Meddelande i Europeiska Unionens Officiella Tidning

 

Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 20 december 2001 av DaimlerChrysler AG

    (mål T-325/01)

    Rättegångsspråk: tyska

DaimlerChrysler AG, Stuttgart (Tyskland) har den 20 december 2001 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaterna R. Bechtold och W. Bosch.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

(ogiltigförklara kommissionens beslut av den 10 oktober 2001 (ärende COMP/36.246 ( Mercedes-Benz)

(i andra hand sätta ned den straffavgift som ådömts enligt artikel 3 i beslutet

(förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom det ifrågasatta beslutet har kommissionen förpliktat sökanden att betala en straffavgift om 71 825 miljoner EUR för tre åsidosättanden av artikel 81.1 i EG-fördraget. Kommissionen fastslår att sökanden och dess tidigare rättsinnehavare vidtagit åtgärder för att begränsa parallellhandeln, begränsat leveranser av personvagnar på lager till leasingfirmor och varit parter i avtal om inskränkning av beviljande av rabatt i Belgien.

Sökanden gör gällande att Mercedes-Benz agenter är integrerade i Mercedes-Benz distributionsorganisation och att avtalen med handelsagenterna och kommissionsagenterna är egentliga handelsagentavtal på vilka kartellförbudet i artikel 81.1 EG inte är tillämpligt. Sökanden har vidare anfört att allt det som kommissionen förebrår Mercedes-Benz för beträffande hindren mot exporten från Tyskland inte uppfyller villkoren i artikel 81.1 EG. Mercedes-Benz kan fastställa riktlinjer för sina handelsagenter och deras filialer beträffande försäljningen till utländska personer. Oberoende av detta visar inte bevisningen att Mercedes-Benz har förhindrat försäljningen över gränserna till utländska slutkonsumenter. Mercedes-Benz har endast varit intresserat av att begränsa verksamhet med otillåten återförsälning.

Vad gäller anvisningen till agenterna att vid försäljning till utländska kunder kräva utbetalning med 15 procent gör sökanden gällande att denna anvisning inte är del av konkurrensbegränsande avtal mellan Mercedes-Benz och agenten. Anvisningen har minskat risken för Mercedes-Benz och har rört villkoren för kontrakt avseende nya fordon, som agenten endast förmedlade och som han inte var part i. Oberoende av detta är det sakligt befogat att kräva en utbetalning från utländska kunder.

Sökanden gör vidare gällande att begränsningen för tyska agenter vid förmedlingen av försäljningen av nya fordon till leasingfirmor inte innebär ett åsidosättande av artikel 81.1 EG, eftersom det rör sig om tillåtna anvisningar till handelsagenter. Även om man antog att artikel 81.1 EG hade åsidosatts skulle detta åsidosättande under alla omständigheter omfattas av undantaget i artikel 81.3 EG enligt förordning nr 1475/95.¹

Därutöver gör sökanden gällande att Mercedes-Benz inte har företagit någon "försäljningsprisfastställelse" som kan tillräknas sökanden eller medverkat till en sådan. Slutligen gör sökanden gällande att åläggandet av en straffavgift på grund av de "tyska" förhållandena redan med hänsyn till handelsagentprivilegiet inte kommer i betraktande och att sökanden under alla omständigheter på grundval av kommissionens tidigare praxis inte innebär ett åsidosättande av artikel 81.1 EG. För den händelse tillämpningen av artikel 81.1 EG inte är utesluten på rättsliga grunder är straffavgiften i vart fall alltför hög.

____________

¹ - Kommissioens förordning nr 1475/95 av den 28 juni 1995 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper försäljnings- och serviceavtal för motorfordon.