Mål T‑713/14

Organisation des salariés auprès des institutions européennes et internationales en République fédérale d’Allemagne (IPSO)

mot

Europeiska centralbanken

”ECB – ECB:s personal – Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag – Begränsning av den längsta tid en viss inhyrd arbetstagare får anlitas – Talan om ogiltigförklaring – Rättsakt mot vilken talan kan väckas – Direkt och personligen berörd – Berättigat intresse av att få saken prövad – Frist för att väcka talan – Upptagande till sakprövning – Ingen information till och samråd med den fackförening som är sökande i målet – Utomobligatoriskt ansvar”

Sammanfattning – Tribunalens dom (första avdelningen) av den 13 december 2016

1.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Akter som har bindande rättsverkningar – Bedömning med beaktande av objektiva kriterier – Europeiska centralbankens beslut om begränsning av den längsta tid en viss inhyrd arbetstagare får anlitas – Omfattas

(Artikel 263 FEUF)

2.      Talan om ogiltigförklaring – Rättsakter mot vilka talan kan väckas – Begrepp – Akter som har bindande rättsverkningar – Rättsakt som ger uttryck för institutions avsikt att handla på ett visst sätt på ett visst område – Omfattas inte

(Artikel 263 FEUF)

3.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Talan väckt av yrkesorganisation som försvarar och företräder sina medlemmars intressen – Upptagande till sakprövning – Villkor

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

4.      Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Europeiska centralbankens beslut om begränsning av den längsta tid en viss inhyrd arbetstagare får anlitas – Talan väckt av en arbetstagarorganisation som försvarar och företräder sina medlemmars intressen – Upptagande till sakprövning

(Artikel 263 sjätte stycket FEUF)

5.      Talan om ogiltigförklaring – Berättigat intresse av att få saken prövad – Fysiska eller juridiska personer – Talan som kan ge sökanden en fördel – Upptagande till sakprövning

(Artikel 263 fjärde stycket FEUF)

6.      Talan om ogiltigförklaring – Tidsfrister – Utgör tvingande rätt

(Artikel 263 sjätte stycket FEUF)

7.      Talan om ogiltigförklaring – Tidsfrister – Den tidpunkt då fristen börjar löpa – Rättsakt som varken offentliggjorts eller delgetts sökanden – Kännedom om rättsaktens exakta innehåll och skälen – Skyldighet att be om tillgång till akten i dess helhet inom rimlig tid efter det att den berörda personen fått kännedom om densamma

(Artikel 263 sjätte stycket FEUF)

8.      Grundläggande rättigheter – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget – Möjlighet att fristående åberopa en bestämmelse i direktiv 2002/14 – Omfattas inte

(Artikel 6.1 tredje stycket FEU; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 27 och 52.7; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14)

9.      Socialpolitik – Information till och samråd med arbetstagare – Direktiv 2002/14 – Tillämpningsområde – Arbetstagare – Begrepp – Anställningsförhållande – Bedömningskriterier – Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag till Europeiska centralbanken – Omfattas

(Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14, artikel 2 c)

10.    Institutionernas rättsakter – Direktiven – Direkt åläggande av skyldigheter för unionsinstitutionerna i deras förhållande till personalen – Omfattas inte – Möjlighet att åberopa – Räckvidd

(Artikel 288 FEUF; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14)

11.    Tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Anställningsvillkor – Iakttagande av unionens direktiv på det socialpolitiska området – Särskilda skyldigheter som åligger banken – Föreligger inte

(Anställningsvillkor för personalen vid Europeiska centralbanken, artikel 9 c; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14)

12.    Grundläggande rättigheter – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Representation – Arbetstagarorganisation som har rätt till information och samråd – Obligatoriskt samråd – Räckvidd

13.    Grundläggande rättigheter – Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Representation – Arbetstagarorganisation som har rätt till information och samråd – Inget samråd ägde rum innan ett beslut om personaluthyrning fattades – Otillåtet

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 27; Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14)

14.    Utomobligatoriskt skadeståndsansvar – Villkor – Rättsstridighet – Skada – Orsakssamband

(Artikel 340 andra och tredje styckena FEUF)

1.      Det är endast sådana åtgärder som har bindande rättsverkningar som kan påverka tredje mans intressen genom att klart förändra dennes rättsliga ställning som utgör rättsakter som kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring. Prövningen av huruvida en rättsakt som begärs ogiltigförklarad medför sådana rättsverkningar ska ske utifrån dess innehåll, i vilket sammanhang den antagits och vilken avsikt den som utfärdade rättsakten hade. En rättsakts form saknar däremot i princip betydelse för frågan huruvida en talan om ogiltigförklaring kan tas upp till sakprövning. Det kan emellertid inte uteslutas att tribunalen tar hänsyn till formen på de rättsakter som det har yrkats ogiltigförklaring av, eftersom denna kan bidra till att identifiera rättsaktens karaktär.

Det är endast en sådan rättsakt genom vilken dess upphovsman entydigt och slutligt gör ett ställningstagande, i en form som möjliggör en identifiering av dess karaktär, som utgör ett beslut som kan vara föremål för en talan om ogiltigförklaring.

Så är fallet med ett beslut som fattas av Europeiska centralbankens direktion som innehåller allmänt tillämpliga regler som på ett slutgiltigt sätt fastställer vissa kriterier som ska följas när denna institution anlitar inhyrd personal, nämligen en maximal varaktighet under vilken en och samma inhyrda person kan anlitas för att utföra administrativa eller sekreterarsysslor.

En sådan rättsakt medför bindande rättsverkningar, då ECB inte utan att denna regel formellt ändras eller upphävs kan undvika att tillämpa den vid bedömningen av anbud från bemanningsföretag inom ramen för upphandling av inhyrd personal inom ECB.

(se punkterna 17, 18, 20, 22 och 23)

2.      En rättsakt från en institution som enbart ger uttryck för institutionens eller en av dess avdelningars avsikt att handla på ett visst sätt på ett visst område utgör inte en angripbar rättsakt, i den mening som avses i artikel 263 FEUF. En sådan intern vägledning, i vilken det anges allmänna riktlinjer utifrån vilka institutionen avser att, med tillämpning av relevanta bestämmelser, i framtiden anta enskilda beslut vars lagenlighet kan prövas enligt det förfarande som anges i artikel 263 FEUF, medför enbart interna rättsverkningar inom institutionens förvaltning och ger inte upphov till några skyldigheter för utomstående. Sådana rättsakter går således inte någon emot och kan inte i sig vara föremål för en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 FEUF.

(se punkt 19)

3.      Se domen.

(se punkterna 44 och 46–49)

4.      Enbart det förhållandet att en representativ arbetstagarorganisation har deltagit i förhandlingar som lett fram till antagandet av en rättsakt är inte tillräckligt för att förändra omfattningen av den talerätt som organisationen kan ha beträffande rättsakten inom ramen för artikel 263 FEUF. En talan som väckts av en sammanslutning kan emellertid prövas när den försvarar sina egna intressen, vilka skiljer sig från dess medlemmars, bland annat då dess ställning som förhandlingspart har påverkats av den angripna rättsakten. Detta gäller i sådana särskilda situationer där sammanslutningen har en klart angiven ställning som förhandlingspart, vilket har ett nära samband med själva syftet med beslutet, varigenom den försatts i en faktisk situation som särskiljer den från alla andra personer.

Vad avser en talan som väckts av en arbetstagarorganisation mot ett beslut som fattats av Europeiska centralbankens direktion om begränsning av den längsta tid en viss inhyrd arbetstagare får anlitas, är denna organisations ställning som förhandlingspart i förhållande till ECB inom ramen för diskussionerna om inhyrd personal, som rör bland annat frågan om varaktigheten av sådana anställningar inom ECB, tillräcklig för att visa att denna organisation är personligen berörd av den angripna rättsakten, i den mening som avses i artikel 263 sjätte stycket FEUF. Denna egenskap särskiljer nämligen organisationen då denna, bland de arbetstagarorganisationer som eventuellt kan vara aktiva för att försvara personer som anställts av eller arbetar för ECB, har deltagit i diskussioner med ECB som rör just de frågor som omfattas av den angripna rättsakten, vilket särskiljer denna organisation från varje annan arbetstagarorganisation.

På samma sätt är nämnda organisation direkt berörd av den angripna rättsakten, då den omedelbart påverkat dess ställning som förhandlingspart inom ramen för diskussionerna om inhyrd personal genom att beröva nämnda organisation möjligheten att delta i och påverka beslutsfattandet.

(se punkterna 52, 53, 58 och 59)

5.      Se domen.

(se punkterna 63 och 64)

6.      Se domen.

(se punkt 68)

7.      Se domen.

(se punkterna 69–72)

8.      Artikel 27 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna föreskriver att arbetstagarna har rätt till information och samråd inom företaget. Dessa bestämmelser är tillämpliga i förhållandet mellan unionens institutioner och deras personal.

Det framgår emellertid av lydelsen av artikel 27 i stadgan att utövandet av de rättigheter som fastställs i denna bestämmelse är begränsat till de fall och de villkor som föreskrivs i unionsrätten och i nationell lagstiftning och praxis.

Artikel 27 i stadgan, som inte innehåller någon direkt tillämplig rättsregel, kan således inte i sig ge enskilda rätt till information och samråd.

Enligt förklaringarna till artikel 27 i stadgan, vilka enligt artikel 6.1 tredje stycket FEU och artikel 52.7 i stadgan ska beaktas vid tolkningen av förstnämnda bestämmelse, består unionens regelverk inom det område som avses med artikel 27 i stadgan, i vilket det preciseras på vilka villkor den bestämmelsen är tillämplig, nämligen bland annat av direktiv 2002/14 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen.

(se punkterna 84–86 och 88)

9.      Se domen.

(se punkterna 97, 99 och 101)

10.    Eftersom direktiven inte riktar sig till unionens institutioner eller organ, utan till medlemsstaterna, kan direktiv 2002/14 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen inte i sig anses medföra förpliktelser för institutionerna med avseende på deras förhållande till personalen.

Den omständigheten att ett direktiv i sig inte är bindande för institutionerna utesluter emellertid inte att de regler och principer som kommit till uttryck i direktivet kan åberopas mot institutionerna när de ger specifika uttryck för grundläggande fördragsbestämmelser och allmänna principer som gäller direkt för dessa institutioner. I en rättslig gemenskap är nämligen en enhetlig tillämpning av rätten ett grundläggande krav, och samtliga rättssubjekt är skyldiga att iaktta legalitetsprincipen. Institutionerna är således skyldiga att iaktta bestämmelserna i EUF-fördraget och de allmänna rättsprinciper som gäller för dem, på samma sätt som varje annat rättssubjekt.

På samma sätt kan ett direktiv även binda en institution när denna, inom ramen för sin organisatoriska självständighet, avsett att fullgöra en särskild förpliktelse som följer av ett direktiv eller när en intern tillämpningsrättsakt med allmän giltighet uttryckligen hänvisar till åtgärder som har beslutats av unionslagstiftaren med tillämpning av fördragen. Slutligen ska institutionerna i enlighet med den lojalitetsförpliktelse som åvilar dem i sitt uppträdande som arbetsgivare beakta de bestämmelser i lag som antagits på unionsnivå.

(se punkterna 104–106)

11.    Även om artikel 9 c i anställningsvillkoren för personalen vid Europeiska centralbanken återger den allmänna principen om att den enhetliga rättstillämpningen kräver att unionens institutioner iakttar bestämmelserna i unionsrätten, inklusive direktiv, och att en unionsrättsakt så långt som möjligt ska tolkas utifrån hela primärrätten, innebär inte denna bestämmelse att ECB åtagit sig att genomföra en särskild förpliktelse, i synnerhet en skyldighet att informera eller samråda med arbetstagarrepresentanter, som avses i direktiv 2002/14 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen.

(se punkt 111)

12.    Vad avser den rätt till information och samråd som Europeiska centralbanken har beviljat en arbetstagarorganisation genom ett ramavtal, i vilket det anges att syftet med denna rätt är att ge arbetstagarorganisationen tillfälle att påverka beslutsfattandet, står det klart att det rör sig om en mindre långtgående form av deltagande i beslutsfattandet, eftersom den inte medför någon som helst skyldighet för administrationen att följa de synpunkter som anförts, utan ger berörda en rätt att, genom en företrädare för sina intressen, yttra sig före antagande eller ändring av allmänt tillämpliga rättsakter som rör dem. Detta gäller i synnerhet tillgång till all relevant information under förfarandet för antagande av sådana rättsakter. Syftet är att göra det möjligt för en arbetstagarorganisation att delta i ett samrådsförfarande så fullständigt och effektivt som möjligt.

För att inte äventyra den effektiva verkan av denna samrådsplikt åligger det således förvaltningen att fullgöra denna skyldighet i samtliga fall där ett samråd med företrädare för de anställda kan påverka innehållet i den rättsakt som ska antas.

(se punkterna 146 och 147)

13.    Europeiska centralbanken har antagit ett beslut som på ett slutgiltigt sätt fastställer vissa kriterier som gäller för anställning av uthyrd personal vid banken, utan föregående inblandning av en arbetstagarorganisation som har rätt till samråd och information, trots att beslutets syfte omfattades av föremålet för diskussionerna i den arbetsgrupp som nämna organisation deltog i, och utan att avvakta arbetsgruppens rapport, har banken åsidosatt arbetstagarorganisationens rätt till information och samråd, såsom dessa rättigheter tillkommer denna i egenskap av arbetstagarorganisation som företräder berörda personer. Detta innebär ett åsidosättande av artikel 27 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, såsom den preciserats genom direktiv 2002/14 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen och implementerats genom ramavtalet, som i sin tur utvidgats till att omfatta inhyrd personal genom inrättandet av arbetsgruppen.

(se punkt 148)

14.    Se domen.

(se punkt 155)