PERSONALDOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 29 september 2009 (*)
”Personalmål – Kontraktsanställda – Rekrytering – Urvalsförfarande CAST 27/Relex – Införande i databasen – Neutralisering av provfrågor – Prov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter – Likabehandling”
I de förenade målen F‑20/08, F‑34/08 och F‑75/08,
angående talan enligt artiklarna 236 EG och 152 EA, som väckts av
Jorge Aparicio, Antiguo Cuscatlan (El Salvador), och 18 andra kontraktsanställda vid Europeiska gemenskapernas kommission, vilkas namn förtecknas i punkterna 1–18 i bilagan till denna dom, företrädda av advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och É. Marchal,
sökande i mål F‑20/08,
Anne Simon, Nouakchott (Mauretanien), kontraktsanställd vid Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.‑N. Louis och É. Marchal,
sökande i mål F‑34/08,
Jorge Aparicio, Antiguo Cuscatlan (El Salvador), och 46 andra kontraktsanställda vid Europeiska gemenskapernas kommission, vilkas namn förtecknas i bilagan till denna dom, företrädda av advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och É. Marchal,
sökande i mål F‑75/08,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av J. Currall och B. Eggers, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen),
sammansatt av ordföranden H. Kanninen samt domarna I. Boruta och S. Van Raepenbusch (referent),
justitiesekreterare: assistenten S. Cidéron,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 12 mars 2009,
följande
Dom
1 Genom ansökningar som inkom till personaldomstolens kansli med e-post
– den 19 februari 2008 (originalet inkom den 27 februari 2008) i mål F‑20/08, Aparicio m.fl. mot kommissionen,
– den 11 mars 2008 (originalet inkom den 12 mars 2008) i mål F‑34/08, Simon mot kommissionen, och
– den 1 september 2008 (originalet inkom den 8 september 2008) i mål F‑75/08, Aparicio m.fl. mot kommissionen,
har sökandena väckt talan om ogiltigförklaring av besluten av Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal (nedan kallad EPSO) av den 25 oktober 2007 om att inte föra in dem i förteckningen över godkända sökande eller i databasen inom ramen för rekryteringsförfarande CAST 27/Relex.
2 Sökandena i mål F‑20/08 och sökanden i mål F‑34/08 har även väckt gemensam talan i mål F‑75/08 tillsammans med ytterligare 26 sökande (nedan kallade de övriga sökandena i mål F‑75/08).
Tillämpliga bestämmelser
3 Artikel 82 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade anställningsvillkoren för övriga anställda) har följande lydelse:
”...
2. Personer som skall anställas som kontraktsanställda skall uppfylla följande
villkor:
a) I tjänstegrupp I, fullgjord obligatorisk skolgång.
b) I tjänstegrupperna II och III krävs
i) intyg om högre utbildning, eller
ii) intyg om sekundärutbildning som ger tillträde till högre utbildning och lämplig yrkeserfarenhet på minst tre år, eller
iii) om det ligger i tjänstens intresse, motsvarande yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet.
c) I tjänstegrupp IV
i) intyg om en utbildningsnivå som motsvarar minst tre års avslutade universitetsstudier, eller
ii) om det ligger i tjänstens intresse, yrkesutbildning på motsvarande nivå.
...
5. [EPSO] skall på en institutions begäran bistå institutionen vid rekryteringen av kontraktsanställda, särskilt genom att utforma proven och anordna uttagningsförfarandena. [EPSO] skall se till att uttagningsförfarandena för kontraktsanställda handhas på ett öppet sätt.
6. Varje institution skall vid behov anta allmänna bestämmelser om förfaranden för rekrytering av kontraktsanställda i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna [för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna].”
4 Artikel 5 i de allmänna genomförandebestämmelserna av den 7 april 2004 om förfarandet vid anställning och användning av kontraktsanställda vid Europeiska gemenskapernas kommission (Informations administratives nr 49‑2004, av den 1 juni 2004, nedan kallade genomförandebestämmelserna) har följande lydelse:
”1. Urvalsförfarandet avseende [kontraktsanställda enligt artikel 3a i anställningsvillkoren för övriga anställda] ska bestå av följande steg:
a) Offentlig infordran av intresseanmälningar, i vilken det anges vilken allmän kompetens och vilka nödvändiga kvalifikationer som minst krävs för att få delta i proven samt preciseras att den urvalskommitté som avses i led e, beroende på antalet inkomna ansökningar, får tillämpa striktare krav inom ramen för de offentliggjorda urvalskriterierna.
b) Sökandena ska föras in i den elektroniska databas som har skapats för detta ändamål.
c) [Den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal] ska, efter samråd med de berörda avdelningarna eller kontoren, fastställa vilka särskilda kompetensinriktningar och kvalifikationer som krävs.
d) De sökande som uppfyller kraven på inriktningar och kvalifikationer enligt led c ska genomgå prov som är inriktade på deras allmänna förmåga, framför allt när det gäller logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter samt språkkunskaper. De sökande som klarar proven ska föras in i databasen och deras ansökningar ska behållas där under två år.
...
2. ... De prov som avses ovan i punkt 1 d ska anordnas av EPSO eller på EPSO:s ansvar.
3. Sökandena ska underrättas om resultaten av de förfaranden som avses ovan i punkt 1 d–h.”
5 Artikel 3.2 i Europaparlamentets, rådets, kommissionens, domstolens, revisionsrättens, Ekonomiska och sociala kommitténs, Regionkommitténs och EU-ombudsmannens beslut 2002/620/EG av den 25 juli 2002 om upprättande av EPSO (EGT L 197, s. 53) har följande lydelse:
”Byrån får bistå institutioner, organ, kontor och byråer som upprättats genom fördragen eller på grundval av dessa, när det gäller anordnande av interna uttagningsprov och urval av övriga anställda.”
Bakgrund till målet
6 Sökandena är inom ramen för olika anställningskontrakt anställda vid kommissionens delegationer i tredjeländer.
7 I ett meddelande av den 19 februari 2007 informerade direktören för tjänsten för yttre representation vid generaldirektorat (GD) Yttre förbindelser delegationscheferna om att EPSO år 2007 skulle anordna prov för de kontraktsanställda (nedan kallat meddelandet från tjänsten för yttre representation). I meddelandet angavs att endast de som klarade proven skulle kunna fortsätta som kontraktsanställda. Proven skulle bestå av tre delar: ett prov som avsåg logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter, ett annat prov som avsåg kunskaperna om Europeiska unionen och slutligen ett kompetensprov. Meddelandet från tjänsten för yttre representation hade följande lydelse:
”Samtliga sökande från delegationerna [för yttre förbindelser]/tjänsten för yttre representation i tjänstegrupperna III och IV ska genomgå följande prov: prov som avser logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter, kunskaper om Europeiska unionen och kompetensprov. Proven kommer endast att anordnas på spanska, tyska, engelska och franska och sökandena får inte välja sitt huvudspråk som språk för proven …
...
Proven är inte av utslagningskaraktär (såsom uttagningsproven för att bli EU‑tjänsteman). De ska snarare ses som prov som visar om man innehar nödvändiga kvalifikationer: förmåga att arbeta på ett annat gemenskapsspråk, kunskap om EU:s institutioner och deras arbete samt särskild kompetens inom verksamhetsområdet för delegationerna [för yttre förbindelser]/tjänsten för yttre representation.”
8 Den 28 mars 2007 offentliggjorde EPSO på sin webbplats en infordran av intresseanmälningar, EPSO/CAST/EU/27/07 (nedan kallad infordran av intresseanmälningar), i syfte att upprätta en databas över sökande som kunde komma att rekryteras som kontraktsanställda. Databasen var avsedd att användas av EU:s institutioner och byråer samt kommissionens delegationer i tredjeländer. I infordran av intresseanmälningar angavs bland annat följande:
”De sökande som uppfyller villkoren i den här infordran av intresseanmälningar kommer att inbjudas att i slutet av våren/början av sommaren 2007 delta i prov för att utvärdera deras allmänna kompetens och särskilt deras förmåga till logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter samt deras kunskaper om Europeiska unionen. Sökandena kommer att göra proven på sitt andra språk och kommer således att visa sina kunskaper i tyska, engelska eller franska.
...
De sökande som klarar samtliga prov kommer att föras in i en databas som kommer att ställas till institutionernas och byråernas förfogande i samband med rekrytering.”
9 Den 20 april 2007 sände kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser en skrivelse till de anställda vid delegationerna i vilken det angavs bland annat följande:
”Proven är inte ett uttagningsprov – det finns ingen gräns för antalet sökande som kan godkännas [–] i den mening att de inte är utslagningsprov på samma sätt som ett uttagningsprov.
Stor vikt kommer att läggas vid kompetensprovet, eftersom detta är den viktigaste aspekten för arbetet vid en delegation. Kommissionen förväntar sig emellertid också att de kontraktsanställda ska visa att de har kunskaper om EU:s institutioner och förmåga att arbeta på ett annat gemenskapsspråk … i enlighet med kraven i personalbestämmelserna (anställningsvillkoren för övriga anställda). Även dessa aspekter ingår således i de prov som kommer att anordnas av EPSO.”
10 Den 25 maj 2007 offentliggjorde EPSO på sin webbplats allmänna uppgifter om utformningen och bedömningen av proven. Där angavs bland annat följande:
”För att föras in i den slutliga databasen måste alla sökande ha klarat en rad prov som visar deras
– förmåga att tänka logiskt … och tolka sifferuppgifter …,
– kunskaper om Europeiska unionen …,
– särskilda kunskaper (inom det intresseområde som sökanden angett i sin ansökan).”
11 I de allmänna uppgifterna om utformningen och bedömningen av proven angavs även följande:
”Resultaten av proven kommer att räknas samman. Respektive prov har följande relativa vikt:
i) Logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter 30 % av det totala poängtalet.
ii) Kunskaper om EU 20 % av det totala poängtalet.
iii) Särskilda kunskaper 50 % av det totala poängtalet.”
12 I de allmänna uppgifterna om utformningen och bedömningen av proven angavs slutligen, för tjänstegrupp IV, att ”trösklarna för godkännande” för att föras in i databasen var följande:
– Minimikrav för provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter: 50 %.
– Minimikrav för provet avseende särskilda kunskaper: 55 %.
– Det sammanräknade resultatet av samtliga prov: 60 %.
13 Samtliga sökande i de förevarande målen lämnade in en ansökan om att få delta i urvalsförfarandet med inriktning på ”yttre förbindelser” (nedan kallat CAST 27/RELEX).
14 De prov som angetts i infordran av intresseanmälningar genomfördes den 13 juli 2007.
15 Var och en av sökandena i de förevarande målen erhöll den 25 oktober 2007 ett beslut om att de inte hade godkänts på grund av att de i provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter hade erhållit ett lägre poängtal än det minimum som krävdes (nedan kallade de angripna rättsakterna).
16 EPSO beslutade att neutralisera frågorna nr 31 och 46 i provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter. Parterna är eniga om att neutraliseringen inte har påverkat sökandenas resultat.
17 Sökandena i målen F‑20/08 och F‑34/08 vände sig till EPSO mellan den 30 oktober och den 25 november 2007 och begärde att denna skulle ompröva deras resultat med motiveringen att vissa frågor i provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter var olämpliga.
18 EPSO avslog mellan den 9 november 2007 och den 22 januari 2008 ansökningarna från sökandena i målen F‑20/08 och F‑34/08.
19 Den 25 januari 2008 lämnade sökandena i målen F‑20/08 och F‑34/08 in ”kompletterande klagomål”, medan de övriga sökandena i mål F‑75/08 lämnade in liknande klagomål mot respektive angripen rättsakt som berörde dem.
20 Sökandena i mål F‑20/08 väckte talan vid personaldomstolen den 19 februari 2008. Sökanden i mål F‑34/08 väckte talan den 11 mars 2008.
21 Den 20 maj 2008 avslog den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal samtliga dessa klagomål liksom de ”kompletterande klagomål” som ingetts den 25 januari 2008. Den 1 september 2008 väckte sökandena i målen F‑20/08 och F‑34/08 tillsammans med de övriga sökandena i mål F‑75/08 en andra talan, när det gäller de förstnämnda, och en första talan, när det gäller de sistnämnda, mot de angripna rättsakterna. Denna ansökan registrerades under målnummer F‑75/08.
Parternas yrkanden och förfarandet
22 Sökandena i de förenade målen F‑20/08, F‑34/08 och F‑75/08 har yrkat att personaldomstolen ska
– ogiltigförklara de angripna rättsakterna, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
23 I mål F‑75/08 har sökandena även, genom sitt första yrkande, yrkat att personaldomstolen ska förklara att artikel 5.1 d i genomförandebestämmelserna är rättsstridig.
24 Kommissionen har i målen F‑20/08 och F‑34/08 yrkat att personaldomstolen ska
– avvisa talan eller, i andra hand, ogilla den, och
– förplikta sökandena att ersätta rättegångskostnaderna.
25 Kommissionen har i mål F‑75/08 yrkat att personaldomstolen ska
– ogilla talan, och
– förplikta sökandena att ersätta rättegångskostnaderna.
26 Ordföranden på personaldomstolens tredje avdelning beslutade den 1 juli 2008 i enlighet med artikel 46.1 i rättegångsreglerna att förena målen F‑20/08 och F‑34/08 vad gäller det skriftliga och muntliga förfarandet samt det slutliga avgörandet.
27 Ordföranden på personaldomstolens andra avdelning beslutade den 3 februari 2009 i enlighet med artikel 46.1 i rättegångsreglerna att förena, å ena sidan, de förenade målen F‑20/08 och F‑34/08 och, å andra sidan, mål F‑75/08 vad gäller det muntliga förfarandet och det slutliga avgörandet.
Rättslig bedömning
1. Det första yrkandet i mål F‑75/08
28 Genom sitt första yrkande i mål F‑75/08 har sökandena begärt att personaldomstolen ska förklara att artikel 5.1 d i genomförandebestämmelserna är rättsstridig. Även om gemenskapsdomstolen, när det gäller ett yrkande om ogiltigförklaring av en enskild rättsakt som går sökanden emot, faktiskt är behörig att slå fast att en bestämmelse med allmän giltighet på vilken den angripna rättsakten grundar sig är rättsstridig, är personaldomstolen inte behörig att ta ställning till sådana frågor i sina domar (personaldomstolens dom av den 4 juni 2009 i de förenade målen F‑134/07 och F‑8/08, Adjemian m.fl. mot kommissionen, REGP 2009, s. I‑0000, punkt 38).
2. Upptagande till sakprövning
29 Kommissionen anser att de åtgärder som sökandena i målen F‑20/08 och F‑34/08 vidtog mellan den 30 oktober och den 25 november 2007 helt enkelt innebar ansökningar om omprövning. De så kallade ”kompletterande klagomålen” av den 25 januari 2008 bör således betraktas som de första klagomål som ingavs av nämnda sökande. De sistnämnda väckte talan vid personaldomstolen den 19 februari 2008 i mål F‑20/08 respektive den 11 mars 2008 i mål F‑34/08 utan att invänta svar på sina klagomål från den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal. Svar från denna myndighet erhölls först den 20 maj 2008. Talan i dessa mål har således väckts för tidigt och kan inte tas upp till sakprövning.
30 Kommissionen har i sina inlagor även angett att talan i mål F‑75/08 ska avvisas på grund av litispendens, eftersom den har väckts av sökandena i målen F‑20/08 och F‑34/08, vilka i dessa mål redan hade yrkat på ogiltigförklaring av samma angripna rättsakter på samma grunder. Kommissionen avstod vid förhandlingen emellertid från denna invändning, eftersom avvisning av talan på grund av litispendens inte är tillämplig när den första talan inte kan tas upp till sakprövning.
31 Kommissionen har slutligen gjort gällande att 34 av sökandena i mål F‑75/08 inte längre har något intresse av talan, eftersom de, efter att ha klarat ett urvalsprov som anordnades 2008 medan de ännu var kontraktsanställda, har förts in i den databas som ställs till institutionernas och gemenskapsbyråernas förfogande i samband med rekrytering.
32 Av rättspraxis följer emellertid att gemenskapsdomstolen mot bakgrund av omständigheterna i målet har rätt att bedöma om kravet på en god rättskipning motiverar att talan ogillas, utan att den invändning om rättegångshinder som svaranden har framställt först prövas (domstolens dom av den 26 februari 2002 i mål C‑23/00 P, rådet mot Boehringer, REG 2002, s. I‑1873, punkterna 51 och 52, förstainstansrättens dom av den 30 mars 2006 i mål T‑367/03, Yedaş Tarim ve Otomotiv Sanayi ve Ticaret mot rådet och kommissionen, REG 2006, s. II‑873, punkt 30, och personaldomstolens dom av den 8 april 2008 i mål F‑134/06, Bordini mot kommissionen, REGP 2008, s. I‑0000, punkt 56, samt domen i det ovannämnda målet Adjemian m.fl. mot kommissionen, punkt 37). Under förevarande omständigheter anser personaldomstolen att det finns anledning att först pröva målen i sak innan den vid behov prövar invändningarna om rättegångshinder.
3. Prövning i sak
33 Sökandena har anfört samma argument till stöd för talan i samtliga tre mål. Med beaktande av utvecklingen av argumenten i deras ansökningar kan det egentligen anses att de har åberopat tre grunder. Den första grunden avser åsidosättande av artikel 82.5 i anställningsvillkoren för övriga anställda, genomförandebestämmelserna, infordran av intresseanmälningar och en princip som innebär att urvalsförfarandena bör säkerställa rekrytering av de mest kompetenta personerna. Som andra grund har sökandena gjort gällande att likabehandlingsprincipen har åsidosatts. Den tredje grunden avser artikel 1d i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och motiveringsskyldigheten.
Den första grunden: åsidosättande av artikel 82.5 i anställningsvillkoren för övriga anställda, genomförandebestämmelserna, infordran av intresseanmälningar och principen att uttagningsförfarandena bör säkerställa rekrytering av de mest kompetenta tjänstemännen
Parternas argument
34 Sökandena har påpekat att syftet med CAST 27/RELEX, enligt meddelandet från tjänsten för yttre representation samt skrivelsen från kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser, var att testa kunskaperna om Europeiska unionen, de särskilda kunskaper som behövs för att inneha en tjänst vid en delegation och förmågan att arbeta på ett annat gemenskapsspråk. I meddelandet från tjänsten för yttre representation nämndes inte att det skulle anordnas ett utslagningsprov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter.
35 Sökandena har av detta dragit slutsatsen att provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter var oförenligt med kommissionens avsikt med urvalsförfarandet. Provets utslagningskaraktär gjorde det desto mer oförenligt.
36 Sökandena anser vidare att det enligt artikel 5.1 d i genomförandebestämmelserna inte krävs att alla sökande till ett prov ska genomgå ett utslagningsprov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter. I förevarande fall fastställdes det godtyckligt att provet skulle vara ett utslagningsprov. För det första gällde inget sådant krav i fråga om provet avseende kunskaper om Europeiska unionen. För det andra är det oförklarligt att personer som redan är anställda vid kommissionen och redan har genomgått ett prov som visat deras allmänna förmåga kan slås ut på grundval av ett prov som inte visar något om deras kvalifikationer eller kompetens. För det tredje togs ingen hänsyn till att sökandena, som har lång yrkeserfarenhet, har mindre erfarenhet än yngre personer av prov som avser logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter.
37 I mål F‑75/08 har sökandena slutligen på grundval av ”artikel 27 i tjänsteföreskrifterna och [artikel] 15 i anställningsvillkoren för övriga anställda” (som med beaktande av innehållet i bestämmelsen ska förstås som artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda) dragit slutsatsen att det föreligger en princip att urvalsförfarandena ska syfta till att säkerställa rekrytering av de mest kompetenta sökandena. De hävdar att de redan har visat sin förmåga genom att inom ramen för olika anställningskontrakt fullgöra sina funktioner vid kommissionens delegationer, och de har hävdat att genomförandebestämmelserna strider mot denna princip om de tolkas så, att det krävs att utslagningsprov anordnas som inte uteslutande inriktas på meriterna.
38 Kommissionen har svarat att det enligt artikel 5.1 i genomförandebestämmelserna krävs att utslagningsprov anordnas avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter. Kommissionen har även betonat att det av infordran av intresseanmälningar och de allmänna uppgifterna om utformningen och bedömningen av proven framgick att endast de som klarade samtliga prov skulle föras in i databasen.
39 Syftet med provet i logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter var att sålla bort de personer som har omfattande kunskaper och särskild kompetens, men som inte har tillräcklig förmåga till logiskt tänkande för att kunna använda sig av dem. Det ger kommissionen möjlighet att försäkra sig om att de som rekryteras kan placeras på en rad olika funktioner. Detta krav är särskilt viktigt när det gäller dem som arbetar vid en delegation, eftersom det där krävs en regelbunden rotation i tjänstens intresse. Provet i logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter bidrar slutligen till att säkerställa lika möjligheter mellan externa sökande och dem som redan är i tjänst, eftersom de sistnämnda inte har någon rätt till särbehandling genom att det väljs ett visst slags prov.
40 Kommissionen har vidare påpekat att det av de allmänna uppgifterna om utformningen och bedömningen av proven framgår att provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter endast stod för 30 procent av provens totala poängtal och således hade en lägre vikt än provet i särskilda kunskaper, som stod för 50 procent av det totala poängtalet.
41 Kommissionen har även gjort gällande att det inte finns någon motsägelse mellan infordran av intresseanmälningar, meddelandet från tjänsten för yttre representation och skrivelsen från kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser. I den sistnämnda skrivelsen angavs endast att proven inte innebar att sökande skulle väljas bort på grundval av en jämförande granskning, såsom är fallet vid uttagningsprov, där ett högsta antal godkända sökande fastställs i förväg. I den nämnda skrivelsen angavs inte att sökandena inte måste klara samtliga prov. Under alla omständigheter syftade denna skrivelse och meddelandet från tjänsten för yttre representation endast till att informera de anställda om proven och uppmuntra dem att delta i dem. De nämnda skrivelserna innebar inte att de berörda tjänstegrenarna beviljades undantag från skyldigheten att iaktta artikel 5 i genomförandebestämmelserna och infordran av intresseanmälningar och gav inte heller de berörda personerna någon fördel.
42 Kommissionen anser slutligen att invändningen att genomförandebestämmelserna, om de ska tolkas så att utslagningsprov ska anordnas som inte endast avser meriterna, strider mot anställningsvillkoren för övriga anställda inte kan tas upp till sakprövning. Detta argument fanns inte med i klagomålen av den 25 januari 2008, där det endast hävdades att provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter, på grund av dess utslagningskaraktär, inte var förenligt med det särskilda syftet med urvalsprovet i fråga. Argumentationen är dessutom oklar. Under alla omständigheter har, enligt artikel 82.6 i anställningsvillkoren för övriga anställda, den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fastställa villkoren för anställning av kontraktsanställda, och dessutom låg det, av ovan angivna skäl, i tjänstens intresse att provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter var av utslagningskaraktär.
Personaldomstolens bedömning
– Inledande anmärkning
43 Enligt artikel 82.6 i anställningsvillkoren för övriga anställda har institutionerna ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att anordna förfaranden för urval av kontraktsanställda enligt artikel 3a i anställningsvillkoren för övriga anställda.
44 Kommissionen använde sig av denna befogenhet när den antog genomförandebestämmelserna. I artikel 5.1 d i dessa föreskrivs bland annat att ”[sökandena] … ska genomgå prov som är inriktade på deras allmänna förmåga, framför allt när det gäller logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter”. I samma bestämmelse anges att sökandena, förutsatt att de ”klarar proven”, ska föras in i en databas som ska ställas till institutionernas och gemenskapsbyråernas förfogande.
45 Utan att det är nödvändigt att avgöra frågan huruvida det är obligatoriskt att varje prov är av utslagningskaraktär, framgår det emellertid av artikel 5 i genomförandebestämmelserna att det vid rekrytering av kontraktsanställda åtminstone ska krävas att sökandena har klarat samtliga urvalsprov och att det inte finns något förbud mot att vissa av de enskilda proven är utslagningsprov.
46 EPSO offentliggjorde infordran av intresseanmälningar och de allmänna uppgifterna om utformningen och bedömningen av proven i enlighet med artikel 5 i genomförandebestämmelserna. I infordran av intresseanmälningar angavs således att sökandena ”kommer att inbjudas att … delta i prov för att utvärdera … särskilt deras förmåga till logiskt tänkande” samt att endast de ”som klarar samtliga prov kommer att föras in i [d]en databas” som avses ovan i punkt 44. I de allmänna uppgifterna om utformningen och bedömningen av proven angavs att det för att klara provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter krävdes att man erhöll minst 50 procent av poängtalet.
47 Sökandena har emellertid hävdat att artikel 5 i genomförandebestämmelserna, om den ska tolkas så att den medger anordnande av prov i logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter, särskilt utslagningsprov, strider mot en princip som följer av artikel 27 i tjänsteföreskrifterna och artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda och enligt vilken urvalsförfarandena bör syfta till att säkerställa rekrytering av de mest kompetenta sökandena.
– Invändning om rättegångshinder avseende artikel 5 i genomförandebestämmelserna
48 Sökandenas invändning om rättegångshinder ska avvisas, eller i andra hand ogillas.
49 Sökandena kan för det första inte med framgång åberopa denna invändning om rättegångshinder i förevarande mål. Regeln om överensstämmelse mellan det administrativa klagomålet enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna och den därpå följande talan förutsätter, vid äventyr av avvisning, att en grund som åberopas inför gemenskapsdomstolen redan måste ha åberopats under det administrativa förfarandet, så att den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal har givits möjlighet att i tillräcklig detalj ta del av den kritik som den berörde har formulerat mot det ifrågasatta beslutet. Denna regel motiveras av själva syftet med det administrativa förfarandet, vilket är att möjliggöra uppgörelse i godo av tvister som uppkommer mellan tjänstemän och förvaltningen (domstolens dom av den 1 juli 1976 i mål 58/75, Sergy mot kommissionen, REG 1976, s. 1139, punkt 32, och av den 14 mars 1989 i mål 133/88, Del Amo Martinez mot parlamentet, REG 1989, s. 689, punkt 9, samt förstainstansrättens dom av den 29 november 2006 i mål T‑135/05, Campoli mot kommissionen, REGP 2006, s. I‑A‑2‑297, s. II‑A‑2‑1527, punkt 32, och personaldomstolens dom av den 13 november 2007 i mål F‑76/06, Tsirimokos mot parlamentet, REGP 2007, s. I‑0000, punkt 45). Den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal bör således tydligt informeras om sökandens invändningar så att den kan föreslå en eventuell uppgörelse i godo (domarna i de ovannämnda målen Campoli mot kommissionen, punkt 32, och Tsirimokos mot parlamentet, punkt 45).
50 Personaldomstolen konstaterar att de invändningar som sökandena i målen F‑20/08 och F‑34/08 lämnade in mellan den 30 oktober och den 25 november 2007 samt de ”kompletterande klagomålen” av den 25 januari 2008, även om de tolkas med ett öppet sinne, inte innehöll någon kritik mot genomförandebestämmelsernas lagenlighet. I sina första skrivelser begränsade sökandena sig i huvudsak till att kritisera svårigheten hos provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter och även provets urvalskaraktär, utan att koppla denna till genomförandebestämmelserna. Även om de ”kompletterande klagomålen” innehöll en mer utvecklad argumentation hävdades det i dessa endast att de omtvistade provens karaktär inte överensstämde med urvalsförfarandets syfte ”såsom det har angetts av den uppdragsgivande tjänstegrenen, kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser”, utan att grundvalen för urvalsförfarandet ifrågasattes.
51 Invändningen om rättegångshinder avseende artikel 5 i genomförandebestämmelserna ska i andra hand, under alla omständigheter, ogillas.
52 Artikel 27 i tjänsteföreskrifterna och artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda, på vilka sökandena har grundat sin argumentation, är nämligen inte tillämpliga på kontraktsanställda enligt artikel 3a i anställningsvillkoren för övriga anställda. Det ska dessutom erinras om att även om artikel 82 i anställningsvillkoren för övriga anställda bygger på den princip som sökandena har åberopat och som innebär att institutionerna ska rekrytera de anställda som är mest kompetenta, har respektive institution enligt nämnda artikel ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att med hänsyn till tjänstens intresse bestämma hur urvalet av sökande ska ske (se ovan punkt 43).
53 Kommissionen har angett att provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter syftade till att sålla bort de personer som, även om de har omfattande kunskaper och särskild kompetens inom området i fråga, inte har tillräcklig förmåga till logiskt tänkande för att kunna använda sig av dem. Kommissionen har tillfogat att detta prov gör att kommissionen kan säkerställa att de som rekryteras, och som på sikt har möjlighet att erhålla ett tillsvidarekontrakt, kan placeras på en rad olika funktioner. Kommissionen har dessutom preciserat att detta krav är särskilt viktigt för anställda som placeras vid delegationerna, eftersom det där i tjänstens intresse krävs en regelbunden rotation. Sökandena har inte gjort tillräckligt övertygande invändningar mot dessa förklaringar. Det är dessutom plausibelt att kommissionens förklaringar har ett berättigande. Det är inte oskäligt att anse att en förvaltning för att välja ut de bästa sökandena måste försöka hitta dem som har såväl stora kunskaper som intellektuell förmåga att under föränderliga omständigheter tillämpa kunskaperna i praktiken.
54 Av det ovanstående följer att artikel 5.1 d i genomförandebestämmelserna inte strider mot den bakomliggande principen för artikel 82 i anställningsvillkoren för övriga anställda, eftersom denna artikel åtminstone inte förbjuder att det anordnas utslagningsprov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter.
55 Invändningen om rättegångshinder avseende artikel 5 i genomförandebestämmelserna ska följaktligen ogillas.
– Huruvida utslagsprovet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter i förevarande fall var rättsstridigt
56 Sökandena har ifrågasatt huruvida EPSO i förevarande fall hade rätt att ålägga dem ett utslagningsprov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter. De har särskilt hänvisat till meddelandet från tjänsten för yttre representation och skrivelsen från kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser samt till sin särskilda situation.
57 Enligt artikel 82.5 och 82.6 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska EPSO bistå institutionerna genom att utforma och anordna uttagningsförfarandena avseende kontraktsanställda med beaktande av de allmänna bestämmelser som institutionen i fråga har antagit. Av artikel 5.1 c och 5.2 i genomförandebestämmelserna framgår det dessutom att EPSO måste respektera de krav vad gäller kompetensinriktningar och särskilda kvalifikationer som har ställts av den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal.
58 Av ovannämnda bestämmelser och artikel 3.2 i beslut 2002/620 följer emellertid att EPSO har ett betydande utrymme för egna bedömningar vid anordnandet av urvalsprov.
59 Det ska för det första påpekas att det finns en viss oklarhet i meddelandet från tjänsten för yttre representation och, i mindre utsträckning, skrivelsen från kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser när det anges att de omtvistade proven ”inte är utslagningsprov”. Nämnda meddelande och skrivelse bör tolkas så att urvalsproven inte förlorar all mening. De bör dessutom läsas mot bakgrund av artikel 5 i genomförandebestämmelserna, enligt vilken minimikravet (se ovan punkt 45) för rekrytering av kontraktsanställda är att de har klarat samtliga prov. Försäkringarna från tjänsten för yttre representation och de unilaterala uttalandena av kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser utgör inte en giltig grund för att avvika från de genomförandebestämmelser som antagits av kommissionsledamöternas kollegium.
60 Kommissionen har emellertid med rätta gjort gällande att meddelandet från tjänsten för yttre representation och skrivelsen från kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser kan förstås så, att de omtvistade proven inte ska betraktas som utslagningsprov på samma sätt som ett uttagningsprov, eftersom antalet godkända sökande inte fastställts i förväg, utan att det för den skull innebär att proven i fråga inte var utslagningsprov.
61 Denna tolkning av meddelandet från tjänsten för yttre representation och skrivelsen från kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser överensstämmer med urvalsprovens syfte och är förenlig med artikel 5 i genomförandebestämmelserna.
62 Det är följaktligen inte möjligt att på grundval av meddelandet från tjänsten för yttre representation och skrivelsen från kommissionens vice ordförande och kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser dra slutsatsen att EPSO genom att ålägga sökandena ett prov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter har underlåtit att beakta de gränser som kommissionen fastställt för dess uppdrag.
63 När det vidare gäller nödvändigheten av att välja ut de bästa sökandena, ska det påpekas att det i infordran av intresseanmälningar, såsom det angavs i meddelandet från tjänsten för yttre representation, föreskrevs att sökandena skulle göra proven på sitt andra språk. Det ska vidare påpekas att även om det omtvistade provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter var ett utslagningsprov hade det totalt sett mindre vikt än kunskapsproven. Det stod för endast 30 procent av det totala poängtalet. Trots sin utslagningskaraktär hade det således mindre vikt än provet avseende särskilda kunskaper, vilket också var ett utslagningsprov, för vilket tröskeln för att bli godkänd hade fastställts till 55 procent och vilket stod för 50 procent av det totala poängtalet. Provet i ”kunskaper om EU” får inte heller glömmas bort. Även om detta prov inte var diskvalificerande i sig, stod det ändå för 20 procent av det totala poängtalet. Ett dåligt resultat på detta prov kunde alltså påverka sökandenas sammanlagda resultat, varvid det ska erinras om att det för proven sammanräknat krävdes minst 60 procent av det totala poängtalet för att bli godkänd.
64 Det ska slutligen betonas att anordnandet av ett särskilt urvalsprov för inriktningen ”yttre förbindelser”, utslagningskaraktären hos proven avseende särskilda kunskaper samt logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter och den omständighet att dessa båda prov stod för 80 procent av det totala poängtalet, medan det allmänna kunskapsprovet, vilket inte var ett utslagningsprov, endast stod för 20 procent av det totala poängtalet visar att EPSO avsåg att främja rekrytering av anställda som dels har särskild kompetens inom området yttre förbindelser, dels har en förmåga till logiskt tänkande som gör att de kan tillämpa sin kompetens och vid behov fullgöra andra funktioner.
65 Mot bakgrund av det ovan anförda drar personaldomstolen slutsatsen att kommissionen och EPSO vid utövandet av sina respektive befogenheter i förevarande fall inte har överträtt gränserna för sitt stora utrymme för skönsmässig bedömning genom att anordna ett prov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter, ge detta prov utslagningskaraktär och ålägga personer som redan var anställda att göra provet.
66 Av det ovan anförda följer att talan inte kan vinna bifall såvitt avser den första grunden.
Den andra grunden: åsidosättande av likabehandlingsprincipen
Parternas argument
67 Sökandena har påpekat att provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter var av undermålig kvalitet, vilket visas av att fråga nr 46 neutraliserats. Den bedrövliga kvaliteten påverkade allvarligt deras resultat, eftersom de var tvungna att ägna alltför mycket tid åt de oklara frågorna, vilket störde deras koncentration under återstoden av proven.
68 Sökandena har vidare gjort gällande att beslutet att bevilja samtliga sökande en extra poäng för varje fråga som neutraliserats inte garanterar likabehandling och objektivitet inom ramen för proven.
69 Sökandena har påpekat att EPSO neutraliserade 153 frågor i kompetensproven för olika inriktningar. De har särskilt nämnt proven avseende följande inriktningar: ”landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet och miljö”, ”ekonomisk utveckling, privat och kommersiell sektor” och ”god styrning och säkerhet”. Tilldelningen av en poäng för var och en av dessa frågor ändrade avsevärt provens karaktär och innebar att sökandena behandlades olika. Tilldelningen av poäng gynnade sökandena inom de kompetensinriktningar där frågor neutraliserats jämfört med sökandena inom övriga inriktningar där ingen neutralisering förekommit. Med beaktande av antalet neutraliserade frågor fick provet i särskilda kunskaper endast en sekundär betydelse inom de berörda inriktningarna. Slutligen neutraliserade EPSO endast frågor på vissa språk. Detta missgynnade de sökande som gjorde proven på andra språk och var tvungna att besvara frågorna.
70 Kommissionen har svarat att EPSO, i likhet med en uttagningskommitté, har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Detta utrymme för egna bedömningar kan användas bland annat när EPSO ställs inför oegentligheter eller fel som inträffat under prov som inte kan tas om på grund av det stora antalet deltagare och med hänsyn till proportionalitetsprincipen och principen om god förvaltning.
71 Enligt kommissionen skulle det i förevarande fall ha varit oproportionerligt att göra om en stor del av proven, varför beslutet att neutralisera frågorna nr 31 och 46 i provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter var korrekt.
72 Kommissionen har under alla omständigheter bestritt att neutraliseringen av frågorna kan ha diskriminerat sökandena.
73 Kommissionen har för det första påpekat att frågan om likabehandling mellan sökandena i de omtvistade proven inte uppkom på samma sätt som i ett uttagningsprov, eftersom ett högsta antal godkända sökande inte hade fastställts i förväg och det inte gjordes någon jämförande bedömning.
74 Kommissionen har för det andra insisterat på att neutraliseringen av de frågor som orsakade problem inom olika funktionsgrupper och inriktningar genomfördes med beaktande av likabehandlingsprincipen.
75 När det gäller det prov avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter som anordnades för inriktningen ”yttre förbindelser” har kommissionen för det tredje påpekat att den felaktiga formuleringen av fråga nr 46 endast förelåg i den engelska versionen. De påstådda besvärligheter som ska ha stört sökandenas koncentration kan således endast ha påverkat dem som gjorde proven på detta språk. Kommissionen har dessutom påpekat att diskriminering som kan påverka en rättsakts lagenlighet inte kan uppkomma genom de berörda personernas eget handlande. Kommissionen har slutligen betonat att även om fråga nr 46 först neutraliserades endast i den engelska versionen, neutraliserades den sedan även i de övriga språkversionerna, i syfte att garantera likabehandling av deltagarna. Fråga nr 31 neutraliserades också på samma sätt för samtliga deltagare.
76 När det gäller neutraliseringen av frågor i proven avseende särskilda kunskaper har kommissionen för det fjärde påpekat att ingen av sökandena klarade provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter och att denna omständighet skiljer dem från de övriga provdeltagarna. De har således inte ens någon fördel av att kritisera neutraliseringen av frågorna i provet avseende särskilda kunskaper.
Personaldomstolens bedömning
77 Enligt rättspraxis har en uttagningskommitté ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det under ett allmänt uttagningsprov med ett stort antal deltagare förekommit oegentligheter eller felaktigheter som, med beaktande av proportionalitetsprincipen och principen om god förvaltning, inte kan rättas till genom att uttagningsproven görs om (förstainstansrättens dom av den 2 maj 2001 i de förenade målen T‑167/99 och T‑174/99, Giulietti m.fl. mot kommissionen, REGP 2001, s. I‑A‑93 och s. II‑441, punkt 58).
78 Även om EPSO inte är en uttagningskommitté och det omtvistade provet inte hade formen av ett uttagningsprov, kan denna rättspraxis utvidgas till att omfatta EPSO, eftersom EPSO har ett stort utrymme för egna bedömningar vid anordnandet av urvalsprov (se ovan punkt 58).
79 Det kan inte heller förnekas att infordran av intresseanmälningar i förevarande fall lockade ett stort antal sökande.
80 När vissa frågor orsakade problem hade EPSO rätt att fastställa att den enda lösningen var att neutralisera dessa, eftersom det skulle ha varit oproportionerligt och stridit mot principen om god förvaltning att göra om samtliga prov.
81 Det bör emellertid prövas huruvida den metod som användes för neutraliseringen ledde till att deltagarna behandlades olika.
82 Enligt fast rättspraxis innebär likabehandlingsprincipen att lika situationer inte får behandlas olika och olika situationer inte får behandlas lika, såvida det inte finns sakliga skäl för en sådan behandling (domstolens dom av den 11 september 2007 i mål C‑227/04 P, Lindorfer mot rådet, REG 2007, s. I‑6767, punkt 63, och av den 17 juli 2008 i mål C‑71/07 P, Campoli mot kommissionen, REG 2008, s. I‑5887, punkt 50). För att likabehandlingsprincipen ska anses ha åsidosatts krävs att den omtvistade behandlingen medför att vissa personer missgynnas i förhållande till andra (domstolens dom av den 13 juli 1962 i de förenade målen 17/61 och 20/61, Klöckner-Werke och Hoesch mot Höga myndigheten, REG 1962, s. 615, s. 652, och av den 16 december 2008 i mål C‑127/07, Arcelor Atlantique och Lorraine m.fl., REG 2008, s. I‑9895, punkt 39, samt förstainstansrättens dom av den 5 april 2006 i mål T‑351/02, Deutsche Bahn mot kommissionen, REG 2006, s. II‑1047, punkt 137).
83 Det ska i förevarande fall erinras om att varken kommissionen eller EPSO i förväg, i infordran av intresseanmälningar, hade fastställt ett begränsat antal sökande som högst kunde godkännas. Följaktligen innebar urvalsproven ingen direkt jämförelse mellan sökandena. Som kommissionen har påpekat uppkommer frågan om likabehandling därför inte på samma sätt som vid ett uttagningsprov.
84 Det kan emellertid inte ens i detta sammanhang uteslutas att tilldelningen av en extra poäng till alla dem som måste besvara de frågor som orsakade problem, i syfte att neutralisera dessa frågor, kan ha gynnat vissa sökande genom att göra det lättare för dem att nå de trösklar som måste uppnås för att klara proven.
85 När det gäller provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter framgår det att endast frågorna nr 31 och 46 har neutraliserats. Sökandena har gjort gällande att fråga nr 46 orsakade dem så stora problem att deras koncentration stördes under återstoden av proven. Vid förhandlingen preciserade de att vissa deltagare hoppade över denna fråga medan andra ansträngde sig för att besvara den. Även om denna fråga störde eller uppehöll de berörda personerna mer än andra, till den grad att det påverkade deras förmåga att besvara återstoden av frågorna i provet, beror detta emellertid på deras egen attityd när de ställdes inför denna svårighet. Långt ifrån att visa att den valda neutraliseringsmetoden diskriminerade dem framhäver sökandenas påståenden tvärtom att det fanns en skillnad mellan dem och de övriga deltagarna (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 17 januari 2001 i mål T‑189/99, Gerochristos mot kommissionen, REGP 2001, s. I‑A‑11 och s. II‑53, punkt 26). De båda ovannämnda frågorna neutraliserades för övrigt i samtliga språkversioner av provet just för att säkerställa likabehandling av deltagarna.
86 Invändningarna mot neutraliseringen av 153 frågor i proven om särskilda kunskaper avseende de olika inriktningarna saknar betydelse. Sökandena klarade inte provet avseende logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter, vars utslagningskaraktär var lagenlig, vilket prövningen av den första grunden visat.
87 Under dessa omständigheter innebar den lösning som EPSO valde för att neutralisera de frågor som orsakat problem inte att deltagarna behandlades olika till nackdel för sökandena.
88 Den andra grunden vilar på ett felaktigt antagande och talan kan följaktligen inte vinna bifall såvitt avser denna grund.
Den tredje grunden: åsidosättande av artikel 1d i tjänsteföreskrifterna samt motiveringsskyldigheten
Parternas argument
89 Sökandena anser sig ha påvisat ett visst antal oegentligheter, vilka innebär att de angripna rättsakterna strider mot likabehandlingsprincipen. Enligt förstainstansrättens dom av den 24 april 2001 i mål T‑159/98, Torre m.fl. mot kommissionen (REGP 2001, s. I‑A‑83 och s. II‑395), punkterna 46 och 47, och av den 5 mars 2003 i mål T‑24/01, Staelen mot parlamentet (REGP 2003. s. I‑A‑79 och s. II‑423), punkterna 47–58, ankommer det på kommissionen att bevisa att dessa oegentligheter inte har påverkat det slutliga resultatet av proven. Kommissionen har emellertid inte lagt fram några sådana bevis.
90 Sökandena har av detta dragit slutsatsen att motiveringsskyldigheten samt artikel 1d.5 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts.
91 Kommissionen har svarat att den inte behöver motbevisa sökandenas påståenden, eftersom sökandena inte har lagt fram några bevis för att diskriminering förekommit.
92 Kommissionen har vidare i sitt svaromål i mål F‑75/08 hävdat att invändningen om åsidosättande av motiveringsskyldigheten ska avvisas, eftersom den inte har utvecklats av sökandena. Den saknar under alla omständigheter grund, eftersom sökandena underrättades om skälen till de angripna rättsakterna genom information som de erhöll under urvalsförfarandet, svaren på de ”begäranden om omprövning” som lämnades in mellan den 30 oktober och den 25 november 2007 samt svaren på klagomålen av den 25 januari 2008.
Personaldomstolens bedömning
93 Det ska inledningsvis påpekas att sökandenas tredje grund framför allt vilar på artikel 1d.5 i tjänsteföreskrifterna, som emellertid inte är tillämplig på kontraktsanställda.
94 Vidare framgår det att denna grund är kopplad till den första och den andra grunden. Eftersom personaldomstolen har konstaterat att dessa grunder ska ogillas av de skäl som anges i punkt 43 och följande punkter samt punkt 77 och följande punkter, finns det ingen anledning att pröva huruvida sökandena har visat att oegentligheter har förekommit som kan innebära att likabehandlingsprincipen har åsidosatts genom de angripna rättsakterna. Denna grund saknar betydelse för utgången. Eftersom prövningen av de båda första grunderna har visat att det inte kan fastställas att det förekommit oegentligheter vid genomförandet av proven, kan kommissionen inte utgå ifrån antagandet att oegentligheter har förekommit och bevisa att de inte har haft någon inverkan på det slutliga resultatet av proven och inte har gett upphov till diskriminering.
95 Denna grund är slutligen inte fullständigt klar. Av ordalydelsen och särskilt hänvisningen till domarna i de ovannämnda målen Torre m.fl. mot kommissionen och Staelen mot parlamentet framgår det att sökandena klandrar kommissionen för att den inte för personaldomstolen har lagt fram bevis för att de påstådda oegentligheterna inte har påverkat resultatet av de omtvistade proven.
96 Om det är på detta sätt som grunden ska tolkas måste det konstateras att sökandena har blandat samman dels den motiveringsskyldighet som de har åberopat och som enligt artikel 25 i tjänsteföreskrifterna och artiklarna 11 och 81 i anställningsvillkoren för övriga anställda utgör en formalitet i samband med antagandet av förvaltningsbeslut som går någon emot och som kan överklagas vid personaldomstolen, dels det kontradiktoriska förfarandet samt utövandet av rätten till försvar inom ramen för det rättsliga förfarandet, på vilket ovannämnda bestämmelser inte är tillämpliga.
97 Talan ska följaktligen ogillas såvitt avser den tredje grunden.
98 Mot bakgrund av det ovan anförda ska talan ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
99 Enligt artikel 87.1 i rättegångsreglerna ska tappande part, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II, förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Personaldomstolen får enligt punkt 2 i samma artikel, om så anses skäligt, besluta att en tappande part endast delvis, eller inte alls, ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.
100 Sökandena har tappat förevarande mål. Kommissionen har i sina yrkanden uttryckligen begärt att sökandena ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Då det inte föreligger några skäl att tillämpa artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska sökandena förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.
101 Hänsyn måste emellertid tas till att sökandena i mål F‑20/08 och sökanden i mål F‑34/08 förutom talan i dessa respektive mål även har väckt talan i mål F‑75/08, i vilket talan även har väckts av de övriga sökandena i mål F‑75/08.
Mot denna bakgrund beslutar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen)
följande:
1) Talan i de förenade målen F‑20/08, F‑34/08 och F‑75/08 ogillas.
2) Jorge Aparicio och de övriga sökande vilkas namn förtecknas under numren 1–18 i bilagan förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna i mål F‑20/08 samt nitton fyrtiosjättedelar av rättegångskostnaderna i mål F‑75/08. Anne Simon förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna i mål F‑34/08 samt en fyrtiosjättedel av rättegångskostnaderna i mål F‑75/08. De sökande vilkas namn förtecknas under numren 19–40 och 42–46 i bilagan förpliktas att ersätta tjugosex fyrtiosjättedelar av rättegångskostnaderna i mål F‑75/08.
Kanninen | Boruta | Van Raepenbusch |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 29 september 2009.
Justitiesekreterare | | Ordförande |
Detta avgörande och däri angivna avgöranden från gemenskapsdomstolarna som ännu inte har publicerats i rättsfallssamlingen finns tillgängliga på domstolens webbplats www.curia.europa.eu
BILAGA
Mot bakgrund av att antalet sökande i detta mål är stort anges inte namnen i denna bilaga.