Mål T‑28/10

Euro-Information – Européenne de traitement de l’information

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Gemenskapsvarumärke – Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket EURO AUTOMATIC PAYMENT – Absolut registreringshinder – Beskrivande karaktär – Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 207/2009”

Sammanfattning av domen

1.      Gemenskapsvarumärke – Överklagande – Talan vid gemenskapsdomstolen – Tribunalens behörighet – Ändring av ett beslut från harmoniseringsbyrån – Bedömning utifrån överklagandenämndens behörighet

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 65.3)

2.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka visar en varas egenskaper – Kriterier

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 c)

3.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Prövning av registreringshindren utifrån var och en av de varor eller tjänster som avses i registreringsansökan – Skyldighet att motivera registreringshindret – Räckvidd

(Artikel 253 EG; rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 7.1 och 75)

4.      Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka visar en varas egenskaper

(Rådets förordning nr 207/2009, artikel 7.1 c)

1.      Tribunalen kan inte pröva ett yrkande om att tribunalen ska ändra överklagandenämndens beslut i den mening som avses i artikel 65.3 i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken, vilket innebär att tribunalen ska fatta det beslut som överklagandenämnden borde ha fattat. De behöriga enheterna vid harmoniseringsbyrån fattar emellertid inte något formellt beslut som konstaterar registrering av ett gemenskapsvarumärke som kan överklagas. Överklagandenämnden har därför inte behörighet att pröva ett yrkande som syftar till att den ska registrera ett gemenskapsvarumärke. Under dessa förhållanden ankommer det inte heller på tribunalen att pröva en ansökan om ändring som syftar till att tribunalen ska ändra överklagandenämndens beslut i denna mening

(se punkterna 13 och 14)

2.      Enligt artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken ska registrering vägras för varumärken som endast består av tecken eller upplysningar vilka i handeln visar varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung, tiden för deras framställande eller andra egenskaper hos varorna eller tjänsterna. Sådana beskrivande kännetecken anses inte kunna fylla den grundläggande ursprungsangivelsefunktion som varumärken ska kunna fylla. De kännetecken och upplysningar som avses i artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 är således endast de som, vid ett normalt användande från konsumentens synpunkt, antingen direkt eller genom att nämna en av dess väsentliga egenskaper, kan användas för att beskriva en sådan vara eller tjänst som den för vilken ansökan om registrering har gjorts.

Det följer härav att ett kännetecken omfattas av förbudet i artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 bara om det har ett tillräckligt direkt och konkret samband med de ifrågavarande varorna eller tjänsterna, så att omsättningskretsen omedelbart och utan vidare eftertanke kan uppfatta en beskrivning av de ifrågavarande varorna eller tjänsterna eller en av deras egenskaper. Frågan huruvida ett varumärke är beskrivande ska således bedömas dels utifrån de varor eller tjänster som avses i registreringsansökan, dels utifrån hur omsättningskretsen uppfattar varumärket, varvid omsättningskretsen ska anses bestå av dem som konsumerar dessa varor eller tjänster.

Att det sökta varumärket kan ha andra betydelser utgör inte något hinder för att tillämpa det absoluta registreringshindret i artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009. Ett ordkännetecken får nämligen inte registreras enligt nämnda bestämmelse om åtminstone en av dess potentiella betydelser avser en egenskap hos de berörda varorna eller tjänsterna.

(se punkterna 38–41 och 50)

3.      När det gäller de väsentliga formföreskrifter som ska iakttas i samband med prövningen av en registreringsansökan följer det av rättspraxis att, när det gäller motiveringsskyldigheten, bedömningen av absoluta registreringshinder ska avse var och en av de varor eller tjänster som avses i registreringsansökan, och den behöriga myndighetens avslagsbeslut ska i princip innehålla en motivering med avseende på var och en av dessa varor eller tjänster. Denna motiveringsskyldighet följer av det grundläggande kravet att ett myndighetsbeslut som innebär att någon inte kommer i åtnjutande av en rättighet som följer av gemenskapsrätten ska kunna prövas i domstol, detta för att säkerställa ett verksamt skydd av rättigheten. Domstolens prövning ska därför avse frågan om skälens lagenlighet. När ett och samma registreringshinder anförs mot en hel kategori eller grupp av varor eller tjänster kan myndigheten emellertid begränsa motiveringen till en och samma motivering som gäller för samtliga berörda varor eller tjänster.

Harmoniseringsbyråns möjlighet att låta en och samma motivering för tillämpning av ett absolut registreringshinder avse en hel kategori eller grupp av varor eller tjänster får emellertid inte äventyra syftet med motiveringsskyldigheten enligt artikel 253 EG och artikel 75 första meningen i förordning nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken. Detta syfte är att ett beslut om avslag på en ansökan om registrering av ett gemenskapsvarumärke ska kunna underställas domstolsprövning. Det krävs därför att de berörda varorna och tjänsterna har ett tillräckligt direkt och konkret samband med varandra för att det ska kunna anses att de utgör en kategori eller grupp som är så homogen att det är möjligt för harmoniseringsbyrån att använda sig av en och samma motivering. Blotta omständigheten att varorna eller tjänsterna ingår i samma klass i Niceöverenskommelsen är härvid inte tillräcklig. I dessa klasser ingår nämligen ofta varor eller tjänster av vitt skilda slag mellan vilka det inte nödvändigtvis finns ett tillräckligt direkt och konkret samband.

När det gäller prövningen i sak av en registreringsansökan framgår det av rättspraxis att enligt förordning nr 207/2009 ska harmoniseringsbyrån pröva en registreringsansökan utifrån alla de varor eller tjänster som anges i förteckningen över de varor eller tjänster som avses. Om denna förteckning innehåller en eller flera kategorier av varor eller tjänster, har harmoniseringsbyrån ingen skyldighet att genomföra en analys av var och en av de varor eller tjänster som ingår i varje kategori, utan ska inrikta sin prövning på den aktuella kategorin som sådan.

Harmoniseringsbyrån får således göra en helhetsbedömning per varu- eller tjänstekategori – när det gäller de materiella villkoren för prövningen av registreringsansökan – endast om de berörda varorna och tjänsterna har ett tillräckligt direkt och konkret samband med varandra för att det ska kunna anses att de utgör en kategori eller grupp som är tillräckligt homogen.

(se punkterna 54–57)

4.      Ordkännetecknet EURO AUTOMATIC PAYMENT, för vilket ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke ingetts för varor och tjänster som omfattas av klasserna 9 och 36 i Niceöverenskommelsen, uppfattas som beskrivande med avseende på de ifrågavarande varorna av engelskspråkiga konsumenter, oavsett om det är fråga om fackmän eller lekmän.

Omsättningskretsen – när den ställs inför minnes- och mikroprocessorkort, magnetkort, identitetskort (magnet- och mikroprocessorkort), betalnings-, kredit- och bankkort (magnet- och mikroprocessorkort) i klass 9 vilka uppvisar gemensamma egenskaper (däribland förmågan att möjliggöra betalningar i euro) – skulle omedelbart och utan närmare eftertanke komma att tro att det var fråga om kort med vilka man kan ombesörja automatiska betalningar i euro.

Vad avser varorna på informationstekniks- och telekommunikationsområdet i klass 9 (det vill säga ”magnetiska databärare, optiska databärare, databehandlingsapparater, interkommunikationsapparater, gränssnitt (data), läsare (data), programvara (registrerade program), programvara för kontohantering, övervakningsprogram (datorprogram), datorer, kringutrustning för datorer, registrerade datorprogram, registrerade operativprogram (för datorer), centralenheter (processorer) för datorer, dataprogram och utrustning för att ge tillgång till bankens, finansbolagets och distansförsäkringens alla tjänster, det vill säga datorer och dataanordningar, programvara för säker online-betalning via ett elektroniskt kommunikationsnät, verktyg och apparater för elektronisk betalning, det vill säga datorer och dataanordningar, datautrustning för elektronisk betalning, programvara för elektroniska betalningstransaktioner, elektriska och elektroniska anordningar för hantering av finansiella transaktioner” – vilka är att hänföra till informationsteknikområdet – samt ”radiotelefonianläggningar, mottagare (audio, video), telefonapparater, mobiltelefoner, mekanismer för förhandsbetalning avsedda för tv-apparater, sändare (telekommunikation)” – vilka är att hänföra till telekommunikationsområdet) – kommer omsättningskretsen omedelbart och utan närmare eftertanke att tro att det är fråga om en vara, kopplad till ett kommunikationsnät, som inbegriper en mekanism för automatisk betalning som möjliggör direkta betalningar i euro, genom nämnda kommunikationsnät.

Det sökta varumärket är beskrivande med avseende på användningsområdet för ”betalautomater” och ”bankomater” i klass 9 på så sätt att det upplyser omsättningskretsen om en av de grundläggande egenskaperna hos dessa varor, det vill säga att de har eller kan ha en mekanism som gör det möjligt att göra automatiska betalningar i euro.

Det sökta varumärket beskriver användningsområdet för ”detektorer för falska pengar”, ”automatiska distributionsmaskiner”, ”biljettautomater” och ”streckkodsläsare” i klass 9, på så sätt att en mekanism för automatisk betalning finns integrerad i dessa varor eller att de kan finnas integrerade i en sådan mekanism.

Det sökta varumärket är beskrivande för användningsområdet för ”sedelautomater” i klass 9. Sedelautomater kan nämligen ha många funktioner utöver kontantuttag. Det kan därvid vara fråga om betalningar eller överföringar eller tillhandahållande av kontoutdrag. Omsättningskretsen kommer således att uppfatta upplysningar om att en vara kan göra automatiska betalningar i euro som en beskrivning av varan, under förutsättning att denna egenskap är relevant i förhållande till varan.

Omsättningskretsen kommer att uppfatta det sökta varumärket som en beskrivning av en grundläggande egenskap hos ”utmatare av kontoutdrag” i klass 9, nämligen att en mekanism för automatiska betalningar i euro kan integreras i dessa varor. Det är nämligen möjligt att slå ihop ”utmatare av kontoutdrag” och ”sedelautomater” så att det bara blir en enda maskin, varvid utmatarna av kontoutdrag – precis som sedelautomaterna – kan erbjuda andra funktionsmöjligheter.

När det gäller tjänster i klass 36 tillhandahålls de bland annat i bank-, finans- och IT‑branscherna i samband med kommersiella och finansiella transaktioner. Alla dessa tjänster förutsätter att en betalning erläggs, och det kan vara fråga om såväl kortbetalning som elektronisk betalning. I omsättningskretsens ögon finns det ett tillräckligt direkt och konkret samband mellan ordkännetecknet ”euro automatic payment” och den särskilda egenskapen hos samtliga tjänster i klass 36. Denna särskilda egenskap består i att tjänsterna gör det möjligt att erlägga eller ta emot automatiska betalningar i euro, eventuellt på elektronisk väg. När det gäller kommersiella och finansiella transaktioner på bank-, finans- och IT‑områdena är detta nära kopplat till begreppet automatik.

(se punkterna 42, 62–64, 66, 71, 72, 76, 78, 79, 82, 83, 85 och 88)