Language of document :

Talan väckt den 11 augusti 2008 - Italien mot kommissionen

(Mål T-305/08)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Republiken Italien (ombud: F. Arena, avvocato dello Stato)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska

ogiltigförklara artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 530/2008 av den 12 juni 2008 om fastställande av nödåtgärder med hänsyn till snörpvadsfartyg som fiskar efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45 °V och i Medelhavet, offentliggjord i EUT L 155, s, 9, av den 13 juni 2008, i den del det föreskrivs ett förbud mot fiske efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45°V och i Medelhavet med snörpvadsfartyg som seglar under italiensk flagg från och med den 16 juni 2008 samt ett förbud mot att förvara ombord, placera i kassar för uppfödning eller gödning, omlasta eller landa fisk ur detta bestånd som fångas av de ovannämnda fartygen.

förplikta Euroepiska gemenskapernas kommission att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Den italienska regeringen har väckt talan inför Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt om ogiltigförklaring av artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 530/2008 av den 12 juni 2008 om fastställande av nödåtgärder med hänsyn till snörpvadsfartyg som fiskar efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45 °V och i Medelhavet, offentliggjord i EUT L 155, s, 9, av den 13 juni 2008.

Till stöd för talan har fem grunder åberopats.

Med sin första grund gör sökanden gällande att den angripna förordningen helt saknar motivering, då påståendet att den italienska fiskeflottan uttömt sina egna fiskemöjligheter den 16 juni 2008 inte stöds av något argument annat än en hänvisning till några, inte närmare angivna, uppgifter som kommissionen förfogar över samt till innehållet (även detta okänt) i kommissionens egna inspektörers rapporter.

Genom sin andra grund hävdar sökanden att det föreligger maktmissbruk och att kommissionen inte antagit sådana nödåtgärder som föreskrivs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 på grund av att de förutsättningar som föreskrivs där skulle vara uppfyllda utan i stället för att ingripa mot medlemsstatens förmodade underlåtenhet att uppfylla vissa av sina skyldigheter enligt rådets förordning (EG) nr 1559/2007.

Med den tredje grunden åberopar sökanden åsiodsättande av artiklarna 7 och 26 i förordning nr 2371/2002 då de faktiska omständigheter som kommissionen påtalat, enligt sökanden, på sin höjd hade medgett att åtgärder antogs enligt ovannämnda artikel 26 (i enlighet med det förfarande som föreskrivs där) och inte enligt artikel 7.

Genom den fjärde grunden gör sökanden gällande att den angripna rättsakten innehåller en förvanskning av de faktiska omständigheterna, eftersom det framgår av de uppgifter som italienska myndigheter tillställt kommissionen att den kvantitet blåfenad tonfisk som fiskats av fartyg som seglar under italiensk flagg, även efter antagandet av den angripna förordningen, understiger den tilldelade kvoten med 50 procent. De faktiska förutsättningar som den omtvistade åtgärden grundas på (att den italienska flottans fiskemöjligheter överskridits) är således inte korrekta.

Med den femte och sista grunden hävdar sökanden att åsidosättandet av förordning nr 1559/2007 har motiverats i otillräcklig utsträckning och endast angetts på ett vagt och obestämt sätt i den angripna rättsakten. Varken åsidosättandets natur eller de omständigheter som ligger till grund för kommissionens åsikt att sökandemedlemsstaten har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt förstnämnda förordning har angetts närmare.

____________