Begäran om förhandsavgörande framställd av Prim’Awla tal-Qorti Ċivili (Malta) den 14 juli 2023 – FB mot European Lotto and Betting Ltd and Deutsche Lotto-und Sportwetten ltd.
(Mål C-440/23, European Lotto and Betting and Deutsche Lotto- und Sportwetten)
Rättegångsspråk: engelska
Hänskjutande domstol
Prim’Awla tal-Qorti Ċivili
Parter i det nationella målet
Kärande: FB
Svarande: European Lotto and Betting Ltd and Deutsche Lotto-und Sportwetten ltd.
Tolkningsfrågor
1. Ska artikel 56 FEUF tolkas på det sättet att åsidosättande av friheten att tillhandahålla tjänster genom ett generellt förbud mot spelautomater online i konsumentens medlemsstat (destinationsstaten) gentemot kasinooperatörer online, som har tillstånd och är föremål för reglering i deras hemstat (Malta), inte kan motiveras på grund av tvingande hänsyn till allmänintresset
- om destinationsstaten samtidigt tillåter liknande, allestädes närvarande markbaserat spel på spelautomater med tillstånd i spelhallar och restauranger för privata operatörer, mer intensivt spel i markbaserade kasinon, licensierad nationell lotteriverksamhet genom statliga lotterier hos mer än 20 000 ombud som vänder sig till allmänheten, och
- tillåter licensierad spelverksamhet online för privata tillhandahållare av sportvadslagning och hästvadslagningsverksamhet och privata lotterimäklare online som säljer produkter från statsägda lotterier och andra licensierade lotterier,
medan samma medlemsstat i strid med [utelämnas] EU-domstolens dom i målet Deutsche Parkinson (C-148/151 , punkt 35), Markus Stoß (C-316/072 ) och Lindman (C-42/023 ) synbarligen inte tillhandahöll vetenskaplig bevisning som visar att det föreligger specifika faror i dessa spel som betydligt bidrar till att nå de mål som eftersträvas genom dess reglering, i synnerhet förebyggande av spelproblem och
att det med hänsyn till dessa faror kan anses att en inskränkning av förbudet till att endast avse spelautomater online –och inte alla de spelerbjudanden som tillåts för spelautomater online och markbaserade spelautomater – kan anses lämplig, absolut nödvändig och proportionerlig för att nå de reglerade målen?
2. Ska artikel 56 FEUF tolkas på det sättet att den utgör hinder för tillämpning av ett totalt förbud mot kasinospel online som finns i § 4.1 och 4.4 i det tyska statsfördraget om hasardspel (GlüStV), om den tyska spelregleringen (GlüStV), enligt dess § 1 inte syftar till ett totalt förbud mot spel utan till [utelämnas] ”styrning av den naturliga spelinstinkten hos befolkningen till ordnade och övervakade kanaler samt motverkande av utvecklingen och spridningen av spel utan tillstånd på den svarta marknaden” och det bland spelare finns en avsevärd efterfrågan på spelautomater online?
3. Ska artikel 56 FEUF tolkas på det sättet att ett generellt förbud mot kasinoerbjudanden online inte kan tillämpas om
- regeringarna i samtliga delstater i denna medlemsstat redan har kommit överens om att farorna med sådana spelerbjudanden kan bekämpas mer effektivt via ett system med förhandstillstånd än med ett totalt förbud och
- har utformat och överenskommit om ett framtida regelverk genom ett motsvarande statsfördrag som ersätter det totala förbudet med ett system med förhandstillstånd,
- och i avvaktan på detta framtida regelverk har beslutat att godta motsvarande spelerbjudanden utan ett tyskt tillstånd förutsatt uppfyllelse av vissa villkor till dess tyska tillstånd utfärdas,
fastän tillämpning av unionsrätten inte kan skjutas upp tillfälligt enligt domen [utelämnas] Winner Wetten [(C-409/061 )]?
4. Ska artikel 56 FEUF tolkas på det sättet att en (destinations)medlemsstat inte kan motivera en nationell reglering med tvingande hänsyn till allmänintresset om
- denna reglering förbjuder konsumenter att idka gränsöverskridande verksamhet med tillstånd spela på utgången i en annan (ursprungs)medlemsstat på licentierade lotterier i destinationsmedlemsstaten som är tillåtna och reglerade där och
- om lotterierna har tillstånd i destinationsmedlemsstaten och regleringen syftar till att skydda spelare och minderåriga
- och om regleringen av licentierad vadslagning på lotterier i ursprungsmedlemsstaten också syftar till att skydda spelare och underåriga och erbjuder samma skyddsnivå som regleringen i destinationsmedlemsstaten?
5. Ska artikel 56 FEUF tolkas på det sättet att denna regel utgör hinder för återkrav av förlorade insatser under deltagande i (sekundära) lotterier grundat på transaktionernas påstådda ogiltighet på grund av avsaknad av tillstånd i konsumentens medlemsstat om
- det enligt lag inte finns någon möjlighet att erhålla ett sådant tillstånd för privata (sekundära) lotterier ,
- och de nationella domstolarna motiverar den omständigheten att en sådan möjlighet saknas med hänvisning till en påstådd skillnad mellan vadslagning hos en statlig operatör på utgången av ett lotteri som anordnas av en stat och vadslagning hos en privat arrangör på utgången av ett statligt lotteri?
6. Ska artikel 56 FEUF tolkas på det sättet att denna regel utgör hinder för återkrav av förlorade insatser under deltagande i (sekundära) lotterier grundat på transaktionernas påstådda ogiltighet på grund av avsaknad av tillstånd i konsumentens medlemsstat om
- det enligt lag inte finns någon möjlighet att erhålla ett sådant tillstånd för privata (sekundära) lotterier
- och om de nationella domstolarna motiverar den omständigheten att en sådan möjlighet saknas, vilket gynnar arrangörer av statligt lotteri, med hänvisning till en påstådd skillnad mellan vadslagning hos en statlig operatör på utgången av ett lotteri som anordnas av en stat och vadslagning hos en privat arrangör på utgången av samma statliga lotteri?
7. Ska artikel 56 FEUF och förbudet mot rättsmissbruk [utelämnas] Niels Kratzer [C-423/151 )]) tolkas som ett hinder för krav på återbetalning av förlorade insatser grundat på avsaknad av ett tyskt tillstånd och obehörig vinst när arrangören har tillstånd och övervakas av myndigheterna i en annan medlemsstat och spelarens krav på betalning säkras av den medlemsstat i vilken arrangören är etablerad?
____________
1 EU:C:2016:776.
1 EU:C:2010:504.
1 EU:C:2003:613.
1 EU:C:2010:503.
1 EU:C:2016:604.