Talan väckt den 17 juli 2023 – Europeiska kommissionen mot Republiken Polen

(Mål C-448/23)

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Ladenburger, P.J.O. Van Nuffel och K. Herrmann)

Svarande: Republiken Polen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 19.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (FEU), mot bakgrund av den tolkning av Republiken Polens konstitution som Trybunał Konstytucyjny (Författningsdomstolen, Polen) har gjort i dom av den 14 juli (mål P 7/20) och dom av den 7 oktober 2021 (mål K 3/21),

fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt de allmänna principerna om unionsrättens autonomi, företräde, effektivitet och enhetliga tillämpning samt den bindande verkan av EU-domstolens domar, mot bakgrund av den tolkning av Republiken Polens konstitution som Författningsdomstolen har gjort i dom av den 14 juli (mål P 7/20) och dom av den 7 oktober 2021 (mål K 3/21),

fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 19.1 andra stycket FEU, eftersom Författningsdomstolen inte uppfyller kraven på en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag till följd av oegentligheter i förfarandet för utnämning av tre domare vid denna domstol i december 2015 och i förfarandet för utnämning av dess ordförande i december 2016, och

förplikta Republiken Polen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har i sin första och andra grund angripit två domar som meddelats av Författningsdomstolen den 7 oktober 2021 (mål K 3/21) och den 14 juli 2021 (mål P 7/20). Till följd av dessa domar har Republiken Polen åsidosatt olika, men inte helt oberoende, skyldigheter som åligger den enligt unionsfördragen. Den första grunden avser de ovannämnda domarna från Författningsdomstolen, vilka strider mot artikel 19.1 andra stycket FEU såsom den tolkats av EU-domstolen, särskilt i dom av den 2 mars 2021, A.B. m.fl., (C-824/18, ECLI:EU:C:2021:153) och dom av den 6 oktober 2021, W.Ż., (C-487/19, ECLI:EU:C:2021:798), eftersom Författningsdomstolen tolkade Republiken Polens konstitution mot bakgrund av unionens krav på ett effektivt domstolsskydd genom en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag på ett alltför restriktivt och felaktigt sätt och på ett sätt som uppenbart åsidosätter EU-domstolens rättspraxis. Den andra grunden avser ovannämnda domar från Författningsdomstolen, vilka strider mot principerna om unionsrättens autonomi, företräde, effektivitet och enhetliga tillämpning samt den bindande verkan av EU-domstolens domar, eftersom Författningsdomstolen i dessa domar ensidigt avvisade principerna om unionsrättens företräde och effektivitet i förhållande till artiklarna 2, 4.3 och 19.1 FEU och artikel 279 FEUF såsom de följer av EU-domstolens fasta tolkning och tillämpning, och förpliktade samtliga polska myndigheter att avstå från att tillämpa dessa bestämmelser i fördragen.

Kommissionen har som tredje grund gjort gällande att Författningsdomstolen inte längre utgör en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag i den mening som avses i artikel 19.1 andra stycket FEU jämförd med artikel 47 i stadgan, till följd av i) uppenbara oegentligheter i förfarandet för utnämning av domarna vid denna domstol i december 2015, vilket innebar en uppenbar överträdelse av Republiken Polens konstitution, och till följd av ii) oegentligheter i förfarandet för utnämning av dess ordförande i december 2016. Med hänseende till att Författningsdomstolen verkar i en sammansättning med de personer som utnämnts på detta sätt, ger var och en av dessa oegentligheter upphov till rimliga tvivel hos enskilda vad gäller Författningsdomstolens opartiskhet och pålitlighet i förhållande till yttre omständigheter.

____________