Talan väckt den 4 juli 2008 - Tyskland mot kommissionen
(Mål T-265/08)
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Förbundsrepubliken Tyskland (ombud: M. Lumma och advokaten U. Karpestein)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 1690 slutlig av den 30 april 2008 om nedsättning av det stöd som Europeiska fonden för regional utveckling (ERUF) beviljat för ett operativt program i mål 1-regionen delstaten Thüringen i Förbundsrepubliken Tyskland för åren 1994 till 1999 och
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Genom det överklagade beslutet har kommissionen satt ned det finansiella stödet som beviljats från ERUF för det operativa programmet i mål 1-regionen delstaten Thüringen i Förbundsrepubliken Tyskland (1994-1999).
Till stöd för sin talan har sökanden anfört fyra grunder.
För det första anser sökanden att kommissionen har gjort en felaktig bedömning av viktiga delar av sakomständigheterna i samband med tyngdpunkten 2.1 i det berörda operativa programmet (åtgärder till stöd för små och medelstora företag: stöd till produktiva investeringar).
För det andra gör sökanden gällande ett åsidosättande av artikel 24.2 i förordning (EEG) nr 4253/88(
1) eftersom det inte föreligger några oegentligheter i den mening som avses med den bestämmelsen. I detta sammanhang gör sökanden särskilt gällande att denna bestämmelse inte ger kommissionen rätt att vidta finansiella korrekturåtgärder för fel i förvaltningen eller förment otillräckliga förvaltnings- och kontrollstrukturer.
Sökanden gör vidare gällande att kommissionen enligt förordning nr 4253/88 inte har rätt att vidta extrapolerande finansiella korrekturåtgärder, eftersom artikel 24 i förordningen avser konkreta fall och fastställbara belopp och inte avser hypotetiska slutsatser som kopplar ett avslöjat fel förvaltningen till systematiska brister i förvaltningen.
Till sist gör sökanden gällande att även om man utgår från att extrapolerade finansiella korrekturåtgärder skulle vara tillåtna, har artikel 23 och 24 i förordning nr 4253/88 likväl åsidosatts, eftersom beräkningarna vid extrapoleringen är felaktiga. I detta avseende gör sökanden gällande att kommissionen inte hade rätt att genomföra en extrapolering på grundval av en analys av bristerna som genomförts av europeiska gemenskapernas revisionsrätt, att kommissionen hade n del av ansvaret för dess egna klagomål och att de extrapolerande beräkningarna som ligger till grund för ansökan strider mot proportionalitetsprincipen.
____________1 - Rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om samordningen av de olika strukturfondernas verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter (EGT L 374, s. 1.