Mål T‑742/14

Alpha Calcit Füllstoffgesellschaft mbh

mot

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

”EU-varumärke – Ogiltighetsförfarande – EU-figurmärket CALCILITE – Det äldre EU-ordmärket Calcilit – Relativt registreringshinder– Risk för förväxling – Varuslagslikhet – Artikel 8.1 b och artikel 53.1 a i förordning (EG) nr 207/2009 – Omsättningskrets – Omsättningskrets som är gemensam för de aktuella varorna”

Sammanfattning – Tribunalens dom (sjätte avdelningen) av den 19 juli 2016

1.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Relativa ogiltighetsgrunder – Det finns ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket – Bedömningskriterier

(Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 8.1 b och 53.1 a)

2.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Relativa ogiltighetsgrunder – Det finns ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Risk för förväxling med det äldre varumärket – Bedömning av risken för förväxling – Fastställande av omsättningskretsen – Omsättningskretsens uppmärksamhetsnivå

(Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 8.1 b och 53.1 a)

3.      EU-varumärke – Avstående, upphävande och ogiltighet – Relativa ogiltighetsgrunder – Det finns ett identiskt eller liknande äldre varumärke som registrerats för varor eller tjänster som är identiska eller av liknande slag – Likhet mellan de berörda varorna eller tjänsterna – Bedömningskriterier – Färdig vara – Begrepp

(Rådets förordning nr 207/2009, artiklarna 8.1 b och 53.1 a)

1.      Se domen.

(se punkterna 41 och 42)

2.      Se domen.

(se punkterna 43 och 44)

3.      Klassificeringen av en vara som en färdig vara utesluter inte att varan kan användas för industriella ändamål, som ingrediens, råvara eller beståndsdel vid tillverkningen av en annan vara. Begreppet färdig vara betecknar ju en vara som kan saluföras. Det kan därför tillämpas på varor som saluförs till industrin. Även om detta begrepp används i en striktare mening, för att skilja mellan tillverkade varor och obearbetade råvaror, kan det konstateras att en tillverkad vara kan utgöra ingrediens, råvara eller beståndsdel i en annan tillverkad vara.

(se punkt 51)