Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de la Comunidad Valenciana (Spanien) den 23 november 2023 – Asociación Española de Fabricantes de Máquinas Recreativas y de Juego (Aseseam) m. fl. mot Conselleria de Hacienda y Modelo Económico de la Generalitat Valenciana

(Mål C-720/23)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de la Comunidad Valenciana

Parter i det nationella målet

Klagande: Asociación Española de Fabricantes de Máquinas Recreativas y de Juego (Aseseam), Asociación de Empresarios de Máquinas Recreativas de la Comunidad Valenciana (Andemar CV), Asociación Provincial de Empresas Comercializadoras de Empresas de Máquinas Recreativas y de Azar de Alicante (Apromar-Alicante) och Federación Empresarial de Hostelería de Valencia

Motpart: Conselleria de Hacienda y Modelo Económico de la Generalitat Valenciana

Ytterligare deltagare i rättegången: Organización Nacional de Ciegos Españoles (ONCE)

Tolkningsfrågor

1)    Ska artiklarna 26, 49 och 56 FEUF tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser som artikel 9 i dekret 97/2021, vilken innebär att det är omöjligt att förnya tillstånd för drift av automater av typ B som beviljats innan lag 1/2021 trädde i kraft, efter dess ikraftträdande, och övergångsbestämmelse 10 i Ley 1/2020, de 11 de julio de la Generalitat Valenciana, de regulación del juego y de prevención de la ludopatía en la Comunidad Valenciana (det valencianska regionstyrets lag 1/2020 av den 11 juli 2020 om reglering av spel och förebyggande av spelberoende i regionen Valencia), i vilken det föreskrivs ett uppehåll på fem år med att bevilja nya licenser eller tillstånd för spelinrättningar och för drift av automater av typ B från och med ikraftträdandet av nämnda lag 1/2020, på grund av att dessa restriktioner är oförenliga med de ovannämnda principerna om näringsfrihet, etableringsfrihet och frihet att utöva verksamhet och att få tillgång till marknaderna?

2)    Oberoende av svaret på den föregående frågan, ska artiklarna 26, 49 och 56 FEUF tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser som artikel 9 i dekret 97/2021 och övergångsbestämmelse 10 i lag 1/2020 om reglering av spel och förebyggande av spelberoende i regionen Valencia, eftersom de enbart är till nackdel för den privata sektorn (hotellföretag och liknande där det installeras automater av typ B, och indirekt för dem som tillverkar dessa automater), som åläggs restriktioner när det gäller driften av automaterna, och inte omfattar spel- och vadhållningsinrättningar som drivs i offentlig regi, vilka undantas från dessa bestämmelser på grund av den typ av vadhållning och spel som de gynnar?

Utgör principerna om en enhetlig marknad, likhet, likabehandling och icke-diskriminering mellan olika aktörer inom spelsektorn hinder för dessa bestämmelser i den nationella lagstiftningen?

Utgör den beskrivna situationen en fördel som inverkar negativt på och snedvrider konkurrensen inom denna sektor?

____________