Language of document : ECLI:EU:C:2019:830

Mål C302/18

X

mot

Belgische Staat

(begäran om förhandsavgörande från Raad voor Vreemdelingenbetwistingen)

 Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 3 oktober 2019

”Begäran om förhandsavgörande – Invandringspolitik – Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning – Direktiv 2003/109/EG – Villkor för att förvärva ställning som varaktigt bosatt – Artikel 5.1 a – Stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel”

Gränskontroller, asyl och invandring – Invandringspolitik – Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning – Direktiv 2003/109 – Förvärv av ställning som varaktigt bosatt – Villkor – Stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel – Begrepp – Medel som ställs till förfogande av en utomstående – Omfattas – Villkor

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38, artikel 7.1 b och c; Rådets direktiv 2003/109, artikel 5.1 a)

(se punkterna 26–31, 34–36 och 40–44 samt domslutet)

Resumé

Den som ansöker om att beviljas ställning som varaktigt bosatt kan, för att styrka att han eller hon har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel, även åberopa medel som ställs till denna sökandes förfogande av en utomstående.

I domen X (C‑302/18), som meddelats den 3 oktober 2019, tolkade domstolen direktiv 2003/109,(1) i den del det föreskrivs att medlemsstaterna ska kräva att tredjelandsmedborgarna, för att erhålla ställning som varaktigt bosatta, styrker att de för egen räkning och för de familjemedlemmar gentemot vilka de har försörjningsansvar förfogar över stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att de ska kunna försörja sig själva och sina familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten.(2) Domstolen slog fast att begreppet försörjningsmedel inte endast avser de egna medel som den som ansöker om att beviljas ställning som varaktigt bosatt har, utan även kan omfatta de medel som ställs till denna sökandes förfogande av en utomstående, förutsatt att de, med beaktande av den individuella situation som den berörda sökanden befinner sig i, är stabila, regelbundna och tillräckliga.

Den här domen avser ett mål mellan X, en kamerunsk medborgare, och Belgische Staat (belgiska staten) angående ett avslag på en ansökan om etableringstillstånd och erhållande av ställning som varaktigt bosatt. X hade i samband med sin ansökan hänvisat till sin brors tillgångar och ingett ett skriftligt åtagande som undertecknats av brodern, i vilket denne åtog sig att se till att X och de familjemedlemmar som är beroende av honom för sin försörjning förfogar över stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel. Ansökan avslogs med motiveringen att X inte har egna försörjningsmedel och att endast den omständigheten att X:s bror åtar sig att sörja för X inte innebär att X har en regelbunden och stabil inkomst.

Domstolen konstaterade först att begreppet försörjningsmedel, som avses i denna bestämmelse, är ett självständigt unionsrättsligt begrepp. Den påpekade därefter att lydelsen av denna bestämmelse i sig inte är tillräcklig för att fastställa vare sig typen av eller ursprunget för de medel som där avses. I vissa språkversioner av direktivet används nämligen en term som motsvarar ordet ”medel”, medan det i andra språkversioner används termer som motsvarar begreppet ”inkomster”. Domstolen gjorde en tolkning som grundades på såväl direktivets mål som det sammanhang i vilket den aktuella bestämmelsen ingår och drog bland annat slutsatsen att direktivet i princip inte medger att det görs gällande ytterligare villkor om ursprunget för de försörjningsmedel som avses i den aktuella bestämmelsen.

Domstolen slog därefter fast att det även följer av prövningen av lydelsen av och målet med den aktuella bestämmelsen i direktiv 2003/109 och det sammanhang i vilket denna bestämmelse ingår, med beaktande av bland annat de jämförbara bestämmelserna i direktiven 2004/38(3) och 2003/86(4), att ursprunget för de försörjningsmedel som avses i den förstnämnda bestämmelsen inte är ett kriterium som är avgörande för den berörda medlemsstaten vid kontrollen av huruvida dessa medel är stabila, regelbundna och tillräckliga. Även om begreppen har olika räckvidd kan begreppet försörjningsmedel enligt direktiv 2003/109 och begreppet tillgångar enligt direktiv 2004/38 nämligen tolkas analogt, på så sätt att de inte utesluter att den berörda personen kan göra gällande försörjningsmedel från en utomstående, som är medlem av hans familj. Direktiv 2003/86 innebär följaktligen att det avgörande inte är försörjningsmedlens ursprung, utan huruvida dessa medel är varaktiga och tillräckliga, med beaktande av den individuella situation som den berörda personen befinner sig i.

Domstolen tillade slutligen att det ankommer på den behöriga nationella myndigheten att analysera huruvida försörjningsmedel från en utomstående eller från en av sökandens familjemedlemmar ska anses vara stabila, regelbundna och tillräckliga. I en sådan situation får beaktas huruvida ett åtagande från en utomstående eller en av sökandens familjemedlemmar att sörja för sökanden är rättsligt bindande, familjebandet mellan sökanden och den eller de familjemedlemmar som är villiga att sörja för sökanden, samt av vilken typ och hur varaktiga försörjningsmedlen från de sistnämnda är.


1      Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 2004, s. 44).


2      Artikel 5.1 a.


3      Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77, och rättelse i EUT L 229, 2004, s. 35)


4      Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, 2003, s. 12).