Talan väckt den 11 september 2015 – Coveris Rigid (Auneau) France mot kommissionen

(Mål T-531/15)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Coveris Rigid (Auneau) France (Auneau, Frankrike) (ombud: advokaterna H. Meyer-Lindemann, C. Graf York von Wartenburg och L. Titze)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara artikel 1.5 i kommissionens beslut av den 24 juni 2015, nr C(2015) 4336 final (ärende AT.39563 – Livsmedelsförpackningar för detaljhandeln) i den utsträckning som kommissionen där slår fast att sökanden överträtt artikel 101 FEUF genom att under den period som anges i artikel 1.5 d i kommissionens beslut ha deltagit i en enda, fortlöpande överträdelse, som bestod av flera separata överträdelser, inom sektorn för skumplastbrickor som används i livsmedelsförpackningar för detaljhandeln, som omfattade Frankrike, och

ogiltigförklara artikel 2.5 i kommissionens beslut av den 24 juni 2015, nr C(2015) 4336 final (ärende AT.39563 – Livsmedelsförpackningar för detaljhandeln) i den utsträckning som kommissionen där ålagt sökandena böter på 4 756 000 euro, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden(a) @@ grunder.

Första grunden: Sökandena gör gällande att kommissionen har gjort en felaktig tillämpning av principen om personligt ansvar när den höll Coveris ansvarigt för ett påstått deltagande i en enda, fortlöpande överträdelse inom sektorn för skumplastbrickor som används i livsmedelsförpackningar för detaljhandeln, som omfattade Frankrike. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta ärende fanns det skäl att göra en helhetsbedömning av de två delarna av företagsledningens uppköp av företaget ONO Packaging, alternativt att tillämpa principen om ekonomisk kontinuitet med avseende på förvärvet av tillgångarna, som var en del av den transaktionen. Om så hade skett, skulle Cover inte kunna hållas ansvarigt för den påstådda överträdelsen.

Andra grunden: Sökandena gör gällande att kommissionen har åsidosatt principen om likabehandling genom att göra åtskillnad mellan förvärvet av tillgångarna, som var en del av företagsledningens uppköp av företaget ONO Packaging, och förvärvet av andelarna i företaget, som likaså var en del av denna transaktion, och genom att på grund härav dela upp ansvaret mellan juridiska personer (det vill säga Coveris och ONO Packaging Portugal SA) som tillhör skilda företag, när den bestämde vem som skulle anses ansvarig för påstådda överträdelser som begåtts av ett och samma företag som bestod intakt även efter företagsledningens uppköp.

____________