Mål C‑560/20
CR m.fl.
mot
Landeshauptmann von Wien
(begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Wien)
Domstolens dom (stora avdelningen) av den 30 januari 2024
”Begäran om förhandsavgörande – Område med frihet, säkerhet och rättvisa – Invandringspolitik – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86/EG – Artikel 10.3 a – Familjeåterförening för ett ensamkommande flyktingbarn med sina föräldrar – Artikel 2 f – Begreppet ’underårig utan medföljande vuxen’ – Referenspersonen var underårig då ansökan lämnades in, men har blivit myndig under återföreningsförfarandet – Relevant datum för att fastställa att någon är underårig – Frist för att inge en ansökan om familjeåterförening – Referenspersonens äldre syster behöver ständig assistans av sina föräldrar på grund av en allvarlig sjukdom – Den ändamålsenliga verkan av rätten till familjeåterförening för ett ensamkommande flyktingbarn – Artikel 7.1 – Artikel 12.1 första och tredje styckena – Möjlighet att ställa upp ytterligare villkor för återförening”
1. Gränskontroller, asyl och invandring – Invandringspolitik – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86 – Familjeåterförening för flyktingar – Ansökan om att föräldrar ska få återförenas med ett ensamkommande flyktingbarn – Referenspersonen var underårig då ansökan lämnades in, men har blivit myndig under förfarandet – Skyldighet att lämna in ansökan inom tre månader efter det att den underåriga referenspersonen har beviljats flyktingstatus – Föreligger inte
(Rådets direktiv 2003/86, artiklarna 10.3 a och 12.1 tredje stycket)
(se punkterna 37 och 39–43 samt punkt 1 i domslutet)
2. Gränskontroller, asyl och invandring – Invandringspolitik – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86 – Familjeåterförening för flyktingar – Ansökan om att föräldrar ska få återförenas med ett ensamkommande flyktingbarn – Skyldighet att säkerställa att denna rättighet får ändamålsenlig verkan – Skyldighet att bevilja uppehållstillstånd till det ensamkommande flyktingbarnets vuxna syster som på grund av en allvarlig sjukdom behöver ständig assistans av sina föräldrar
(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 7, 24.2 och 24.3; rådets direktiv 2003/86, artikel 10.3 a)
(se punkterna 54–58 och 61 samt punkt 2 i domslutet)
3. Gränskontroller, asyl och invandring – Invandringspolitik – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86 – Familjeåterförening för flyktingar – Ansökan om att föräldrar ska få återförenas med ett ensamkommande flyktingbarn – Villkor – Krav på att det ensamkommande flyktingbarnet eller barnets föräldrar ska ha tillgång till en bostad, en sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar – Otillåtet
(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 7, 24.2 och 24.3; rådets direktiv 2003/86, artiklarna 4.2 a, 7.1, 10.3 a och 12.1)
(se punkterna 72–80 samt punkt 3 i domslutet)
Resumé
EU-domstolen (stora avdelningen) preciserar, med anledning av en begäran om förhandsavgörande, villkoren för att, enligt direktiv 2003/86,(1) bevilja föräldrarna och den allvarligt sjuka vuxna systern till ett ensamkommande flyktingbarn rätt till familjeåterförening med barnet, som blivit myndigt under tiden för prövning av ansökan om familjeåterförening.
RI kom som ensamkommande flyktingbarn till Österrike år 2015 och beviljades flyktingstatus där i januari 2017. Tre månader och en dag efter delgivningen av nämnda beslut, medan RI fortfarande var underårig, ansökte RI:s föräldrar, CR och GF, samt hans vuxna syster med cerebral pares, TY, för första gången, vid Republiken Österrikes ambassad i Syrien, om tillstånd att resa in och vistas i Österrike för familjeåterförening med RI. Dessa ansökningar avslogs på grund av att RI hade uppnått myndighetsålder under tiden för prövning av ansökan om familjeåterförening.
I juli 2018 ansökte CR, GF och TY åter om tillstånd för inresa och vistelse för familjeåterförening med RI hos Landeshauptmann von Wien (regeringschefen för delstaten Wien, Österrike). Dessa ansökningar avslogs också, eftersom de inte hade ingetts inom tre månader från den dag då RI hade beviljats flyktingstatus.
CR, GF och TY överklagade till Verwaltungsgericht Wien (Förvaltningsdomstolen i Wien, Österrike), som beslutade att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående tolkningen av direktiv 2003/86. Den hänskjutande domstolen vill särskilt få klarhet i huruvida det kan krävas att en ansökan om familjeåterförening med ett ensamkommande flyktingbarn måste inges inom en viss frist när flyktingen blir myndig under tiden för prövning av ansökan om familjeåterförening. Den hänskjutande domstolen vill även få klarhet i omfattningen av medlemsstaterna rätt att kräva att flyktingen, för sin egen och sina familjemedlemmars räkning, ska ha en bostad, en sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar, såsom det föreskrivs i direktiv 2003/86(2) och vilket införlivats med österrikisk rätt. Den hänskjutande domstolen har dessutom påpekat att österrikisk rätt inte föreskriver någon rätt till familjeåterförening för referenspersonens syster. Eftersom TY är helt beroende av ständig assistans av föräldrarna, kan de emellertid inte återförenas med sin son i Österrike utan att ta TY med sig.
Domstolens bedömning
Först konstaterar domstolen att det krav som fastställdes i domen A och S(3), det vill säga att en ansökan om familjeåterförening för ett ensamkommande flyktingbarn med sina föräldrar(4) enligt artikel 10.3 a i direktiv 2003/86 ska inges inom tre månader från det att den underårige har beviljats flyktingstatus, syftar till att undvika risken för att rätten till familjeåterförening kan komma att åberopas utan någon begränsning i tiden, i fall där flyktingen har blivit myndig redan under tiden för prövning av asylansökan och således innan ansökan om familjeåterförening ens lämnats in.
En sådan risk föreligger emellertid inte när flyktingen blir myndig under tiden för prövning av ansökan om familjeåterförening. Mot bakgrund av syftet med artikel 10.3 a i direktiv 2003/86, som är att främja att ensamkommande flyktingbarn återförenas med sina föräldrar och att garantera dessa barn ett ökat skydd, kan en ansökan om familjeåterförening enligt denna bestämmelse inte anses ha lämnats in för sent om den lämnades in när den berörda flyktingen fortfarande var underårig. En frist för att lämna in en sådan ansökan kan således inte börja löpa förrän flyktingen har blivit myndig. Så länge som flyktingen är underårig kan hans eller hennes föräldrar följaktligen lämna in en ansökan om inresa och vistelse för familjeåterförening med flyktingen utan att behöva iaktta en viss tidsfrist.
Vidare påpekar domstolen att det av beslutet om hänskjutande framgår att TY på grund av sin sjukdom är helt beroende av ständig assistans av föräldrarna, vilka således inte kan lämna TY ensam i Syrien. Under dessa omständigheter skulle RI de facto förlora sin rätt till familjeåterförening med sina föräldrar om inte TY beviljades familjeåterförening med RI samtidigt med sina föräldrar. Ett sådant resultat skulle strida mot denna rättighets ovillkorliga karaktär och äventyra dess ändamålsenliga verkan. Detta skulle i sin tur strida mot både syftet med artikel 10.3 a i direktiv 2003/86 och de krav som följer av artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), vilken avser respekt för privatlivet och familjelivet, och av artikel 24.2 och 24.3 i stadgan,(5) vilken avser barnets rättigheter, vilka ska säkerställas genom direktivet.
Av detta följer, mot bakgrund av de exceptionella omständigheterna i det nationella målet, att det – för att RI:s rätt till familjeåterförening med sina föräldrar ska få ändamålsenlig verkan och för att nämnda bestämmelser i stadgan ska iakttas – krävs att även RI:s vuxna syster, som på grund av en allvarlig sjukdom är beroende av ständig assistans av föräldrarna, beviljas tillstånd för inresa och vistelse i Österrike.
Slutligen slår domstolen, mot bakgrund av direktiv 2003/86 och de grundläggande rättigheterna, fast att en medlemsstat inte får föreskriva att en förutsättning för att kunna bevilja ett ensamkommande flyktingbarn rätt till familjeåterförening med sina föräldrar, enligt artikel 10.3 a i direktiv 2003/86, är att flyktingen eller hans eller hennes föräldrar har en bostad, en sjukförsäkring och stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel, i den mening som avses i artikel 7.1 i direktivet. Detta gäller oberoende av huruvida ansökan om familjeåterförening har lämnats in inom tre månader efter det att flyktingstatus beviljades.(6)
Det är nämligen praktiskt taget omöjligt för ett ensamkommande flyktingbarn att uppfylla dessa villkor. På samma sätt är det extremt svårt för föräldrarna att uppfylla dessa villkor redan innan de har återförenats med sitt barn i den berörda medlemsstaten. Om det var så att ensamkommande flyktingbarn endast har rätt till familjeåterförening med sina föräldrar under förutsättning att dessa villkor är uppfyllda, skulle detta således innebära att dessa barn i praktiken fråntogs sin rätt till en sådan återförening.
Eftersom det, för att säkerställa att RI:s rätt till familjeåterförening med sina två föräldrar får ändamålsenliga verkan, på grund av TY:s situation är nödvändigt att även bevilja henne tillstånd för inresa och vistelse, får den berörda medlemsstaten inte heller kräva att RI eller hans föräldrar ska uppfylla villkoren i artikel 7.1 i direktivet med avseende på detta flyktingbarns allvarligt sjuka syster.