Mål T‑104/13
Toshiba Corp.
mot
Europeiska kommissionen
”Konkurrens – Konkurrensbegränsande samverkan – Världsmarknaden för bildrör för TV-apparater och datorskärmar – Beslut i vilket en överträdelse konstateras av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet – Avtal och samordnade förfaranden om priser, uppdelning av marknader, kapacitet och produktion – Bevis på deltagande i kartellen – En enda, fortlöpande överträdelse – Ansvar för överträdelsen – Gemensam kontroll – Böter – Obegränsad behörighet”
Sammanfattning – Tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 9 september 2015
1. Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut av kommissionen i vilket en överträdelse konstateras – Det ankommer på kommissionen att lägga fram bevis för överträdelsen och dess varaktighet – Oskuldspresumtion – Räckvidd
(Artikel 101 FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 48.1; rådets förordning nr 1/2003, artikel 2)
2. Konkurrensbegränsande samverkan – Avtal och samordnade förfaranden som utgör en enda överträdelse – Företag som kan klandras för överträdelsen bestående i att ha deltagit i en övergripande samverkan – Kriterier – Gemensam vilja hos de berörda företagen – Avsikt att bidra till de gemensamma mål som eftersträvades av samtliga berörda företag – Kännedom om den allmänna omfattningen och de väsentliga särdragen i den övergripande samverkan – Bevisbörda
(Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 2)
3. Konkurrens – Unionens regler – Överträdelser – Ansvar – Moderbolag och dotterbolag – Ekonomisk enhet – Bedömningskriterier – Moderbolagets kontroll över sitt dotterbolag – Huruvida ett moderbolag som är minoritetsägare faktiskt har utövat ett avgörande inflytande – Bevisbörda – Avgörande inflytande som kan konstateras utifrån en samling samstämmiga indicier som avser de ekonomiska, organisatoriska och juridiska banden
(Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 2)
4. Konkurrens – Unionens regler – Överträdelser – Ansvar – Moderbolag och dotterbolag – Ekonomisk enhet – Bedömningskriterier – Moderbolagets kontroll över sitt dotterbolag – Kontroll som utövas gemensamt av två självständiga moderbolag – Huruvida det moderbolag som är minoritetsägare faktiskt har utövat ett avgörande inflytande – Bedömningskriterier
(Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 2)
5. Konkurrens – Administrativt förfarande – Iakttagande av rätten till försvar – Tillgång till handlingarna i ärendet – Räckvidd – Underlåtenhet att lämna ut en handling som är till nackdel för sökanden – Överträdelsen kan bevisas med hänvisning till annan skriftlig bevisning som lämnats ut till parterna – Åsidosättande av rätten till försvar föreligger inte
(Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 27.2)
6. Konkurrens – Unionens regler – Överträdelser – Ansvar – Moderbolag och dotterbolag – Ekonomisk enhet – Moderbolagets ansvar kan inte anses som ett strikt ansvar
(Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 2)
7. Konkurrens – Böter – Solidariskt betalningsansvar – Omfattning – Moderbolaget hålls ansvarigt för sitt dotterbolags rättsstridiga beteende – Följder för moderbolaget för det fall kommissionens beslut ogiltigförklaras eller ändras
(Artikel 101.1 FEUF)
8. Konkurrens – Unionens regler – Territoriellt tillämpningsområde – Konkurrensbegränsande samverkan som förekommer mellan företag som är etablerade utanför EES men genomförs och har verkan på den inre marknaden – Den produkt som omfattas av kartellen säljs inom unionen – Kommissionens behörighet att tillämpa unionens konkurrensregler – Tillåtlighet enligt folkrätten – Ingripande av dotterbolag, ombud eller filialer som är etablerade utanför unionen – Saknar betydelse
(Artikel 101 FEUF; EES-avtalet, artikel 53)
9. Konkurrens – Unionens regler – Territoriellt tillämpningsområde – Den konkurrensbegränsande samverkan genomförs inom unionen – Vertikalt integrerat företag som har produktionsanläggningar utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Varor som omfattas av kartellen har infogats i slutprodukter av nämnda produktionsanläggningar – Det integrerade företaget säljer nämnda slutprodukter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Omfattas
(Artikel 101 FEUF; EES-avtalet, artikel 53)
10. Konkurrensbegränsande samverkan – Avtal och samordnade förfaranden som utgör en enda överträdelse – Begrepp – Kriterier – Ett enda mål och en samlad plan – Avtal som kompletterar varandra – Överträdelsens genomförande – Saknar betydelse – Möten som anordnats och hållits åtskilda på flera kontinenter – Möten som varit sammankopplade
(Artikel 101.1, FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 2)
11. Konkurrens – Böter – Riktlinjer för beräkning av böter – Juridisk karaktär – Vägledande förhållningsregel genom vilken kommissionen själv begränsat sitt utrymme för skönsmässig bedömning – Skyldighet att iaktta principerna om likabehandling, skydd för berättigade förväntningar och rättssäkerhet
(Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)
12. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Fastställande av grundbeloppet – Andel av försäljningsvärdet grundat på överträdelsens allvar – Kriterier
(Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkterna 19–23)
13. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Justering av grundbeloppet – Förmildrande omständigheter – Kommissionens utrymme för att företa en skönsmässig helhetsbedömning – Begränsat deltagande – Genomförande av den konkurrensbegränsande samverkan föreligger inte – Villkor
(Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 29)
14. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Justering av grundbeloppet – Förmildrande omständigheter – Företagets passiva eller efterföljande roll – Omständighet som inte nämns i de nya riktlinjerna – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning
(Artikel 101.1 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 98/C 9/03, punkterna 2 och 3, och 2006/C 210/02, punkt 29)
15. Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Fastställande av grundbeloppet –Fastställande av försäljningsvärdet – Försäljning som har ett direkt eller indirekt samband med överträdelsen – Varor som omfattas av kartellen har infogats i slutprodukter av produktionsanläggningar som är vertikalt integrerade i det företag som varit föremål för utredning – Slutprodukter som det företag som varit föremål för utredning har sålt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet – Slutprodukternas försäljningsvärde beaktat endast till den del detta värde motsvarade värdet på de produkter som omfattades av kartellen – Tillåtet
(Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2; kommissionens meddelande 2006/C 210/02, punkt 13)
1. Se domen.
(se punkterna 49 och 50)
2. I fråga om konkurrensbegränsande samverkan innebär förekomsten av en enda, fortlöpande överträdelse inte nödvändigtvis att ett företag som deltar i en viss del av överträdelsen kan hållas ansvarigt för hela överträdelsen. Det krävs dessutom att kommissionen visar att företaget kände till att de andra företagen bedrev konkurrensbegränsande verksamhet på europeisk nivå eller rimligen kunde förutse det. Den omständigheten att ett avtal som ett företag är part i har samma mål som en övergripande samverkan är inte tillräcklig för att företaget ska hållas ansvarigt för att ha deltagit i den övergripande samverkan. Artikel 101.1 FEUF är nämligen inte tillämplig såvida det inte föreligger en gemensam vilja hos de berörda parterna
Det är följaktligen bara om företaget då det var part i avtalet kände till eller borde ha känt till att det därigenom ingick i den övergripande samverkan, som dess deltagande i ifrågavarande avtal kan anses visa att det hade anslutit sig till nämnda samverkan. Det ska med andra ord styrkas att det aktuella företaget genom sitt eget beteende avsåg att bidra till att uppnå de gemensamma mål som samtliga deltagare eftersträvade, och att det hade kännedom om de konkurrensbegränsande beteenden som planerades eller som genomfördes av andra företag i strävan att uppnå dessa mål eller att företaget rimligen kunde förutse dem och att det var berett att acceptera den risk som detta innebar.
Det berörda företaget ska således känna till den allmänna omfattningen och de väsentliga särdragen i den övergripande samverkan. I avsaknad av uppgifter som visar att ett bolag kände till förekomsten av och innehållet i avtal och samordnade förfaranden på global nivå kan de omständigheterna att möten som bolaget deltagit i haft samma mål som den övergripande kartellen och att bolaget haft kontakter med företag vars deltagande i kartellen påvisats inte anses tillräckliga för att visa att det fanns en sådan kännedom om kartellen.
(se punkterna 52–54 och 56)
3. Inom konkurrensrätten kan ett dotterbolags handlande tillskrivas moderbolaget särskilt då dotterbolaget, trots att det är en fristående juridisk person, inte självständigt bestämmer sitt agerande på marknaden, utan i huvudsak tillämpar instruktioner som det får av moderbolaget mot bakgrund av de ekonomiska, organisatoriska och juridiska banden mellan dessa två juridiska enheter. Det ankommer härvid i princip på kommissionen att påvisa ett sådant avgörande inflytande med stöd av en rad faktiska omständigheter.
I allmänhet är det visserligen genom innehav av aktiemajoriteten i ett dotterbolag som ett moderbolag har möjlighet att i praktiken utöva ett avgörande inflytande över dotterbolaget och i synnerhet dess beteende på marknaden. Ett minoritetsinnehav kan emellertid också ge ett moderbolag möjlighet att faktiskt utöva ett avgörande inflytande över ett dotterbolags beteende på marknaden. För detta krävs att minoritetsinnehavet är förenat med rättigheter som går utöver dem som normalt tillerkänns minoritetsägare med syftet att dessa ska kunna tillvarata sina ekonomiska intressen. Utifrån dessa rättigheter ska det kunna visas, mot bakgrund av en samling samstämmiga indicier av rättslig eller ekonomisk art, att det berörda moderbolaget utövar ett avgörande inflytande över dotterbolagets beteende på marknaden.
(se punkterna 93 och 95–97)
4. Se domen.
(se punkterna 99–102 och 122)
5. Se domen.
(se punkterna 127–131)
6. Se domen.
(se punkt 136)
7. Se domen.
(se punkterna 145–148 och 235)
8. När företag som är etablerade utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), men tillverkar varor som säljs till tredje man inom EES, samordnar de priser som de tillämpar gentemot kunder som är etablerade inom EES och genomför denna samordning genom att sälja till i realiteten samordnade priser, deltar de i ett samordnat förfarande som har till syfte och resultat att begränsa konkurrensen på den inre marknaden i den mening som avses i artikel 101 FEUF. Kommissionen har territoriell behörighet att vidta åtgärder mot detta förfarande.
En överträdelse av artikel 101 FEUF består av två led, nämligen upprättandet av en konkurrensbegränsande samverkan och genomförandet av den. Om tillämpligheten av förbuden i konkurrensrätten skulle göras beroende av platsen för denna samverkans upprättande, skulle företagen uppenbarligen få tillgång till ett enkelt sätt att undandra sig dessa förbud. Det avgörande kriteriet är följaktligen den plats där samverkan genomförs. För att avgöra huruvida denna plats är belägen inom EES har det härvid föga betydelse huruvida kartelldeltagarna har utnyttjat dotterbolag, ombud, underagenter eller filialer som är etablerade inom EES för att upprätta kontakter mellan dessa och köpare som är etablerade inom EES. Villkoret avseende genomförandet av en samverkan som en anknytning till unionens territorium är dessutom uppfyllt redan när den produkt som omfattas av kartellen säljs inom unionen, oberoende av var försörjningskällorna och produktionsanläggningarna är belägna.
Om villkoret avseende genomförande är uppfyllt, omfattas kommissionens behörighet att tillämpa unionens konkurrensregler på sådana ageranden av territorialitetsprincipen, vilken är allmänt erkänd inom folkrätten.
(se punkterna 154–157)
9. I fråga om konkurrensbegränsande samverkan gäller att när ett vertikalt integrerat företag infogar varor som är föremål för en överträdelse i slutprodukter i produktionsanläggningar utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), kan företagets försäljning av slutprodukterna inom EES till en självständig tredje man påverka konkurrensen på marknaden för dessa produkter. En sådan överträdelse kan därför anses ha haft återverkningar inom EES, även om marknaden för slutprodukterna utgör en marknad som är skild från den marknad som är berörd av nämnda överträdelse.
(se punkt 161)
10. Se domen.
(se punkterna 162–168)
11. Se domen.
(se punkt 184)
12. Se domen.
(se punkterna 187–197)
13. Se domen.
(se punkterna 201–205)
14. Se domen.
(se punkterna 207–210)
15. Se domen.
(se punkterna 212–228)