DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
(andra avdelningen)

den 23 oktober 2012

Mål F‑57/11

Gustav Eklund

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Rekrytering – Allmänt uttagningsprov – Uppförande på reservlistan – Erbjudande om anställning som tjänsteman till en person som uppförts på en reservlista – Villkor för deltagande – Förvärvad arbetslivserfarenhet efter examen – Uttagningskommitténs respektive tillsättningsmyndighetens behörighet – Antagande av erbjudandet om anställning – Återkallelse av erbjudandet om anställning”

Saken: Talan enligt artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106 a, genom vilken Gustav Eklund i huvudsak ansöker om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 5 augusti 2010 om att inte ge verkan åt den omständigheten att sökanden tackade ja till tjänsten som tjänsteman som teknisk assistent vilken kommissionen erbjöd honom genom ett beslut i skrivelse av den 30 juli 2010 som skickades till honom per e-post och om att återkalla nämnda erbjudande.

Avgörande: Talan ogillas. Gustav Eklund ska bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Talan väckt av tjänstemän – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Återkallelse av ett erbjudande om anställning – Omfattas inte – Beslut att inte ge en sökandes antagande av erbjudande om anställning verkan – Omfattas

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Oberoende – Gränser – Antagande av beslut som är rättsstridiga – Tillsättningsmyndighetens skyldigheter – Domstolsprövning

3.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagning på grundval av meriter och prov – Villkor för deltagande – Yrkeserfarenhet – Begrepp – Studieperioder – Omfattas inte (Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 5)

1.      Ett erbjudande om anställning till en sökande på grund av vederbörandes utnämning som tjänsteman utgör en avsiktsförklaring, i förekommande fall tillsammans med en begäran om information och innebär inte att rättigheter uppstår. Tillsättningen av en tjänsteman kan nämligen endast ske under de former och på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna. Eftersom en avsiktsförklaring utgör en förberedande akt som inte kan bestridas inom ramen för en talan om ogiltigförklaring, kan inte dess återkallelse vara föremål för en talan om ogiltigförklaring. En rättsakt som inte innebär att rättigheter uppstår kan nämligen återtas när som helst.

Däremot innebär ett beslut att inte ge en sökandes antagande av erbjudande om anställning verkan och att återkalla nämnda erbjudande att ett förfarande som kan utmynna i tillsättning av en tjänsteman avslutas. Det rör sig om ett beslut som går någon emot. Yrkanden om ogiltigförklaring av ett sådant beslut är således tillåtna.

(se punkterna 30, 31, 66 och 97)

Hänvisning till

Personaldomstolen: 30 september 2010, Jacobs mot kommissionen, mål F-41/05, punkt 44; 30 september 2010, De Luca mot kommissionen, F-20/06, punkt 37, 14 december 2010, Bleser mot domstolen, F-25/07, punkt 54 och 14 april 2011, Šimonis mot kommissionen, F-113/07, punkterna 44 och 45.

Europeiska unionens tribunal: 12 maj 2011, Région Nord-Pas-de-Calais mot kommissionen, förenade målen T-267/08 och T-279/08, punkt 190 och 14 december 2011, Luca mot kommissionen, mål T-563/10 P.

2.      Med hänsyn till uttagningskommitténs oberoende har inte tillsättningsmyndigheten rätt att ogiltigförklara eller ändra ett beslut som fattats av uttagningskommittén. Tillsättningsmyndigheten är emellertid skyldig att, vid utövandet av sin egen behörighet, fatta lagliga beslut. Tillsättningsmyndigheten är således inte bunden av sådana beslut av uttagningskommittén som är rättsstridiga när nämnda rättsstridighet kan få återverkningar på tillsättningsmyndighetens egna beslut. Därför har tillsättningsmyndigheten en skyldighet att, innan en tjänsteman utses, säkerställa att denne uppfyller de villkor som uppställts. För det fall att uttagningskommittén felaktigt har gett en sökande tillträde till uttagningsprovet och därefter fört upp densamme på förteckningen över godkända sökande ska tillsättningsmyndigheten vägra att tillsätta denna sökande genom ett motiverat beslut som gör det möjligt för tribunalen att avgöra om beslutet är välgrundat

Det ska likväl beaktas att uttagningskommittén, med förbehåll för bestämmelser i meddelandet om uttagningsprov, förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad beträffar att bedöma om de sökandes tidigare yrkeserfarenhet gör det möjligt för vederbörande att uppfylla villkoren för deltagande i uttagningsprovet, både när det gäller dess natur och varaktighet och det mer eller mindre nära sambandet som den kan visa med kraven som ställs på den lediga tjänsten. Tillsättningsmyndigheten ska således, inom ramen för sin prövning av lagenligheten hos de beslut som uttagningskommittén har antagit, endast kontrollera att uttagningskommittén inte gjort någon uppenbart oriktig bedömning.

I detta hänseende kan det endast anses vara fråga om en uppenbart oriktig bedömning om felet enkelt kan upptäckas med hjälp av kriterier som lagstiftaren uppställt för kontroll av myndighetens utnyttjande av det stora utrymmet för skönsmässig bedömning. För att en uppenbart oriktig bedömning ska anses ha gjorts, som gör att ett beslut ska ogiltigförklaras, är det nödvändigt att visa att de bedömningar som gjorts i det omtvistade beslutet inte är rimliga. Det kan med andra ord inte vara ett uppenbart fel om den aktuella bedömningen kan godtas som sann eller rimlig.

Dessa principer måste anses vara tillämpliga även på den kontroll som unionsdomstolen gör av besluten från kommittén och tillsättningsmyndigheten när den, innan tillsättning av en tjänsteman sker, undersöker om vederbörande uppfyller de krav som uppställs härför.

(se punkterna 49–52)

Hänvisning till

Domstolen: 23 oktober 1986, Schwiering mot revisionsrätten, mål 142/85, punkterna 19 och 20 och 20 februari 1991, Parlamentet mot Hanning, mål C-345/90, punkt 22.

Personaldomstolen: 22 maj 2008, Pascual-García mot kommissionen, mål F-145/06, punkt 55 och där angiven rättspraxis och 29 september 2011, AJ mot kommissionen, mål F-80/10, punkt 34.

3.      Inom ramen för ett allmänt uttagningsprov som anordnas för att skapa en rekryteringsreserv, förutom att meddelandet om uttagningsprovet föreskrev något annat, utgör inte studieperioder sådana perioder som kan tas i beräkning som yrkeserfarenhet som förvärvats efter erhållen examen och det gäller oavsett nivån på nämnda studier, eftersom studier handlar om kunskap och inte kompetens. Förvisso kan perioder mellan vilka den sökande har studerat parallellt med ett utfört arbete tas i beräkning, men i det fallet är det just det utförda arbetet som har räknats som yrkeserfarenhet utan att studier som bedrivs samtidigt, marginellt och sekundärt, utgör hinder för att detta tas i beaktande.

(se punkt 54)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 6 november 1997, Wolf mot kommissionen, mål T-101/96, punkt 71.

Personaldomstolen: ovannämnda målet Pascual-García mot kommissionen, punkt 66.