Överklagande ingett den 25 februari 2021 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 16 december 2020 i mål T-243/18, VW mot Europeiska kommissionen

(Mål C-116/21 P)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Schima, B. Mongin och G. Gattinara)

Övriga parter i målet: VW, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som meddelades av tribunalen (sjunde avdelningen) den 16 december 2020, VW/kommissionen (T- 243/18),

ogilla talan i första instans,

förplikta motparten i målet om överklagande att ersätta rättegångskostnaderna i första instans,

förplikta motparten i målet om överklagande att ersätta rättegångskostnaderna i överklagandet.

Grunder och huvudargument

Den första grunden avser felaktig rättstillämpning vad gäller kriterierna för bedömning av lagenligheten av lagstiftarens val och åsidosättande av motiveringsskyldigheten (punkterna 46 – 49 och 58 i den överklagade domen). Kommissionen hävdar att:

Tribunalen åsidosatte principen om att bedömningen av lagenligheten av en unionsrättsakt mot bakgrund av grundläggande rättigheter inte kan vila på påståenden om denna rättsakts konsekvenser i ett enskilt fall,

Rättsstridigheten av en bestämmelse i tjänsteföreskrifterna kan inte grundas på att lagstiftarens val var orimligt,

Tribunalen beaktade inte samtliga omständigheter i de två situationer som skulle jämföras, vilket strider mot principerna som anges i domen HK/kommissionen (C-460/18P).

Den andra grunden avser felaktig rättstillämpning vid tolkningen av icke-diskrimineringsprincipen. Tribunalen ansåg nämligen att de situationer som avses i artiklarna 18 och 20 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna är jämförbara (punkterna 50 – 61 i den överklagade domen). Kommissionen anser att:

Den tidpunkt då äktenskapet ingicks är inte det enda kriterium som särskiljer artiklarna 18 och 20 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna. Skillnaden består i en rad omständigheter som tribunalen underlät att beakta.

Tribunalen skulle ha tagit hänsyn till syftet med den minimitid för äktenskapets varaktighet som anges i de två bestämmelserna, vilket skulle ha visat skillnaden dem emellan.

Det har inte visats att det förelåg åldersdiskriminering.

Den tredje grunden avser felaktig rättstillämpning vid tolkningen av artikel 52.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och flera åsidosättanden av motiveringsskyldigheten (punkterna 65 – 80 och 81 – 88 i den överklagade domen).

Grundens första del avser underlåtenhet att avgöra frågan om efterlevandepension i artiklarna 18 och 20 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna.

Grundens andra del avser felaktig rättstillämpning vid tolkningen av det syfte som avser att förhindra bedrägeri och ett åsidosättande av motiveringsskyldigheten (punkterna 65 – 80 i den överklagade domen).

Grundens andra del avser felaktig rättstillämpning vid tolkningen av det syfte som avser att bevara den ekonomiska balansen i unionens pensionssystem (punkterna 81 – 88 i den överklagade domen).

____________