Mål T‑341/09

Consejo Regulador de la Denominación de Origen Txakoli de Álava m.fl.

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av kollektiv- och ordmärket TXAKOLI – Absoluta registreringshinder – Beskrivande karaktär – Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009 – Artikel 66.2 i förordning nr 207/2009 – Särskiljningsförmåga saknas – Artikel 7.1 b i förordning nr 207/2009”

Sammanfattning av domen

1.      Jordbruk – Gemensam organisation av marknaden – Vin – Beskrivning och presentation av vin – Förordningarna nr 1493/1999 och nr 753/2002 – Åtskillnaden mellan geografiska beteckningar och kompletterande traditionella benämningar

(Rådets förordning nr 1493/1999, artikel 47.2 e; kommissionens förordning nr 753/2002, artikel 23)

2.      Gemenskapsvarumärke – Gemenskapskollektivmärken – Kännetecken eller upplysningar som kan användas för att beteckna geografiskt ursprung för varor eller tjänster – Undantag – Restriktiv tolkning

(Rådets förordningar nr 207/2009, artiklarna 7.1 c och 66.2, och nr 1234/2007)

1.      Åtskillnaden mellan geografiska beteckningar i vid bemärkelse och traditionella benämningar framgick tydligt av förordning nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin – den grundförordning som föregick förordning nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) och vilken utgör grund för förordning nr 753/2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter. I artikel 47.2 e i förstnämnda förordning angavs nämligen att reglerna om beteckning, benämning och presentation av vissa av de produkter som omfattades av denna förordning liksom om skydd av vissa beteckningar, begrepp och termer, särskilt omfattade bestämmelser som reglerade användning av geografiska beteckningar och traditionella [benämningar][*]. [*I den svenska språkversionen av denna bestämmelse i förordning nr 1493/1999 användes ”begrepp” i stället för ”benämningar”. Övers.anm.]

Bland sistnämnda bestämmelser ska artikel 23 i förordning nr 753/2002 – vilken ersatts av förordning nr 607/2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter – framhållas. I den bestämmelsen definierades en kompletterande traditionell benämning som ”en term som i producentmedlemsstaterna traditionellt används för att beteckna [bordsviner med geografisk beteckning och kvalitetsviner från ett specificerat område], som avser en produktions-, framställnings-, eller lagringsmetod, kvalitet, färg eller typ av plats, eller en historisk händelse som är förknippad med vinet i fråga, och som enligt respektive producentmedlemsstats lagstiftning får användas för att beteckna viner som producerats i den egna medlemsstaten”. Kompletterande traditionella benämningar i den mening som avsågs i förordning nr 753/2002 utgjordes följaktligen av ord som anger vissa egenskaper hos vinet, såsom var det producerats eller dess historia, men däremot inte dess geografiska ursprung.

(se punkterna 27, 28)

2.      Enligt artikel 66.2 i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken får som ett undantag från artikel 7.1 c sådana kännetecken eller upplysningar som kan användas i näringsverksamhet för att beteckna geografiskt ursprung för varor eller tjänster utgöra gemenskapskollektivmärken. Det ska under alla omständigheter påpekas att även om det i artikel 66.2 i nämnda förordning föreskrivs ett undantag från det registreringshinder som anges i artikel 7.1 c i samma förordning, ska undantaget inte tolkas extensivt på så sätt att det anses omfatta de kännetecken som bara utgör en geografisk beteckning i sak.

Det ska vidare framhållas, vad beträffar den mycket specifika marknaden för vin, att om man inom ramen för prövningen av den ansökan om registrering som ingetts till harmoniseringsbyrån godtar att det sökta ordet, vid normal användning från omsättningskretsens synpunkt, används eller kan användas för att beteckna en region såsom det berörda vinets geografiska ursprung, tränger man in på de myndigheters behörighetsområde som är verksamma med avseende på de förfaranden som syftar till att skapa nya skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar som innehåller det ordet eller som syftar till att antalet beteckningar som förknippas med dessa benämningar ska öka.

Det ankommer på dessa myndigheter att, inom ramen för sitt utrymme för skönsmässig bedömning och efter att ha prövat samtliga relevanta omständigheter i målet, avgöra om ett visst ord ska skyddas såsom beteckning för den berörda produktens geografiska ursprung. Härvid ska det särskilda förfarande som föreskrivs för detta ändamål i förordning nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) tillämpas. Förfarandet innefattar bland annat särskilda rättigheter för de berörda personerna och möjligheten att överklaga kommissionens slutgiltiga beslut i detta avseende till unionsdomstolen.

(se punkterna 35–37)