än de tidigare (domen i det ovannämnda målet Ryan mot revisionsrätten, punkt 98).
114 Det ligger i sakens natur att en övergångsbestämmelse av ovannämnda slag medför undantag från vissa bestämmelser i tjänsteföreskrifterna och vars tillämpning nödvändigtvis påverkas av ändringen av systemet. I förevarande fall avser undantaget endast tillsättningen som tjänstemän, enligt de nya tjänsteföreskrifterna, av personer som valts ut i uttagningsförfaranden som inletts och avslutats medan de tidigare bestämmelserna gällde.
115 Sökandena kan således inte med framgång hävda, för att visa att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna strider mot artikel 31.1 i tjänsteföreskrifterna, att de har placerats i en lägre lönegrad än vad som angavs i meddelandet om uttagningsprov eller att placeringen har skett enligt en tabell för omräkning av lönegrader som avviker från det vedertagna sambandet mellan den tidigare och den nya placeringen av tjänstemän i lönegrad.
116 Av detta följer att talan inte kan vinna bifall såvitt avser denna grund.
Huruvida artiklarna 5 och 7 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts
– Parternas argument
117 Sökandena anser att artikel 5.5 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts. Enligt denna bestämmelse skall samma villkor för rekrytering och befordran gälla för alla tjänstemän som tillhör samma tjänstegrupp. Medan de godkända sökandena i de omtvistade uttagningsproven som tillsattes som tjänstemän före den 1 maj 2004 placerades i den lönegrad och med den lön som angavs i meddelandena om uttagningsprov placerades sökandena med stöd av artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
118 Sökandena anser även att artikel 5.1 och artikel 5.4 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts, eftersom den ”automatiska” tillämpningen av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna har medfört att det inte har skett en ”omklassificering” av deras tjänster i förhållande till arbetsuppgifternas art och nivå för varje grundtjänst.
119 Genom artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna åsidosätts även artikel 5.3 i tjänsteföreskrifterna. Artikel 5.3 genomförs genom bilaga I A till tjänsteföreskrifterna, som avser sambandet mellan olika grundtjänster och karriärer, såtillvida att tillämpningen av artikel 12.3 har medfört att sökandenas tjänster har åsatts en klassificering son är lägre än vad som följer av de arbetsuppgifter som ingår i tjänsterna.
120 Sökandena anser slutligen att även principen att tjänsten skall motsvara lönegraden, som slås fast i artikel 7.1 i tjänsteföreskrifterna och vars syfte är att säkerställa likabehandling av tjänstemän, har åsidosatts.
121 Kommissionen har gjort invändningen att det inte är gemenskapslagstiftaren utan de institutioner som skall tillämpa tjänsteföreskrifterna som skall fastställa arbetsuppgifterna för varje grundtjänst och respektera tjänsternas likvärdighet när de beslutar om sina anställdas tjänsteplacering enligt artikel 5.4 i tjänsteföreskrifterna.
122 Sökandenas hänvisning till tabellen i bilaga I A till tjänsteföreskrifterna kan inte prövas, eftersom bilaga XIII.1 om grundtjänster under övergångsperioden ersätter bilaga I A under perioden den 1 maj 2004 till den 30 april 2006 enligt artikel 4 n i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
123 Kommissionen anser slutligen att artikel 5.1 endast är förklarande och i sig inte innebär någon skyldighet för institutionerna.
– Förstainstansrättens bedömning
124 Det följer av vad som anförts ovan, vad beträffar påståendet att likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen har åsidosatts, att det inte på goda grunder kan hävdas att artikel 5.5 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts genom att godkända sökande i de berörda uttagningsproven som rekryterades före den 1 maj 2004 placerades i den lönegrad som angavs i meddelandena om uttagningsprov medan sökandena placerades med tillämpning av de kriterier som anges i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
125 För de godkända sökandena i de berörda uttagningsproven som tillsattes före den 1 maj 2004 skall de gamla tjänsteföreskrifterna och de rekryteringsgrader som angavs i meddelandena om uttagningsprov tillämpas medan sökandena placerades i lönegrad enligt de nya bestämmelser som trädde i kraft den 1 maj 2004. I dessa bestämmelser ingår övergångsbestämmelserna i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
126 Sökandenas påstående att artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna strider mot artikel 5 i föreskrifterna är felaktigt. Gemenskapslagstiftaren har genom att anta artikel 12 angett hur tjänstemän som tillsätts under övergångsperioden skall placeras i lönegrad och har härvid utnyttjat sin befogenhet att ändra tjänsteföreskrifterna.
127 I artikel 12.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna föreskrivs att artikel 5.3 i tjänsteföreskrifterna, som avser vilka kvalifikationer som krävs för att kunna tillsättas på tjänsterna i det nya karriärsystemet, inte skall tillämpas på tjänstemän rekryterade från förteckningar över godkända sökande från uttagningsprov som offentliggjorts före den 1 maj 2004.
128 I artikel 4 n i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna föreskrivs att bilaga I A, med rubriken ”Grundtjänster i varje funktionsgrupp enligt artikel 5.3” och som innehåller en tabell som beskriver de nya grundtjänsterna och som det hänvisas till i artikel 5.4 i tjänsteföreskrifterna, under övergångsperioden skall ersättas med bilaga XIII.1. I sistnämnda bilaga anges de olika grundtjänsterna under övergångsperioden.
129 Undantagsbestämmelserna i artikel 12.3 och artikel 4 n i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna har således företräde framför de allmänna bestämmelserna i artikel 5 i tjänsteföreskrifterna i egenskap av lex specialis (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 juni 2003 i mål C‑444/00, Mayer Parry Recycling, REG 2003, s. I‑6163, punkt 57, och förstainstansrättens dom av de 14 juli 2005 i mål T‑371/03, Le Voci mot rådet, REGFP 2005, s. I‑A‑209 och s. II‑957, punkt 122).
130 Sökandena kan inte heller med framgång hävda att artikel 7.1 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts. I artikel 7.1 föreskrivs att tjänstemän skall tillsättas på en tjänst i en tjänstegrupp som motsvarar vederbörandes lönegrad.
131 Ovannämnda bestämmelse skall nämligen också förstås så att under övergångsperioden den 1 maj 2004 till den 30 april 2006 skall artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna och anslutande bestämmelser tillämpas.
132 Talan kan således inte vinna bifall såvitt avser denna grund.
133 Det följer av vad som anförts ovan att talan inte i något avseende kan vinna bifall såvitt avser påståendet att artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är rättsstridig.
Huruvida de allmänna principerna om god förvaltningssed, insyn, skydd för berättigade förväntningar, likabehandling, icke-diskriminering, likvärdighet mellan tjänst och lönegrad, god tro och omsorg har åsidosatts genom de angripna besluten
Parternas argument
134 Sökandena anser inledningsvis att de angripna besluten strider mot principen om god förvaltningssed och rätten till insyn, eftersom sökandena inte fick någon klar och tydlig information om vad den väsentliga ändringen avseende deras placering i lönegrad skulle medföra om de tillsattes efter den 1 maj 2004.
135 Ingen av de sökande hade officiellt informerats om i vilken lönegrad de skulle placeras enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna förrän efter den 1 maj 2004. Det hänvisas dessutom i de angripna besluten uttryckligen endast till artikel 31 i tjänsteföreskrifterna, till meddelandet om lediga tjänster och till meddelandet om uttagningsprov men inte till artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna.
136 Sökandena anser att den omständigheten att förordning nr 723/2004 offentliggjordes tre dagar innan den trädde i kraft och i de flesta fall efter att sökandena fått ett anställningserbjudande inte kan anses vara tillräckligt, eftersom den berörda texten, vilket kommissionen även har medgett, är komplicerad och svårbegriplig.
137 Om sökandena hade fått tydlig information i god tid om vad de nya bestämmelserna skulle betyda för deras placering i lönegrad om de rekryterades efter den 1 maj 2004 skulle de, åtminstone i vissa fall, ha försökt att bli rekryterade före den 1 maj 2004 eller rent av ha tackat nej till att tillsättas enligt de nya oförmånliga villkoren.
138 Sökandena har även hävdat att de angripna besluten har fattats i strid med principen om skydd för berättigade förväntningar. Vissa sökande hade, vid anställningssamtal före den 1 maj 2004, kontakt med ansvariga i administrationen som hade bekräftat för sökandena, ibland vid flera tillfällen, att placering i lönegrad skulle ske enligt vad som angetts i meddelandet om uttagningsprov. Sökandena har även hänvisat till texter och handlingar som offentliggjorts i Europeiska unionensofficiella tidning och på kommissionens hemsida samt till kallelser till det obligatoriska läkarbesöket och till ett administrativt samtal.
139 Sökandena kritiserar även tillsättningsmyndigheten för att ha åsidosatt icke-diskrimineringsprincipen genom att inte ha behandlat alla godkända sökande i ett uttagningsprov lika. Vissa godkända sökande i de berörda uttagningsproven rekryterades nämligen, av vissa skäl, före den 1 maj 2004 och andra inte.
140 Kommissionen har för övrigt åsidosatt principen om likvärdighet mellan tjänsten och lönegraden genom att inte ha gjort en utvärdering av sökandenas arbetsuppgifter och ansvar i förhållande till den lönegrad som de borde ha placerats i.
141 Det är följaktligen motiverat att fråga sig om tillsättningsmyndigheten verkligen har handlat i god tro och enligt omsorgsprincipen, eftersom tillsättningsmyndigheten själv kunde uppskatta de – oacceptabla – följderna av att godkända sökande i samma uttagningsprov tillsattes i olika lönegrader. De sökande förlitade sig på den placering i lönegrad som angavs i meddelandet om uttagningsprov och de informerades inte om den negativa inverkan som ändringarna i tjänsteföreskrifterna innebar för deras framtida placering om de rekryterades efter den 1 maj 2004.
142 Kommissionen har genmält att sökandena hade fått tillräcklig information. Förordning nr 723/2004 offentliggjordes innan de angripna besluten fattades eller rentav i vissa fall innan sökandena hade accepterat det anställningserbjudande som riktats till dem. Sökandena hade dessutom informerats om ändringarna i karriärsystemet i meddelandena om uttagningsprov eller i de skrivelser i vilka sökandena informerades om att giltighetstiden för förteckningarna över godkända sökande hade förlängts.
143 Institutionerna har inte heller, i motsättning till vad sökandena förefaller anse, en allmän skyldighet att informera sina framtida tjänstemän, innan de har tillsatts, om alla aspekter av deras rättsliga situation.
144 Sökandena informerades tydligt i anställningserbjudandena om att de skulle komma att placeras i lönegrad med tillämpning av artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. I dessa skrivelser hänvisades det även till en webbplats där ytterligare information fanns.
145 Kommissionen anser att sökandena på intet sätt har visat att administrationen har lämnat sökandena tydliga, ovillkorliga och samstämmiga försäkringar om att de skulle placeras i lönegrad med tillämpning av bestämmelserna i de gamla tjänsteföreskrifterna. Berättigade förväntningar kan för övrigt endast uppkomma från försäkringar som överensstämmer med tillämpliga bestämmelser. Artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är tvingande och lämnar inte administrationen något utrymme för skönsmässig bedömning. Eventuella löften från administrationen kan således inte ge sökandena en berättigad förväntan om att placeras i lönegrad i enlighet med de gamla tjänsteföreskrifterna.
146 Kommissionen anser slutligen att en institutions omsorgsplikt mot en person först inträder när vederbörande har utnämnts till tjänsteman.
Förstainstansrättens bedömning
147 Det framgår av handlingarna att det varken i meddelandena om uttagningsprov eller i de skrivelser i vilka sökandena informerades om att giltigheten av förteckningarna över godkända sökande förlängts påpekades att de nya bestämmelserna för placering i lönegrad vid rekrytering kunde innebära en sänkning av de rekryteringsgrader som angavs i meddelandena om uttagningsprov.
148 Det är först efter att de trätt i tjänst som provanställda tjänstemän som sökandena direkt informerades om nyordningen för placering i lönegrad i de nya tjänsteföreskrifterna och om motsvarande sänkning av deras rekryteringsgrad i förhållande till vad som angetts i meddelandena om uttagningsprov.
149 De flesta av de angripna besluten innehåller för övrigt inte någon hänvisning till artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna trots att sökandenas rekryteringsgrad har fastställts enligt denna övergångsbestämmelse, vars karaktär av lex specialis i förhållande till artikel 31 i tjänsteföreskrifterna även har framhållits av kommissionen.
150 Även om den omständigheten att det har lämnats bristande förhandsinformation kan vara ett verksamt argument för att gemenskapen skall ådra sig ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar gentemot de berörda medför omständigheten emellertid inte att de angripna besluten är rättsstridiga.
151 Det är nämligen fast rättspraxis att gemenskapsdomstolen skall bedöma en angripen rättsakts lagenlighet utifrån de faktiska och rättsliga förhållanden som förelåg vid den tidpunkt då rättsakten antogs (dom av den 17 maj 2001 i mål C‑449/98 P, IECC mot kommissionen, REG 2001, s. I‑3875, punkt 87, och av förstainstansrättens dom av den 25 maj 2004 i mål T‑69/03, W mot parlamentet, REGFP 2004, s. IA-153 och s. II‑687, punkt 28).
152 Eftersom kommissionen fattade samtliga angripna beslut med verkan tidigast från den 1 maj 2004 kunde kommissionen endast placera sökandena i lönegrad i de angripna besluten enligt de tvingande bestämmelserna i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. Det har inte visats att ovannämnda artikel är rättsstridig.
153 De fel som sökandena anser att kommissionen har begått under rekryteringsförfarandet, även om det antas att de står i strid med de principer som sökandena har anfört, har hur som helst inte en sådan karaktär att de har den minsta betydelse för bedömningen av huruvida den placering i lönegrad som sökandena har ifrågasatt är rättsenlig.
154 Den omständigheten att kommissionen, i strid med icke-diskrimineringsprincipen, kan ha rekryterat vissa godkända sökande med förtur före den 1 maj 2004 saknar betydelse för bedömningen av huruvida de angripna besluten är rättsenliga.
155 Även om vissa rekryteringar har skett med förtur skall principen om att alla tjänstemän skall behandlas lika vara förenlig med legalitetsprincipen. Enligt legalitetsprincipen får ingen till stöd för egen sak åberopa en rättsstridighet som skett till förmån för någon annan (dom av den 4 juli 1985 i mål T‑134/84, Williams mot revisionsrätten, REG 1985, s. 2225, punkt 14).
156 Av detta följer att talan inte kan bifallas såvitt avser denna grund.
157 Det framgår av en samlad bedömning av vad som anförts ovan att talan i sin helhet skall ogillas. Det är följaktligen inte nödvändigt att pröva sökandenas yrkanden om att förstainstansrätten skall återställa sökandenas karriärer och om att dröjsmålsränta skall utgå för förfallen lön, vilket hade kunnat bli följden av en dom i vilken de angripna besluten ogiltigförklarades.
Rättegångskostnader
158 Enligt artikel 87.2 första stycket i förstainstansrättens rättegångsregler skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.
159 Enligt artikel 88 i samma rättegångsregler skall institutionerna bära sina kostnader i tvister mellan Europeiska gemenskaperna och deras anställda.
160 Enligt artikel 87.3 första stycket i rättegångsreglerna kan rätten besluta att kostnaderna skall delas om särskilda omständigheter motiverar det.
161 Mot bakgrund av vad som anförts ovan, anser förstainstansrätten att kommissionen inte klart och tydligt har informerat sökandena om vilken konkret påverkan på deras individuella situation som följde av det förslag till ändring av tjänsteföreskrifterna som kommissionen själv utarbetat.
162 Eftersom sökandena var osäkra med avseende på sin placering i lönegrad ända fram till dess att de delgavs de angripna besluten kunde sökandena anse att de hade grund för att bestrida placeringen i lönegrad vid gemenskapsdomstolen.
163 Detta förfarande har således delvis förorsakats av kommissionens agerande. Det är förståeligt att kommissionen på grund av bristande information kan ha gett upphov till tvivel hos sökandena i frågan huruvida deras placering i rekryteringsgrad var rättsenlig till följd av ett rekryteringsförfarande som innefattade en oklarhet vad beträffar ett väsentligt anställningsvillkor.
164 Ovannämnda förhållanden utgör en särskild omständighet som motiverar att kostnaderna för förfarandet delas mellan kommissionen och sökandena (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 juni 1967 i mål 26/66, Hoogovens och Staalfabrieken mot Höga myndigheten, REG 1967, s. 149, på s. 166, och av den 11 juli 1968 i mål 26/67, Danvin mot kommissionen, REG 1968, s. 463, på s. 474).
165 Förstainstansrätten finner att det är en rimlig bedömning av omständigheterna i målet att kommissionen skall ersätta hälften av sökandenas rättegångskostnader.
166 Enligt artikel 87.4 i rättegångsreglerna skall institutioner som har intervenerat i ett mål bära sina rättegångskostnader.
167 Av detta följer att rådet skall bära sin rättegångskostnad.
Mot denna bakgrund beslutar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (fjärde avdelningen i utökad sammansättning)
följande:
1) Talan ogillas.
2) Kommissionen skall bära sin rättegångskostnad och ersätta hälften av sökandenas rättegångskostnader.
3) Sökandena skall bära hälften av sina rättegångskostnader.
4) Rådet skall bära sin rättegångskostnad.
Legal | Wiszniewska-Białecka | Vadapalas |
Avkunnad vid offentlig förhandling i Luxemburg den 11 juli 2007
Justitiesekreterare | | Ordförande |