Målen T‑219/09 och T‑326/09

Gabriele Albertini m.fl. och
Brendan Donnelly

mot

Europaparlamentet

”Talan om ogiltigförklaring – Systemet för tilläggspension för Europaparlamentets ledamöter – Ändring av systemet för tilläggspension – Rättsakt med allmän giltighet – Villkoret personligen berörd ej uppfyllt – Avvisning”

Sammanfattning av beslutet

1.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Möjlighet att grunda en talan som väckts innan Lissabonfördraget trädde i kraft på artikel 263 fjärde stycket FEUF – Föreligger inte

(Artikel 230 fjärde och femte styckena EG; artikel 263 fjärde stycket FEUF)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Europaparlamentets beslut om ändring av lagstiftningen om systemet för tilläggspension för Europaparlamentets ledamöter – Talan väckt av en ledamot – Villkoret personligen berörd ej uppfyllt – Avvisning

(Artikel 230 fjärde stycket EG)

3.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Tolkning contra legem av villkoret avseende kravet på att vara personligen berörd – Otillåtet

(Artikel 230 fjärde stycket EG)

1.      Frågan huruvida en talan kan tas upp till sakprövning ska bedömas utifrån de regler som var i kraft vid tidpunkten då talan väcktes. De omständigheter som grundar talerätt ska vidare föreligga vid tidpunkten då talan väcktes, det vill säga tidpunkten då ansökan ingavs. Frågan huruvida en talan som väcktes innan FEUF trädde i kraft, den 1 december 2009, kan tas upp till sakprövning ska således avgöras med utgångspunkt i artikel 230 EG och inte prövas enligt artikel 263 FEUF.

(se punkt 39)

2.      För att en fysisk eller juridisk person ska anses beröras personligen av en rättsakt med allmän giltighet, krävs att rättsakten angår personen på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för denne eller på grund av en faktisk situation som särskiljer denne från alla andra personer.

Den omständigheten att Europaparlamentets beslut av den 1 april 2009, om ändring av bestämmelserna om systemet för (frivillig) tilläggspension vilka återfinns i bilaga VIII till bestämmelserna om kostnadsersättningar och andra ersättningar till Europaparlamentets ledamöter, påverkar de rättigheter som sökandena i framtiden kan göra gällande med stöd av sin anslutning till tilläggspensionsfonden är inte av sådan beskaffenhet att sökandena därigenom särskiljs, i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG, från alla andra aktörer, eftersom de befinner sig i en objektivt bestämd situation som är jämförbar med den som gäller för varje annan parlamentsledamot som är ansluten till denna pensionsfond.

Den omständigheten att en gemenskapsinstitution enligt specifika bestämmelser har en skyldighet att beakta konsekvenserna av en rättsakt som den har för avsikt att anta i förhållande till vissa enskilda personers situation kan visserligen leda till att dessa personer särskiljs från andra aktörer. Vid tidpunkten då den angripna rättsakten antogs förelåg emellertid inte någon unionsrättslig bestämmelse enligt vilken presidiet var skyldigt att beakta sökandenas särskilda situation.

(se punkterna 45, 46, 48 och 49)

3.      Inom fördragets system för kontroll av rättsakters lagenlighet har en fysisk eller juridisk person endast rätt att föra talan om giltigheten av en förordning när den berör denne, inte bara direkt utan också personligen. Även om det sistnämnda villkoret ska tolkas mot bakgrund av rätten till ett effektivt domstolsskydd och med beaktande av de omständigheter som kan särskilja en sökande, kan en sådan tolkning emellertid inte medföra att detta villkor, vilket uttryckligen föreskrivits i fördraget, inte tillämpas utan att gemenskapsdomstolarna därmed överskrider gränserna för sin behörighet enligt fördraget.

Tillämpningen av principerna om god rättskipning och processekonomi kan inte heller medföra att en talan som bland annat inte uppfyller villkoren i artikel 230 fjärde stycket EG ska kunna tas upp till sakprövning, vid äventyr av att den behörighet unionsdomstolarna tillerkänns enligt fördraget överträds. Ingen av dessa principer kan nämligen rättfärdiga en överträdelse av den behörighet dessa domstolar har tillerkänts enligt fördraget.

(se punkterna 52 och 54)