Talan väckt den 4 november 2013 – BASF Agro m.fl. mot kommissionen

(Mål T-584/13)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: BASF Agro BV (Arnhem, Nederländerna), BASF SE (Ludwigshafen am Rhein, Tyskland), BASF Belgium Coordination Center (Antwerpen, Belgien), BASF Española, SL (Barcelona, Spanien), BASF Italia SpA (Cesano Maderno, Italien), BASF Nederland BV (Arnhem), och BASF Slovensko spol. s r. o. (Bratislava, Slovakien) (ombud: advokaterna J. Montfort och M. Peristeraki)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 781/2013 av den 14 augusti 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet fipronil samt om förbud mot användning och försäljning av utsäde som betats med växtskyddsmedel innehållande detta verksamma ämne (EUT L 219, s. 22),

alternativt, och endast för det fall tribunalen inte skulle bifalla förstahandsyrkandet om ogiltigförklaring, ogiltigförklara genomförandeförordning nr 781/2013 i den del den avser återkallelse av godkännandet av användning och försäljning av solrosfrön som betats med fipronil, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sju grunder.

Första grunden: Kommissionen har åsidosatt artikel 21 i förordning nr 1107/2009,¹ eftersom den när den antog den angripna förordningen inte stödde sig på ny vetenskaplig och teknisk kunskap, utan snarare på ”synnerligen kontroversiella” uppgifter. Kommissionen underlät även att beakta relevanta övervakningsdata. Tillgängliga övervakningsdata visade inte på några skadliga effecter på honungsbikolonier. Sökandena gör vidare gällande att kommissionen felaktigt ansåg att det verksamma ämnet fipronil inte längre uppfyllde kriterierna i artikel 4 i förordning nr 1107/2009.

Den andra grunden: Kommissionen har åsidosatt artikel 49 i förordning nr 1107/2009, eftersom den med den angripna förordningen antog restriktiva åtgärder för utsäde som betats med fipronil utan att visa att detta betade utsäde kan komma att utgöra en ”allvarlig risk” för bin som inte på ett tillfredsställande sätt kan begränsas på annat sätt. Kommissionen underlät dessutom att beakta riskreducerande åtgärder som skulle kunna begränsa den påstådda risken på ett tillfredsställande sätt.

Den tredje grunden: Den angripna förordningen har antagits på grundval av en metod som anges i förslag till riktlinjer och inte i de befintliga och godkända riktlinjerna. Kommissionen gjorde sig därigenom skyldig till felaktig rättstillämpning och åsidosatte de grundläggande principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, eftersom riktlinjer måste finnas tillgängliga och ha godkänts på förhand, det vill säga före översynen av ett godkännande av ett verksamt ämne, och inte i efterhand.

Den fjärde grunden: Den angripna förordningen kan inte motiveras på grundval av försiktighetsprincipen, eftersom de krav som följer av den principen inte är uppfyllda i förevarande fall. Sökandena anser närmare bestämt att de risker som kommissionen ansåg vara relevanta grundades på rent hypotetiska icke vetenskapligt belagda antaganden, att relevanta data inte beaktades och att kommissionens riskbedömning grundades på fel metod, samtidigt som kommissionen underlät att inhämta sökandenas synpunkter i riskhanteringskedet, vilket den borde ha gjort. Detta medförde att kommissionen antog oproportionerliga och inkonsekventa åtgärder i den angripna förordningen.

Den femte grunden: Den angripna förordningen föreskriver alltför stränga restriktioner för betning av utsäde med fipronil, trots att dessa inte är nödvändiga eller lämpliga för att skydda binas hälsa inom unionen. När det särskilt gäller solrosor anser sökandena att kommissionen bortsåg från att betning med fipronil aldrig har haft skadliga effekter på bihälsan.

Den sjätte grunden: Den snäva tidsram inom vilken den angripna förordningen antogs och ärendets komplexitet medförde att kommissionen inte var i stånd att på ett effektivt sätt beakta sökandenas väsentliga och detaljerade synpunkter på de tekniska, lagstiftningsmässiga och vetenskapliga aspekterna av de slutsatser som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) lagt fram om riskbedömningen av fipronil med avseende på dess inverkan på bin (”Conclusion on the peer review of the pesticide risk assessment for bees for the active substance fipronil”).

Den sjunde grunden: Kommissionen redogjorde inte på ett adekvat sätt för de farhågor som föranledde den att begära att EFSA skulle se över godkännandet för fipronil. Kommissionen angav inte heller varför den tillbakavisade sökandenas argument och bevisning. Härtill kommer att det i den angripna förordningen inte tydligt anges vilket huvudsakligt syfte som kommissionen velat uppnå med den.

____________

____________

¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, s. 1)