TRIBUNALENS DOM (åttonde avdelningen)
den 25 juni 2010 (*)
”Gemenskapsvarumärke – Invändningsförfarande – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket Metromeet – Det äldre nationella ordmärket meeting metro – Relativt registreringshinder – Risk för förväxling – Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)”
I mål T‑407/08,
MIP Metro Group Intellectual Property GmbH & Co. KG, Düsseldorf (Tyskland), företrätt av advokaterna J.-C. Plate och R. Kaase,
sökande,
mot
Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), företrädd av S. Schäffner, i egenskap av ombud,
svarande,
varvid motparten i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd var
CBT Comunicación Multimedia, SL, Getxo (Spanien),
angående en talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd den 12 juni 2008 (ärende R 387/2007-1) om ett invändningsförfarande mellan MIP Metro Group Intellectual Property GmbH & Co. KG och CBT Comunicación Multimedia, SL,
meddelar
TRIBUNALEN (åttonde avdelningen)
sammansatt av ordföranden E. Martins Ribeiro (referent) samt domarna S. Papasavvas och A. Dittrich,
justitiesekreterare: E. Coulon,
med beaktande av ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 22 september 2008,
med beaktande av harmoniseringsbyråns svarsinlaga som inkom till förstainstansrättens kansli den 9 januari 2009,
med beaktande av att parterna inte hade framställt någon begäran om att det skulle hållas muntlig förhandling inom en månad från delgivningen av underrättelsen om att det skriftliga förfarandet hade avslutats, varför tribunalen, på grundval av referentens rapport och med tillämpning av artikel 135a i rättegångsreglerna, beslutade att avgöra målet utan muntligt förfarande,
med beaktande av sökandens svar av den 16 december 2009 på den skriftliga fråga som tribunalen ställt den 9 december 2009,
följande
Dom
Bakgrund till tvisten
1 CBT Comunicación Multimedia, SL, ingav den 30 mars 2004 en ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke till harmoniseringsbyrån i enlighet med rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i dess ändrade lydelse (ersatt av rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
2 Det sökta varumärket utgörs av nedanstående figurkännetecken:
3 De varor och tjänster som registreringsansökan avsåg, efter begränsning som gjorts under förfarandet vid harmoniseringsbyrån, omfattas av klasserna 9, 16, 35 och 41 i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, och motsvarar följande beskrivningar:
– Klass 9: ”Nedladdningsbara publikationer på magnetiska databärare, enbart relaterade till metrologifrågor.”
– Klass 16: ”Publikationer; böcker, tidningar, tidskrifter, årsböcker och kataloger; instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater); alla av dem enbart relaterade till metrologifrågor.”
– Klass 35: ”Annons- och reklamverksamhet; företagsledning; företagsadministration; kontorstjänster; anordnande och genomförande av utställningar för kommersiella och/eller reklamändamål; publicering av reklamtexter; alla av dem enbart relaterade till metrologifrågor.”
– Klass 41: ”Undervisning/utbildning; anordnande av handledning/instruktion; underhållning; kulturverksamhet; organisering och ledning av utställningar för utbildnings- eller kulturändamål; organisation och ledning av seminarier, symposier, kongresser och kollokvier; redigering av texter; alla av dem enbart relaterade till metrologifrågor.”
4 Ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke offentliggjordes i Bulletinen för gemenskapsvarumärken nr 3/2005 av den 17 januari 2005.
5 Den 15 april 2005 invände MIP Metro Group Intellectual Property GmbH & Co. KF mot det sökta varumärket och påstod att risk för förväxling förelåg i den mening som avses i artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 (nu artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009).
6 Invändningen grundade sig på vissa av de varor och tjänster som omfattas av den tyska registreringen nr 30348717 av följande figurmärke, med färgangivelserna blått och gult:
7 Ansökan avseende det äldre nationella figurmärket METRO ingavs den 22 september 2003. Detta registrerades som varumärke den 27 april 2004 för bland annat följande varor och tjänster:
– Klass 9: ”Utrustning för databehandling och datorer, medier för elektronisk, magnetisk och optisk lagring, ROM, PROM, EAROM och EPROM, CD‑ROM, datachip (integrerade kretsar), disketter, magnetskivor, elcentraler med minne, samtliga ovannämnda varor med och utan lagrad information, mikroprocessorer, datorprogram och databaser.”
– Klass 16: ”Papper och kartong (i den mån de ingår i klass 16) samt varor därav, mer specifikt pappershanddukar, sservetter, pappersfilter, pappersnäsdukar, toalettpapper, pappersblöjor, förpackningar, påsar, trycksaker, pappersvaror, fotoalbum, instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater) i tryckt form, pärmar, konferensmappar, material för korrespondens, dokumentmappar, övningshäften för skrivning, räkning, musik, vokabulär och skoluppgifter.”
– Klass 35: ”Annons- och reklamverksamhet, rådgivning vid marknadsförings- och inköpsverksamhet, marknadsundersökningar, PR, företagsledning, företagsadministration, rådgivning om företagande, organisation, personalfrågor och företagsekonomi, kontorstjänster.”
– Klass 41: ”Undervisning, utbildning, nöjen, sport- och kulturverksamhet, organisation och ledning av konferenser, kongresser och symposier, uthyrning av AV-utrustning, onlinespel, publicering och utgivning av böcker, tidningar och tidskrifter.”
8 Invändningen grundade sig även på den tyska registreringen nr 30235327 av ordmärket meeting metro, för vilket ansökan ingavs den 22 juli 2002 och som registrerades den 18 februari 2003 som varumärke för bland annat följande varor och tjänster:
– Klass 9: ”Utrustning för databehandling och datorer, hjälpmedel för databehandling (även sådana som tillhandahålls med läsbara program), program för databehandling.”
– Klass 16: ”Trycksaker, reklambroschyrer, tidningar och tidskrifter, böcker, grafisk konst, bilder, fotografier, instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater), varor av papper och kartong (i den mån de ingår i klass 16), papper, kartong.”
– Klass 35: ”Annonsverksamhet, kontorstjänster, företagsadministration, företagsledning, rådgivning i företagsledningsfrågor, förmedling och uthyrning personal, rådgivning i personalfrågor, urval och rekrytering av personal, särskilt till specialist- och chefstjänster, och organisering av rekryteringsevenemang, tjänster för arbetsförmedlare, tillhandahållande av tillfällig arbetskraft.”
– Klass 41: ”Undervisning och utbildning, professionell vidareutbildning och fortbildning, organisation av seminarier och kongresser samt korrespondenskurser, publicering och redigering av böcker, tidningar och tidskrifter, nöjen, sport- och kulturverksamhet.”
9 Invändningen gällde samtliga varor och tjänster som avses med det sökta varumärket.
10 Genom beslut av den 23 januari 2007 biföll invändningsenheten, på grundval av ordmärket meeting metro, invändningen i dess helhet. Den angav att det förelåg risk för förväxling avseende samtliga berörda varor och tjänster. Invändningsenheten konstaterade att varorna och tjänsterna i fråga var identiska eller av liknande slag och fann att kännetecknen meeting metro och Metromeet liknade varandra, då de båda innehöll beståndsdelarna metro och meet, då meeting bara är gerundiumformen av ordet meet. Den omvända ordningsföljden mellan beståndsdelen metro å ena sidan och meet eller meeting å andra sidan väger inte upp den visuella och fonetiska likheten mellan kännetecknen. Begreppsmässigt förmedlar kännetecknen samma budskap.
11 Den 14 mars 2007 överklagade CBT Comunicación Multimedia invändningsenhetens beslut till harmoniseringsbyrån med stöd av artiklarna 57–62 i förordning nr 40/94 (nu artiklarna 58–64 i förordning nr 207/2009).
12 Genom beslut av den 12 juni 2008 (nedan kallat det angripna beslutet) biföll första överklagandenämnden överklagandet och upphävde invändningsenhetens beslut. Överklagandenämnden fann dels att de varor och tjänster som avses med det sökta varumärket och de som avses med de äldre varumärkena var antingen identiska eller av liknande slag, dels att de motstående kännetecknen i viss mån liknade varandra. Överklagandenämnden uteslöt dock att det kunde föreligga risk för förväxling, med motiveringen att omsättningskretsen omedelbart skulle förstå att den gemensamma beståndsdelen metro syftade på metrologi, eller ”Metrologie” på tyska. Omsättningskretsen, som består av specialister, vilka är särskilt uppmärksamma när de köper de aktuella varorna eller tjänsterna, skulle komma att uppfatta kopplingen till metrologi. Dessutom är de visuella skillnaderna mellan varumärkena betydande.
Parternas yrkanden
13 Sökanden har yrkat att tribunalen ska
– ogiltigförklara det angripna beslutet och avslå ansökan nr 3740529 om registrering av Metromeet som gemenskapsvarumärke, och
– förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta förfarandekostnaderna, inbegripet kostnaderna för invändningsförfarandet och för förfarandet i överklagandenämnden.
14 Harmoniseringsbyrån har yrkat att tribunalen ska
– ogilla talan, och
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
Beaktande av en handling som lagts fram först inför tribunalen
15 Sökanden önskar åberopa en undersökning som genomfördes av ett opinionsinstitut hösten 2007, enligt vilken 70 procent av de tillfrågade i Tyskland associerar ordet metro till sökanden och 10 procent med ett system för underjordisk transport i utlandet.
16 Det ska härvid erinras om att en talan vid tribunalen syftar till att rätten ska pröva lagenligheten av överklagandenämndernas beslut i den mening som avses i artikel 63 i förordning nr 40/94 (nu artikel 65 i förordning nr 207/2009). Tribunalens uppgift är således inte att ompröva de faktiska omständigheterna mot bakgrund av bevisning som företes för första gången inför tribunalen. Att tillåta denna bevisning skulle strida mot artikel 135.4 i tribunalens rättegångsregler. Enligt denna artikel kan parternas inlagor inte ändra föremålet för tvisten i överklagandenämnden (förstainstansrättens dom av den 6 mars 2003 i mål T‑128/01, DaimlerChrysler mot harmoniseringsbyrån (kylargaller), REG 2003, s. II‑701, punkt 18, och av den 19 november 2008 i mål T‑269/06, Rautaruukki mot harmoniseringsbyrån (RAUTARUUKKI), ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 20).
17 Under dessa omständigheter ska bilagan till ansökan, bestående av den undersökning som sökanden önskar åberopa i förevarande mål, avvisas såsom otillåten bevisning, eftersom den inte åberopats inför överklagandenämnden.
Prövning i sak
18 Såsom framgår av punkt 13 ovan har sökanden i ansökan yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara det angripna beslutet och avslå ansökan nr 3740529 om registrering av Metromeet som gemenskapsvarumärke. I sitt svar på tribunalens fråga uppgav sökanden att dess yrkanden ska förstås så, att företaget begär att tribunalen ska i första hand avslå ansökan om registrering och i andra hand ogiltigförklara det angripna beslutet och återförvisa ärendet till harmoniseringsbyrån för förnyad prövning.
19 Enligt artikel 44.1 i rättegångsreglerna ska en ansökan bland annat innehålla uppgifter om sökandens yrkanden. I förevarande fall har det inte angetts i ansökan att yrkandet om ogiltigförklaring är ett andrahandsyrkande i förhållande till yrkandet om avslag på registreringsansökan, utan detta har nämnts först i sökandens svar på en åtgärd för processledning. Härav följer att denna ändring av ett yrkande, som gjorts inom ramen för en åtgärd för processledning, ska avvisas (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens beslut av den 14 februari 2005 i mål T‑406/03, Ravailhe mot regionkommittén, REGP 2005, s. I‑A-19 och s. II‑79, punkt 53).
Det första yrkandets första del: Ogiltigförklaring av det angripna beslutet
20 Sökanden har som enda grund för sin talan gjort gällande att artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 har åsidosatts. Sökanden anser att det finns – såsom invändningsenheten konstaterade – visuella, fonetiska och begreppsmässiga likheter mellan kännetecknen Metromeet och meeting metro, eftersom de båda innehåller beståndsdelarna metro och meet. Suffixet -ing i beståndsdelen meeting i det äldre ordmärket är enbart gerundiumändelsen till meet och medför inte en visuell, fonetisk eller begreppsmässig åtskillnad mellan kännetecknen. Den enda skillnaden ligger i att kännetecknens två beståndsdelar kommer i omvänd ordningsföljd, vilket i slutändan inte utesluter att kännetecknen liknar varandra.
21 Enligt harmoniseringsbyrån är det ingen risk för förväxling mellan de berörda kännetecknen på grund av att beståndsdelen metro är starkt anspelande och föga särskiljande. Specialiserade fackmän inom metrologin förknippar beståndsdelen metro med metrologi när de kommer i kontakt med varor och tjänster inom det specialiserade området.
22 Enligt lydelsen i artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 kan det sökta varumärket inte registreras efter invändning av innehavaren av ett äldre varumärke, ”om det – på grund av att det är identiskt med eller liknar det äldre varumärket och de varor eller tjänster som omfattas av varumärkena är identiska eller är av liknande slag – föreligger en risk att allmänheten förväxlar dem inom det område där det äldre varumärket är skyddat, inbegripet risken för att varumärket associeras med det äldre varumärket”.
23 Enligt artikel 8.2 a i och ii i förordning nr 40/94 (nu artikel 8.2 a i och ii i förordning nr 207/2009) avses med äldre varumärken gemenskapsvarumärken och varumärken som har registrerats i en medlemsstat för vilka ansökan om registrering gjorts tidigare än ansökan om registrering av gemenskapsvarumärket.
24 Enligt fast rättspraxis föreligger risk för förväxling om det finns risk för att allmänheten kan tro att varorna eller tjänsterna i fråga kommer från samma företag eller i förekommande fall från företag med ekonomiska band (se förstainstansrättens dom av den 10 september 2008 i mål T‑325/06, Boston Scientific mot harmoniseringsbyrån – Terumo (CAPIO), ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 70 och där angiven rättspraxis; se analogt även domstolens dom av den 29 september 1998 i mål C‑39/97, Canon, REG 1998, s. I‑5507, punkt 29, och av den 22 juni 1999 i mål C‑342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer, REG 1999, s. I‑3819, punkt 17).
25 Dessutom ska det vid prövningen av huruvida det föreligger risk för förväxling hos allmänheten göras en helhetsbedömning mot bakgrund av samtliga relevanta faktorer i det enskilda fallet (se domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet CAPIO, punkt 71 och där angiven rättspraxis; se även analogt domstolens dom av den 11 november 1997 i mål C‑251/95, SABEL, REG 1997, s. I‑6191, punkt 22, samt domarna i de ovan i punkt 24 nämnda målen Canon, punkt 16, och Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 18).
26 Vid denna helhetsbedömning föreligger ett visst samspel mellan de faktorer som beaktas, däribland varumärkeslikheten och varu- eller tjänsteslagslikheten. Låg varu- eller tjänsteslagslikhet kan således kompenseras av hög varumärkeslikhet och omvänt (domstolens dom av den 13 september 2007 i mål C‑234/06 P, Il Ponte Finanziaria mot harmoniseringsbyrån, REG 2007, s. I‑7333, punkt 48, och förstainstansrättens dom av den 23 oktober 2002 i mål T‑6/01, Matratzen Concord mot harmoniseringsbyrån – Hukla Germany (MATRATZEN), REG 2002, s. II‑4335, punkt 25; se även analogt domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet Canon, punkt 17). Samspelet mellan dessa faktorer kommer till uttryck i sjunde skälet i förordning nr 40/94, där det anges att begreppet likhet bör tolkas i förhållande till risken för förväxling. Denna risk måste i sin tur bedömas mot bakgrund av ett flertal omständigheter, bland annat hur känt varumärket är på marknaden, hur varumärket kan associeras med det använda eller registrerade kännetecknet, graden av likhet mellan varumärket och kännetecknet samt mellan de ifrågavarande varorna eller tjänsterna (se domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet CAPIO, punkt 72 och där angiven rättspraxis).
27 Helhetsbedömningen ska dessutom, vad gäller de motstående kännetecknens visuella, fonetiska eller begreppsmässiga likhet, grunda sig på det helhetsintryck som kännetecknen åstadkommer med hänsyn särskilt till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar. Det framgår nämligen av lydelsen i artikel 8.1 b i förordning nr 40/94 – att det ”föreligger en risk att allmänheten förväxlar” – att den uppfattning som genomsnittskonsumenten av de ifrågavarande varorna och tjänsterna har av varumärkena är av avgörande betydelse vid helhetsbedömningen av risken för förväxling. Genomsnittskonsumenten uppfattar vanligtvis ett varumärke som en helhet och ägnar sig inte åt att undersöka varumärkets olika detaljer (se domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet CAPIO, punkt 73 och där angiven rättspraxis; se analogt även domen i det ovan i punkt 25 nämnda målet SABEL, punkt 23).
28 I samband med helhetsbedömningen av risken för förväxling förväntas genomsnittskonsumenten av varorna i fråga vara normalt informerad samt skäligen uppmärksam och medveten. Vidare ska hänsyn tas till att genomsnittskonsumenten sällan har möjlighet att göra en direkt jämförelse mellan de olika varumärkena utan måste förlita sig på en oklar minnesbild av varumärkena. Det ska även beaktas att genomsnittskonsumentens uppmärksamhet kan variera beroende på vilket varu- eller tjänsteslag det är fråga om (förstainstansrättens dom av den 23 oktober 2002 i mål T‑104/01, Oberhauser mot harmoniseringsbyrån – Petit Liberto (Fifties), REG 2002, s. II‑4359, punkt 28, och av den 30 juni 2004 i mål T‑186/02, BMI Bertollo mot harmoniseringsbyrån – Diesel (DIESELIT), REG 2004, s. II‑1887, punkt 38; se analogt domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 26).
29 I detta mål är de äldre varumärkena nationella varumärken registrerade i Tyskland. Överklagandenämnden beaktade dessa när den fattade det angripna beslutet. Såsom framgår av punkterna 34 och 49 i det angripna beslutet, ska prövningen således begränsas till att endast avse Tyskland.
30 Det kan även konstateras att omsättningskretsen, såsom överklagandenämnden konstaterade i punkt 22 i det angripna beslutet, består av yrkesmän inom metrologin och av tjänsteföretag inom det området, då de berörda varorna och tjänsterna enbart avser metrologi. De aktuella varorna och tjänsterna kan inte rimligen anses rikta sig mot den breda allmänheten, i motsats till vad sökanden har anfört med motiveringen att allmänheten dagligdags använder sig av mätinstrument såsom klockor, tumstockar, vågar, graderade behållare och termometrar. I själva verket avser ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke inget av de mätinstrument som sökanden nämnt.
31 Det är mot bakgrund av ovannämnda överväganden som tribunalen kommer att pröva överklagandenämndens bedömning av risken för att de motstående kännetecknen förväxlas.
Varu- och tjänsteslagslikheten
32 I denna del godtar tribunalen överklagandenämndens ståndpunkt i punkterna 23–29 i det överklagade beslutet, rörande varumärket meeting metro, och i punkterna 41–45 i beslutet, rörande varumärket METRO. Sökanden har för övrigt inte framfört någon kritik mot överklagandenämndens bedömning vad gäller varu- och tjänsteslagsidentiteten eller varu- och tjänsteslagslikheten.
Känneteckenslikheten
33 Såsom angetts ovan i punkt 27 ska helhetsbedömningen av risken för förväxling, vad gäller varumärkenas visuella, fonetiska eller begreppsmässiga likhet, grunda sig på det helhetsintryck som varumärkena åstadkommer med hänsyn särskilt till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar (se förstainstansrättens dom av den 14 oktober 2003 i mål T‑292/01, Phillips-Van Heusen mot harmoniseringsbyrån – Pash Textilvertrieb und Einzelhandel (BASS), REG 2003, s. II‑4335, punkt 47, samt domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet CAPIO, punkt 88 och där angiven rättspraxis; se analogt domen i det ovan i punkt 25 nämnda målet SABEL, punkt 23).
34 Av rättspraxis framgår vidare att två varumärken ska anses likna varandra om de ur omsättningskretsens synvinkel åtminstone delvis liknar varandra i ett eller flera relevanta avseenden (domen i det ovan i punkt 26 nämnda målet MATRATZEN, punkt 30, och domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet CAPIO, punkt 89; se även analogt domen i det ovan i punkt 25 nämnda målet SABEL, punkt 23).
35 Följande kännetecken ska jämföras med varandra:
Äldre nationellt varumärke | Sökt gemenskapsvarumärke |
| 
|
36 Vad för det första gäller den visuella jämförelsen finner tribunalen att det sökta varumärket är ett figurmärke innehållande ett ordelement med nio bokstäver med standardtypsnitt. Två stycken e är dock lägre placerade än övriga bokstäver, och det sista av dessa är bakvänt. Det ingår också ett figurelement bestående av en lutande kvadrat med en cirkel inuti, placerad över de två sista e:na. Beståndsdelen metro i det sökta varumärket är understruken. Det äldre ordmärket består av två ord som innehåller sju respektive fem bokstäver, alltså sammanlagt tolv bokstäver.
37 Det är riktigt att det sökta varumärket består av två beståndsdelar, nämligen metro och meet, vilka kommer i omvänd ordningsföljd i det äldre ordmärket. Omsättningskretsen kan nämligen enkelt känna igen ordet meeting som gerundiumformen av ordet meet.
38 Det kan inte konstateras att det saknas visuell likhet enbart på den grunden att ordningsföljden mellan beståndsdelarna i ett varumärke har ändrats (förstainstansrättens dom av den 11 juni 2009 i mål T‑67/08, Hedgefund Intelligence mot harmoniseringsbyrån – Hedge Invest (InvestHedge), ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 35).
39 Skillnader kan dock urskiljas i form av figurelementet bestående av en kvadrat och det särskilda arrangemanget av de två avslutande e:na i det sökta varumärket och genom att det är en viss skillnad mellan beståndsdelarna meet och meeting. Tribunalen instämmer därför i överklagandenämndens slutsats i punkt 30 i det angripna beslutet att kännetecknen enligt en helhetsbedömning bara liknar varandra svagt i visuellt hänseende.
40 Vad för det andra gäller den fonetiska jämförelsen kan det konstateras att de båda kännetecknen uttalas på olika sätt, då de två beståndsdelarna i kännetecknen kommer i olika ordningsföljd och ordet meet återges på ett något annorlunda sätt i det äldre ordmärket (meeting). I och med att den sista beståndsdelen i det äldre ordmärket är identisk med den första beståndsdelen i det sökta varumärket och då meet och meeting uttalas på liknande sätt, ger en helhetsbedömning emellertid vid handen att de båda kännetecknen till viss del liknar varandra i fonetiskt hänseende. Att ordelementen uttalas i olika ordningsföljd hindrar inte att kännetecknen som helhet liknar varandra (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovan i punkt 38 nämnda målet InvestHedge, punkt 39). Av detta följer att tribunalen inte kan godta överklagandenämndens slutsats i punkt 31 i det angripna beslutet att de berörda varumärkena inte liknar varandra i fonetiskt hänseende.
41 Vad för det tredje gäller jämförelsen i begreppsmässigt hänseende måste det antas, såsom framgår av punkt 32 i det angripna beslutet, att omsättningskretsen uppfattar att de berörda kännetecknen syftar på metrologi – då de används för varor och tjänster med metrologisk anknytning och med hänsyn till att omsättningskretsen består av specialister på metrologins område – liksom, i motsats till vad som angetts i punkterna 33 och 34 i det angripna beslutet, att de syftar på möten med personer med intresse av denna vetenskap, precis som invändningsenheten påpekade i sitt beslut, detta med tanke på att ordet meeting ingår i tyskans allmänna ordförråd och omsättningskretsen därför skulle förstå termen meet. Det finns således en uppenbar koppling mellan de berörda kännetecknen, genom att det som de begreppsmässigt åsyftar är identiskt.
Risken för förväxling
42 Risk för förväxling föreligger när det samtidigt föreligger en tillräckligt stor likhet både mellan varumärkena i fråga och mellan de varor eller tjänster som dessa varumärken avser (domen i det ovan i punkt 26 nämnda målet MATRATZEN, punkt 45).
43 Beståndsdelen metro är visserligen inte beskrivande, men den kan likväl inte anses ha någon stark särskiljningsförmåga avseende metrologirelaterade varor och tjänster som vänder sig till en omsättningskrets bestående av specialister på detta område. Även om den andra beståndsdelen i de berörda kännetecknen kan uppfattas som särskiljande, måste det konstateras att orden meet och meeting visserligen inte är identiska men att de liknar varandra, med tanke på att det rör sig om två olika grammatiska former av samma ord, där det ena kännetecknet använder gerundiumformen.
44 Tribunalen erinrar om att även när omsättningskretsen består av specialister har genomsnittskonsumenten sällan möjlighet att göra en direkt jämförelse mellan de olika varumärkena utan måste förlita sig på en oklar minnesbild av varumärkena (domen i det ovan i punkt 24 nämnda målet Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 26, och förstainstansrättens dom av den 12 november 2008 i mål T‑7/04, Shaker mot harmoniseringsbyrån, Limiñana y Botella (Limoncello della Costiera Amalfitana shaker), REG 2008, s. II‑3085, punkt 30). Den omständigheten att varorna och tjänsterna i fråga inte köps in dagligen eller varje vecka medför dessutom en ökad risk för att omsättningskretsen ska begå misstag, eftersom denna endast har ett vagt minne av varumärkenas sammansättning (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 23 oktober 2002 i mål T‑388/00, Institut für Lernsysteme mot harmoniseringsbyrån – Educational Services (ELS), REG 2002, s. II‑4301, punkt 76).
45 Att det äldre varumärket anses ha låg särskiljningsförmåga utesluter vidare inte att risk för förväxling kan anses föreligga i det aktuella fallet. Det äldre varumärkets särskiljningsförmåga ska visserligen beaktas vid bedömningen av risken för förväxling, men endast som en av flera omständigheter. Risk för förväxling kan därför föreligga även när det äldre varumärket endast har låg särskiljningsförmåga, bland annat då kännetecknen liknar varandra och de varor eller tjänster som avses är av liknande slag (se förstainstansrättens dom av den 13 december 2007 i mål T‑134/06, Xentral mot harmoniseringsbyrån – Pages jaunes (PAGESJAUNES.COM), REG 2007, s. II‑5213, punkt 70 och där angiven rättspraxis).
46 Med hänsyn till dels att de aktuella varorna och tjänsterna delvis är identiska och delvis åtminstone är av liknande slag, dels att kännetecknen i fråga uppvisar visuella och fonetiska likheter, om än i ringa utsträckning, och att de är identiska i begreppsmässigt avseende, finner tribunalen att kännetecknen inte är tillräckligt olika för att all risk för förväxling mellan varumärkena hos allmänheten ska kunna uteslutas.
47 I motsats till vad överklagandenämnden fann i punkt 37 i det angripna beslutet, finns det inget stöd för att anta att produkterna i fråga normalt köps efter att kunden har studerat information om varorna och tjänsterna, så att de visuella skillnaderna skulle komma att få stor betydelse. Inköp av varorna eller tjänsterna i fråga kan nämligen ske efter en muntlig rekommendation, och konsumenten skulle enkelt, på grund av sin otydliga minnesbild, när han ser kännetecknen kunna förväxla en vara eller tjänst som bär det rekommenderade varumärket med en produkt med det andra varumärket.
48 Under dessa omständigheter ska talan bifallas på den enda anförda grunden och det angripna beslutet följaktligen ogiltigförklaras. Det är därvid inte nödvändigt att jämföra det sökta varumärket med det äldre varumärket METRO.
Det första yrkandets andra del: Avslag på ansökan om registrering av det sökta varumärket
49 Vad gäller det första yrkandets andra del är sökandens intressen tillräckligt väl skyddade genom att det angripna beslutet ogiltigförklaras. Det är inte nödvändigt att uttala sig om sökandens yrkande om att ansökan om registrering av det sökta varumärket ska avslås. Ett sådant yrkande är bara en följdverkan av ogiltigförklaringen av det angripna beslutet och ingår bland de åtgärder som ska vidtas för att en dom från unionsdomstolen ska följas, i enlighet med artikel 63.6 i förordning nr 40/94 (nu artikel 65.6 i förordning nr 207/2009) (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 27 februari 2002 i mål T‑106/00, Streamserve mot harmoniseringsbyrån (STREAMSERVE), REG 2002, s. II‑723, punkt 17, och av den 12 januari 2006 i mål T‑147/03, Devinlec mot harmoniseringsbyrån – TIME ART (QUANTUM), REG 2006, s. II‑11, punkt 113).
Rättegångskostnader
50 Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att harmoniseringsbyrån ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom harmoniseringsbyrån har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.
51 Sökanden har vidare yrkat att tribunalen ska förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta sökandens kostnader för invändningsförfarandet och förfarandet i överklagandenämnden. Enligt artikel 136.2 i rättegångsreglerna ska nödvändiga kostnader som parterna haft för förfarandet i överklagandenämnden betraktas som ersättningsgilla kostnader. Detta gäller emellertid inte de kostnader som har uppkommit för förfarandet inför invändningsenheten. Sökandens yrkande att harmoniseringsbyrån ska förpliktas att ersätta kostnaderna för det administrativa förfarandet inför invändningsenheten kan således inte prövas (förstainstansrättens dom av den 10 december 2008 i mål T‑290/07, MIP Metro mot harmoniseringsbyrån – Metronia (METRONIA), ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 60).
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (åttonde avdelningen)
följande:
1) Det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) den 12 juni 2008 (ärende R 387/2007‑1) om ett invändningsförfarande mellan MIP Metro Group Intellectual Property GmbH & Co. KG och CBT Comunicación Multimedia, SL, ogiltigförklaras.
2) Harmoniseringsbyrån ska ersätta rättegångskostnaderna.
Martins Ribeiro | Papasavvas | Dittrich |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 25 juni 2010.
Underskrifter