Förenade målen T‑426/10–T‑429/10 och T‑438/12–T‑441/12

(publicering i utdrag)

Moreda-Riviere Trefilerías, SA m.fl.

mot

Europeiska kommissionen

”Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Den europeiska marknaden för stål för spännarmering – Fastställande av priser, uppdelning av marknaden och utbyte av känsliga affärsuppgifter – Beslut genom vilket en överträdelse av artikel 101 FEUF konstateras – Ekonomisk enhet – Direkt deltagande i överträdelsen – Moderbolagens härledda ansvar – Företagsöverlåtelse – Komplex överträdelse – En enda, fortlöpande överträdelse – 2006 års riktlinjer för beräkning av böter – Förbudet mot retroaktiv verkan och principen inget straff utan lag – Förmildrande omständigheter – Betalningsförmåga – Rätten till försvar – Motiveringsskyldighet – Begäran om att det ska göras en ny bedömning – Någon förändring av de faktiska omständigheterna föreligger inte – Avslagsskrivelse – Avvisning”

Sammanfattning – Tribunalens dom (sjätte avdelningen) av den 2 juni 2016

Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Akter som har bindande rättsverkningar – Beslut av generaldirektören för kommissionens konkurrensdirektorat angående en begäran om att det ska göras en ny bedömning av betalningsförmågan hos företag som påförts böter till följd av överträdelser av konkurrensreglerna – Begäran har getts in efter det att kommissionen meddelat sitt beslut – Nya och väsentliga omständigheter föreligger inte – Avvisning

(Artikel 263 FEUF; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)

När företag som påförts böter till följd av överträdelser av konkurrensreglerna ger in en begäran om nedsättning av bötesbeloppet med hänvisning till att deras betalningsförmåga ska beaktas, i den mening som avses i punkt 35 i riktlinjerna för beräkning av böter som påförs enligt artikel 23.2 a i förordning nr 1/2003, får kommissionen inte anföra att endast en försämring av ett företags ekonomiska situation kan motivera en begäran om en ny bedömning av betalningsförmågan. Ett företag har dock inte rätt att begära att kommissionen ska ompröva sin tidigare ståndpunkt om den enda skillnaden i förhållande till de faktiska omständigheterna vid tidpunkten för bedömningen av betalningsförmågan är att företagets ekonomiska situation har förbättrats. I ett sådant fall utgör kommissionens avslag på denna begäran om omprövning följaktligen ingen akt mot vilken talan kan väckas.

När administrationen ska pröva en begäran om omprövning av ett tidigare beslut finns det således anledning att skilja mellan frågan om prövning av den faktiska och rättsliga situation som den berörda personen befinner sig i och frågan om omprövning av det tidigare beslutet. Det är endast om administrationen efter undersökning av personens situation konstaterar att denna situation, i faktiskt eller rättsligt hänseende, väsentligt har ändrats som den är skyldig att företa en omprövning av sitt beslut. Om de faktiska eller rättsliga omständigheterna inte väsentligt har ändrats, kan administrationen däremot inte vara skyldig att företa en omprövning av sina beslut. Det ställningstagande som administrationen grundar sig på för att avslå en begäran om omprövning som framställts under sådana omständigheter framstår inte som ett beslut. En talan som väcks mot ett sådant ställningstagande ska således avvisas, eftersom det riktas mot en akt mot vilken talan inte kan väckas. Administrationens bedömning att den berörda personen inte har anfört någon ny omständighet och inte har visat att den faktiska och rättsliga situation som vederbörande befinner sig i väsentligt har ändrats, kan emellertid bli föremål för unionsdomstolens prövning.

(se punkterna 556 och 557)